Tittade på delar av matchen igen, intressant. Denna gång försökte jag se med tyska ögon, vad gick snett? (Igår var man ju mest überglad och chockad.)
Det var inte många närkamper som tyskarna vann i andra halvlek, max en eller två. Detta visar tydligt spelarnas inställning, från anfallet till försvaret. En annan tydlig sak var att de först "bara" var slöa och oengagerade, men att hela laget blev helt skärrat efter 4-3. Sedan spelade Löws lag oerhört otaktiskt, man bara körde på i gamla, nu skärrade och oengagerade, spår utan att göra någon förändring, med byten som känns tveksamma. (OK bänken var väldigt tom, men…) Svenskarna ändrade sitt spel, tror inte Hamrén var orsaken, men inte Deutschland. En enkel åtgärd som att Zlatan och Elmander stannade kvar högt upp, drog ut hela det tyska laget som fortsatte att mata på med folk i anfallen. Plötsligt fick svenskarna massor med omställningslägen. Att tre av Sveriges mål orsakades av hönsgård i försvaret på något sätt, säger hur illa detta var organiserat.
4-4 målet blev det yttersta beviset på hur illa defensiven fungerade. Elm kunde bara promenera fram till straffpunkten ungefär och så stå där omarkerad när det bara var sekunder kvar. Hur tänkte man då??
Att Sverige hade en del tur, kan man inse idag med lite perspektiv. Var inte många målchanser vi haft vid 4-2, men ändå fått in två mål. En annan domare skulle kunnat blåst frispark vid Zlatans nick fram till Elm vid 4-4. Domarens varningar för maskning var bland de strängare man sett, detta påverkade givetvis redan innan skärrade tyskar. Men det var inte tur som gjorde att vi fick en poäng, det var en inställning och vilja som däremot helt saknades hos de tyska spelarna. Sverige påminde mer om gamla klassiska fotbolls-Tyskland/Västtyskland än vad tyskarna själva gjorde.
Det var inte många närkamper som tyskarna vann i andra halvlek, max en eller två. Detta visar tydligt spelarnas inställning, från anfallet till försvaret. En annan tydlig sak var att de först "bara" var slöa och oengagerade, men att hela laget blev helt skärrat efter 4-3. Sedan spelade Löws lag oerhört otaktiskt, man bara körde på i gamla, nu skärrade och oengagerade, spår utan att göra någon förändring, med byten som känns tveksamma. (OK bänken var väldigt tom, men…) Svenskarna ändrade sitt spel, tror inte Hamrén var orsaken, men inte Deutschland. En enkel åtgärd som att Zlatan och Elmander stannade kvar högt upp, drog ut hela det tyska laget som fortsatte att mata på med folk i anfallen. Plötsligt fick svenskarna massor med omställningslägen. Att tre av Sveriges mål orsakades av hönsgård i försvaret på något sätt, säger hur illa detta var organiserat.
4-4 målet blev det yttersta beviset på hur illa defensiven fungerade. Elm kunde bara promenera fram till straffpunkten ungefär och så stå där omarkerad när det bara var sekunder kvar. Hur tänkte man då??
Att Sverige hade en del tur, kan man inse idag med lite perspektiv. Var inte många målchanser vi haft vid 4-2, men ändå fått in två mål. En annan domare skulle kunnat blåst frispark vid Zlatans nick fram till Elm vid 4-4. Domarens varningar för maskning var bland de strängare man sett, detta påverkade givetvis redan innan skärrade tyskar. Men det var inte tur som gjorde att vi fick en poäng, det var en inställning och vilja som däremot helt saknades hos de tyska spelarna. Sverige påminde mer om gamla klassiska fotbolls-Tyskland/Västtyskland än vad tyskarna själva gjorde.
