Saxat ur DN: "Matematik som huvudämne tillhör dåtiden"

Som typiskt konkret exempel: tänk dig att du har kodat en algoritm som givet ett antal modell-parametrar räknar ut värdet av ett finansiellt kontrakt genom numerisk ODE/PDE-lösning eller integration. Troligen kommer det vara så att alla realistiska modeller är hopplösa att räkna ut det här för analytiskt, vilket är anledningen till att du alltså gör det numeriskt. Men du vill nog testa din algoritm innan du säljer den och en naturlig testkategori är en där du väljer parametrar så att problemet har analytiska lösningar som du kan räkna ut själv. Det kan då hjälpa dig att göra dessa val genom att känna igen saker du enkelt kan räkna ut analytiskt; t ex inser du att du kan integrera x*e^x men inte e^(x^2).

Om han syftar på gymnasiet så har han delvis rätt! Personer som läser dans, teater, fotboll och sånt kanske inte behöver matte A så jättemycket!

Ehhh, jo? Kanske inte i sin utbildning men i verkliga livet. Det du lär dig i Matte A är bara grundläggande saker du behöver i verkliga livet...

Vad för något lär man sig i Matte A som sådana människor behöver i verkliga livet men som inte lärdes ut redan i högstadiet?

De flesta som läser fotboll, dans eller teater kommer antagligen inte jobba med det sedan. Och de får väll antagligen barn någon gång i framtiden dessa barn kanske inte vill bli dansare eller fotbollspelare och vill ha hjälp med läxan. Om föräldrarna knappt klarar högstadiematten så är det här rätt omöjligt. Matematik är väll också ett av de bästa sätten att öva kritiskt tänkande, vilket är något som alla har nytta av. Vad jag mins var matte a mest repetition från högstadiet ändå så det borde inte vara några problem.

Jag kommer inte ihåg vem det var men jag läste en artikel för några månader sedan där en politiker sa i princip samma sak. Jag minns längre inte om det handlade om matematik i sig. Poängen var att om elever inte tyckte om ett svårt ämne då är det lite "elakt" att tvinga dem att läsa det ändå. Jag vet själv att inte allt från skolan gör någon nytta nu. Men jag kan inse att det inte är så fel att kanske kunna lite om andra ämnen än det som man håller på med vanligtvis.

Fast matematik är ibland mer än att räkna. Det krävs en viss insikt för när man ska använda vissa ekvationer som kanske en maskin inte alltid klarar av. Stora framgångar i fysik uppstod för att någon tänkte kreativt och använde ekvationer därefter. En maskin har inte riktigt den förmågan.

Sen bör det för debattens skulle kanske påpekas att det än idag finns drivor med saker vi faktiskt inte kan beräkna med hjälp av datorer - och inte kommer kunna beräkna på en mängd år, heller. Så att idag säga "vi har datorer, vi behöver inte lära oss matte längre" är fortfarande ett felaktigt påstående.

Fast saker som inte kan beräknas av datorer är nog inte saker som vem som helst kan beräkna. Folk som kommer räkna ut sånt kommer ju ändå läsa matte A (och en hel del universitetsmatte). Så att tvinga på dramastudenter matte av just den anledningen håller inte!

Fast nu är matte inte någonting man lär sig på en kvart. Att kräva av tioåringar att veta huruvida de ämnar börja på en mer matematiktyngre utbildning eller ej känns inte som realistiskt.

Det är lite på samma sätt som regeringen fått mycket kritik för att många av de nyare mer praktiska gymnasieutbildningarna inte ger högskolebehörighet - om de senare väljer att ändra sig är deras realistiska chans att göra något åt det rätt små. Men det är i sammanhanget inte något större samhällsproblem - inte jämfört med matematiken. De flesta som väljer mer praktiska gymnasieutbildningar skulle antagligen inte bli hjärnkirurger ändå, men antalet (samt kvalitén på dem) som skulle välja bort matten om de kunde i unga år skulle resultera i mängder av färre programmerare och civilingenjörer. Vilka idag är de som faktiskt utvecklar ekonomin.

Man får helt enkelt ta en icke valbar matte, för samhällets skull. På samma sätt som man måste ta att betala skatt (även om man kan diskutera storleken på den).

Jag tolkar artikeln som att den menar gymnasienivå (och inte tioåringar). Och en person som studerar drama kommer med all sannolikhet inte bli en person som kan göra beräkningar en dator inte klarar av. Även om 1 av 1000 sådana personer mot all förmodan väljer att sadla om och bli en matematiker så kommer nog inte just dessa 1 av 1000 personer vara skillnaden mellan ett modernt samhälle och ett modernt samhälle med svävande bilar!

Idag så är den enda kurs som alla läser på gymnasiet just Ma A/1. Och nu så är det det i princip enda som Ma A/1 innehåller ju enbart repetitioner på högstadiematten. Har de lärt sig den väl från högstadiet kommer det ju vara gratis 100 poäng (de kan ju sitta på lektionen och repetera annat); har de inte lärt sig det väl så är det ju nödvändig repetition.

Så, om han ämnar att avse gymnasienivåså fungerar ju systemet på precis det sätt som efterfrågas i artiklen.

Det är ytterst, ytterst få beräkningar som en dator idag inte klarar av, oavsett yrke. För att en dator ens ska börja med beräkningen krävs det dock att du kan formulera uppgiften från första början, och det är där det brister. Du kan inte säga åt datorn att beräkna vikten av "den där lådan" och sedan peka mot den som står där borta och blockerar dörren, utan du får i så fall mata datorn med information om lådans dimensioner samt densitet på dess innehåll (ex. om det är sand, vatten, grus eller cellplast).

Istället gör dramastudenten en bedömning av lådans massa genom en jämförelse med andra lådor och deras massa, gör en felbedömning men försöker ändå lyfta lådan med fysisk styrka och tillmälen, vilket resulterar i en skadad ländrygg, ambulansfärd, operation och troligtvis en permanent skada.