Citat:
Ursprungligen postat av Mick.3
Med de metoder du själv använt kan man räkna fram följande förhållanden mellan förbättring i reproduktionsframgång och tid till dominans:
0,1 % => 8 år
0,5 % => 1,6 år
1,0 % => 10 månader
2,0 % => 5 månader
3,0 % => 3,3 månader
4,0 % => 2,5 månader
5,0 % => 2,0 månader
10 % => 1,0 månader
20 % => 16 dagar
Så små skillnader som 0,1% leder alltså till dominans på mindre än 10 år, och en skillnad på 1% leder till dominans på mindre än ett år.
Det övergripande ämnet här är ju evolution. Och i det sammanhanget menar du alltså fortfarande att de aspekter av naturligt urval som konserverar allelfrekvenserna är viktigare än de som förändrar dem.
Det tycker jag är lite udda.
Jajamensan.
Om du tänker efter lite så tror jag nog att du egentligen håller med mig. Egentligen vet du vad mutationer gör med individer. Och om inte det naturliga urvalet skulle städa och rensa bort så skulle det bara bli skit av allt ihop.
Och du vet egentligen hur stor del av de flesta organismer som går under innan de kan reproducera sig.
Tillsammans med de olika kontrollsystem som finns för att kopieringen av DNA skall bli så korrekt som möjligt så städar det naturliga urvalet bort det som slinker igenom om ett hyfsat selektionstryck råder.
Det naturliga urvalet är snarare en motståndare och hinder för nya hoppfulla talanger som inte blivit så meningsfulla att de ger ökad mängd avkomma. Tvärtom måste evolutionsteorin räkna med att meningslösa och okodande information måste lyckas undgå det naturliga urvalets bortsortering och städning för att i ett senare skede kanske kunna påverka.
Det blev många inlägg innan vi kom fram till det något som jag alltid menat att:
Om en variant av en egenskap eller förmåga ger en lite mer avkomma än andra varianter så tar det längre tid för denna egenskap att bli dominant i en population i en viss miljö.
Om en variant ger mycket mer avkomma än andra varianter så går det snabbare för den varianten att dominera i en population, under en viss period, på en viss plats.
Ett bra exempel på detta är ju björkmätarna som finna i mörka och ljusa varianter. Under vissa perioder har anlagen för de ljusare blivit vanligare och under andra perioder har anlagen för den mörkare blivit vanligare. Men under hela tiden som allelfrekvenserna har förändrats så har det funnits både mörkare och ljusare varianter. Inga nya mutationer eller tillkomst av ny information krävs för detta fenomen och förändring av allelfrekvenser.
Ett annat exempel är om en flock med fåglar hamnar vilse och råkar landa på en avlägsen ö. De häckar och får ungar. Bland ungarna finns den ett antal som har genetiska skador som gör att de inte kan flyga. När hösten kommer så flyger flocken instinktivt iväg och hittar aldrig tillbaka.
De ungar som finns kvar överlever därför att det inte finns några direkt farliga hot i omgivningen på ön. Nästa vår så parar sig den lilla flocken med icke flygande fåglar och får ungar både kan flyga och som inte kan flyga. När hösten kommar flyger de som kan flyga instinktivt iväg och kommer aldrig tillbaka. Efter ett fåtal generationer så föds det nästan bara ungar som saknar flygförmåga. Efter ytterligare några generationer börjar vingarna förminskas och blir så småningom odugliga ens för glidflygning. Men eftersom näringstillgången är god och inga predatorer hotar så sprids även denna skada i populationen.
Att den skadade informationen som kodar för flygförmåga skulle råka återmutera och göra så att någon individ skulle få tillbaka flygförmågan är mycket osannolikt men ändå möjligt att tänka sig.
Men att tänka sig att flygförmåga skulle råka uppkomma med all den enorma mängd sofistikerade specificerade och komplexa information som krävs för alla kanske miljontals olika delar som måste samspela och se ut och fungera på ett sätt så att till att börja med genomföra en glidflygning osv osv. Att tänka sig detta faller utanför all rimlighet och sannolikhet.
stebe2
