Var får jag tag i kemikalier och utrustning? - Fråga Här!

Vilka förhållanden krävs för att Al2(SO4)3 skall reagera med vatten?



Mvh
PK

Nu har jag gjort ett test. Jag blandade 37% Mg (obehandlat), 58% KNO3 (finmalt) och sedan 5% svavel. Blandade det i en skål. (OBS: det står blanda ej med svavel på svenska kemis hemsida på denna magnesiumprudukt).
Nu lät jag härligheten stå över natten på en torr plats. igår så körde jag ett brinntest på det och det brann precis som flash ska brinna. Det som återstod nu (cirka 10g) Fuktade jag med vatten (halva högen så om det blir varmt ska de ofuktade brinna) på och ställde i solen (Det bör ge maximal effekt. Och nu har det stått fram tills idag. Och ingenting har hänt....
Jag säger inte att det är lungt att blanda magnesium och vatten nu men jag lyckades inte få det att självantända. Så var fortfaradne försiktiga.
Och när inte det funkade la jag på en bit jod och yterligare lite magnesium och la på några droppar vatten med pippet. Vipps så började det bubbla och komma lilla rök och dte blav varmt och inte ens det tände.....
Förslag på vilka förhålanden som kan ge självantändning med magnesium och vatten.

Vill man simulera självantändning ska man framför allt använda de salter som är kända för att vara korrosiva mot magnesium. De allra värsta är ammoniumföreningarna och kollar man i litteraturen ser man alltid att något dikromat tillsätts för att inhibera processen mellan ammonium och magnesium i ammoniumperkloratbaserade magnesiumsatser.

Ett lite farligt men mycket illustrativt försök är att blanda mycket finkornigt magnesium med ammoniumperklorat och sedan hålla en matsked av blandningen i knuten hand, utan handskar! Fukten från huden kommer snart att starta den exoterma reaktionen och man känner efter en stund att det börjar bli varmt! HÅLL FÖR GUDS SKULL INTE BLANDNINGEN I HANDEN TILLS DEN SJÄLVANTÄNDER!

Annars är sura och basiska miljöer också säkra kort vad det gäller att skapa instabila blandningar med magnesium.

För att ett experimentmed självantändning ska lyckas så är det viktgt att minimera värmeförluster från nedbrytningen av magnesiummetallen. Det innebär framför allt att man inte ska tillsätta för mycket vatten då avdunstningen av vatten stjäl energi från systemet och vilket kan bidra till att inget händer.

Har man tillgång till frigolitmuggar är dessa perfekta för experiment med självantändning: häll i lämplig mängd sats i botten på en mugg, tillsätt någon droppe vatten och rör om (satsen ska bara vara mycket lätt fuktad!), tryck ner en tom frigolitmugg i den första och tejpa skarven. Ställ sedan muggarna någon stans där det inte gör något om en uppflamning eller explosion sker!

Tack för tippset. Jag ska göra det. Har inget amoniumperklorat. Men jag tar lite amoniumnitrat (men det kanske inte är bra då det komemr bli kallt av fukten, vad tror du). Lite kaliumnitrat, svavel (det gör det reaktivare) och sedan lite askorbinsyra för att jävlas lite mera med magnesiumet. Låter det stå i pappersmuggar inlindade i hushållspapper (saknar fregolitmuggar) med en till kopp på. Sedan får det stå i en metallhink där en brand/explotion inte gör skada. Men det blir att göra imorgon eller efter helgen. Återkommer med resultat.

Ett annat säkert kort om man vill råka ut för otrevliga reaktioner är lösliga kopparföreningar och magnesium, eller magnalium. Det enklaste är nog att prova med kopparsulfat.

Jag har vid ett par tillfällen, då jag experimenterat med hemmagjort kopparbensoat, och hemmagjord kopparoxyklorid (gjord av CuCl som fuktats med vatten och fått stå ett tag) i satser med metallbränsle varit med om att dessa blivit varma, trots att inte fuktat dem med vatten, utan organiska lösningsmedel. Numera har jag därför mycket stor respekt för den typen av satser, och använder normalt bara CuO i satser med metallbränsle.

Risken för självantändning bör vara större ju större mängden sats är. Att tio gram inte självantänder behöver inte betyda att ett kilo inte gör det. Det kan nog vara värt att prova med lite större mängder än 10 g. Men det är naturligtvis klokt att börja med små mängder, utifall reaktionen skulle bli väldigt snabb och våldsam.

Mvh,
Kaj

Huvudet på spiken. Jag gör små sattser nu och antecknar mina resultat. Känns också onödigt att slösa med kemikalierna om det skiter sig + att det genast blir farligare. Märker jag att en satts på 10g blir väldigt varm men inte tännde kan man skala upp det lite men då med högre säkerhet. Jag tycker personligen att detta är ett bra sätt att lära känna kemikalierna bättre och få mera ingående förståelse i hur kraftfulla och FARLIGA vissa ämne kan bli när de reagerar och på så viss minska risken för att man i framtiden skadar sig.

Imorgon ska jag göra några små sattsar om jag får tid och se hur resultaten blir. Mitt "huvudmål" just nu är att se hur "lätt" det är av misstag (alltså kemikalier som finns till hand i pyro) magnesium kan reagera i pyro. Men det är viktigt att innse att bara för att inte 10g av en mix tänder så behöver inte det betyda att 1kg av samma mix reagerar likadant. Så ska prova med kopparföreningar och amonium föreningar med nu och se hur resultaten blir.

Mvh: fieldleaf

Ah, glömde bort kopparproblemet. Bra att du tog upp det Kaj!

Fieldlleaf, jag lovar att det räcker med ammoniumnitrat för att få reaktion med magnesium. Övriga kemikalier kommer att påverka i mycket mindre utsträckning vid närvaro av fukt!

Men, vad är det egentligen du vill testa? Det existerar ju inga vanliga pyrotekniska satser med både ammoniumnitrat och magnesium och alla satser innehållande ammoniumperklorat och magnesium måste korrosionsinhiberas med dikromat. Det jag menar är att problematiken egentligen redan är känd och väl dokumenterad, hålller man sig borta från kombinationer av magnesium med ammoniumsalter, lösliga kopparsalter, syror och baser så får man sällan problem så länge fukt inte kommer åt blandningarna. Hur man än stabiliserar sina blandningar så finns det inga magnesiumsatser som är förenliga med fukt i det långa loppet!

Det finns faktiskt en bok skriven av en japan som heter Tadao Yoshida som enbart beskriver risker för självantändning mellan olika material. Har inte titeln just nu men kan återkomma när jag hittar den!

Edit: hittade boken, den heter "Safety of Reactive Chemicals and Pyrotechnics", innehållsförteckningen finns att läsa på http://www.amazon.ca/gp/reader/0444886567/ref=sib_dp_pt/702-5036698-8904864#reader-page

Det jag ska testa är lite vad som krävs med just magnesium. Man hör väldigt ofta hur folk här skriver "magnesiumet kommer självantända direkt " (okey kanske inte just så men ni fattar poängen". Så jag ska kolla vad som krävs för att det faktisk sker en självantändning. Och kemikalierna jag använder ska vara sådana som finns i folks små labb. Kanske inte att man har blandat alla dessa med varandra men har man alla saker och använder lite då och då så finns även risken att det kan blandas om man tappar lite eller får det på någon bägare, sked m.m. och bara det att en brand kan start av att man tappat lite kemikalier kan vara bra att veta så att man får mera respekt och tänker extra på det.

Just den boken finns faktiskt att låna på arbetslivsbiblioteket:

http://arbline.sub.su.se/F/FJJUUNCIRL89NR7F596UI8KTIALHTXY4BUT6XBPKG42RKPXTB7 -00682?func=find-a&find_code=WRD&request=pyrotechnics&request_op=AN D&find_code=WTI&request=&request_op=AND&find_code= WAU&request=&request_op=AND&find_code=WCN&request= &request_op=AND&find_code=WPY&request=&request_op= AND&find_code=WSU&request=&request_op=AND&find_cod e=ISN&request=&filter_code_1=WLA&filter_request_1= &adjacent=N&x=33&y=6

Såvitt jag minns innehöll den inte så fruktansvärt mycket som var direkt tillämpbart på tillverkning av fyrverkerier, men var ändå läsvärd.

Mvh,
Kaj

Någon som vet vart man kan köpa fosforsyra så stark och billigt som möjligt?

http://www.nifelheimkemi.se/?s=zoom&pb=0&productId=215
Den är inte allt för dyr heller.

Kanon, tack...