Citat:
Ursprungligen postat av stebe2
"... tvärtom så är det snarare så att en, liten, fördelaktig mutation på en komponent gör att mutationer på andra komponenter nu också blir fördelaktiga."
Här säger ju du också det jag menar. Information som ändrar flera olika komponenter måste finnas på plats samtidigt för att en ny eller förändrad funktion skall kunna bli en fördel och sparas av det naturliga urvalet. De andra mutationerna på andra komponenter som inte gav någon fördel har ju bara sparats helt slumpmässigt utan set naturliga urvalets inverkan.
Du får försöka tänka dig den första tiden i evolutionshistorien. Från den första självreplikerande RNA-strängen. Härifrån måste helt nya proteiner, funktioner, system, organ, förmågor och egenskaper ha uppkommit.
Att förklara evolutionen från apa till människa är väl inte så märkvärdigt jämfört med att förklara utvecklingen från RNA-sträng till trillobint.
Giraffen är ett utmärkt exempel på där tiotusentals komponenter måste utvecklas åt samma håll om en egenskap skall bli till en fördel istället för en dödlig nackdel. Allt handlar om att precis rätt information måste uppkomma på precis rätt lokus i genomet vid rätt tillfälle under samma tidsperiod.
För att ett organ skall börja produceras i ett embryo så finns det information som reglerar i vilket segment och vid vilken delning av vilken sorts celler som en viss sorts celler skall börja att producera vissa sorters proteiner som skall börja att bygga detta organ. Information måste även styra och reglera hur samarbetet mellan olika celler skall fungera och sammanlänkas. En övergripande information om vilka kommunikationleder som samtidigt skall byggas parallellt med organet för att detta skall fungera. Ta ett lillfinger t ex: ben, blodkärl, muskler, senor, nervtrådar, leder, legament, hud, nagel mm mm. Information om vilken storlek och mängd som skall byggas av varje komponent måste kommuniceras mellan alla de olika inblandade delarna. Och allt hänger på informationen som styr vilken information som skall avläsas och produceras och när den skall avläsas och produceras och hur informationen skall avläsas och produceras.
Helt nya proteiner med helt ny stuktur, laddning och form med helt ny funktion som aldrig funnits tidigare måste råka passa in i ett sammanhang där det nya proteinet måste kunna utföra sin helt nya funktion.
Man skulle kunna sammanfatta det med att man gissar ganska rejält.
Tyvärr framställs det i läromedel som om man faktiskt visste något om detta.
Som jag sagt tidigare kan man ju alltid välja att förklara likheter med att de inte alls är släkt med varandra utan likheterna bara beror på konvergent evolution.
Den ena slutsatsen från en av de nyare artiklarna att kvastfeningarna skulle vara närmast släkt med oss p g a det "mycket vetenskapliga kriteriet" ungefär lika stort genom verkar snarast amatörmässig. I nästa andetag så anser man lungfisken vara något närmare släkt trots sitt mångdubbelt större genom än människan.
Är det någon som förstått vilka genetiska likheter man funnit mellan lungfiskar och t ex groddjur och amfibier som gör att man bortser ifrån olikheterna mellan arternas mitokondrier?
Eftersom en sak som man trodde sig veta var fel så måste väl ändå detta betyda att teorin blev lite lite svagare. Eller hur tänker du?
Jag tänker mig att Gud på något sätt vid olika tidpunkter skapat olika slags organismer ,växter och djur med en enorm inneboende variation och mångfald som sedan utvecklats och anpassats till olika miljöer. Varje grupp "skapelser" gav efter en viss tid förutsättningar för nästa grupp skapade slags organismer att kunna skapas osv osv. T ex skapades kanske gröna alger i ett tidigt skede för att skapa en tålig och balanserad syrehalt på nödvändig nivå för att annat liv skulle kunna existera.
Jag anar att det finns barriärer som mutationer inte kan ta informationen "förbi".
Återstår är att ta reda på vilka dessa barriärer är. Tidsperspektivet kan vara mycket långt. Människans perspektiv är rimligen 15-20 000 år. Egentligen är det först för runt 10 000 år sedan som vi har riktigt påtagliga fynd av människan. Eftersom det är orimligt att tänka sig att människan funnits under 200 000 år utan att lämna nästan några spår trots att man varit begåvad med samma kreativa hjärna under hela denna period. Även under kanske 500 000 år ytterligare när föregångaren till människan hade nästan samma kreativa hjärnverksamhet borde människan hunnit uppfinna saker som skulle kunna lämna några bestående spår.
Dessa slutsatser anser jag överenstämmer väl med de verkliga fakta och observerbara data som vetenskapen har tillgänglig.
stebe2
Jag tycker du överdramatiserar de potentiellt negativa konsekvenserna av mutationer något alldeles enormt. Det allra flesta mutationer gör oss veterligen ingen dramatisk skillnad varken hit eller dit. Du själv bär statistiskt sett på ett 50 tal mutationer och du verkar ju överleva och fungera acceptabelt trots detta?
Det är fullt sannolikt att även om en mutation A i sig självt inte innebär en ökad förmåga till överlevnad så finns det gott om tid för denna mutation att leva vidare tills mutation B sker hos samma individ eller sammanförs av en rekombination av en individ med mutation A och en med mutation B. Ge det årmiljoner att ske, så blir sannolikheten inte alls svår att acceptera.
Håller med om att fosterutveckling är en fantastisk process men jag ser den inte mer osannolik än många andra fenomen som evolutionen utvecklat. Det räcker med att titta på mitosen hos en vanlig cell för att bli hänförd. Jag ser dock inget som indikerar att endera inte skulle kunna uppnå genom gradvisa förändringar.
Jag drar mig lite för att använda den här liknelsen men det är ungefär som det måste verka för en stenåldersmänniska att höra att vi lyckats landa på månen. Det måste verka helt omöjligt från stenåldersmänniskans perspektiv. Att "gudarna skulle ha fått det att ske" skulle nog för denne person framstå som mer rimligt än att människan gradvis utvecklat alltmer sofistikerad teknologi och kunskap så att detta en dag faktiskt blev möjligt. Ändå vet vi ju idag att ingen gudomligt ingripande var nödvändigt - bara gradvis utveckling över tid.
Om människan lyckats överbygga ett sådant kolossalt intellektuellt gap på ett par tusen år, är det verkligen så omöjligt att inse att evolutionen kan ha gjort ännu mer svårbegripliga saker på ofantliga 3.5 miljarder år?
Jag vet att det är väldigt olika processer vi talar om (guidad teknologisk utveckling mot oguidad biologisk sådan) men jag tror att man ska vara väldigt skeptisk mot sitt "sunda förnuft" när vi har att göra med referensramar den mänskliga erfarenheten helt enkelt inte kan relatera till. Vi är inte bra på att föreställa oss gradvis utveckling över årmiljarder - en "människolik" skapare, som "skapar" saker känns mer logiskt.