Citat:
Ursprungligen postat av NothingToLose
Helt förståeligt eftersom spelandet och barndomen inte har något alls med morden att göra. Men visst, förbjud allt spelande så får vi se om vi får färre mördare och tillåt hädanefter alla mördare att få skylla på sin barndom och därmed slippa straff.
Jag har sagt det förut till dig och upprepar det igen: Hur kan du så kategoriskt avfärda
barndomsdelen beträffande Breivik och dess betydelse för vem han utvecklades till att vara
i senare ålder? Det är ju under dessa första åren av våra liv vi delvis formas och påverkas
hur vi blir som vuxna människor. Det är grundläggande kunskap.
Just i Breiviks fall blir det extra intressant att reda ut en del förhållanden.
Vi har här en fader som
valde bort sin son ur sitt liv. Telefonledes lär Breivik ha
blivit upplyst av fadern, diplomaten med sina många slitsamma engagemang och allt vad
det var, att denne önskade mer eller mindre helt avveckla kontakten med sonen och även
familjen i övrigt, såvitt jag inte är felunderrättad.
Nu var Breivik inte direkt barn längre kanske när detta dramatiska besked lämnades,
men ändå. Hur upplevs en sån sak av en son? Att bli bortvald av sin egen fader?
Förkastad? Vad händer hos en ung människa då? Vilka psykologiska spår sätter en sån
oerhörd upplevelse? Vilken smärta uppstår i samma ögonblick man får erfara att man inte
längre är önskvärd i en förälders liv?
Hur hanterar man detta?
Breivik har väl försökt avdramatisera den här "biten" i sitt liv inför utredare och andra,
men jag tror för min del att faderns svek präglat honom på djupet.
Inte för att han för den sakens skull gått och blivit massmördare.
Inledningsvis spekulerades det förvisso på sina håll, ävenledes på detta "turbulenta" forum,
om man här i själva verket hade att göra med ett utökat fadersmord, men den teorin
torde gå bort emellertid. Ändå har man väl ingenting att förlora på ifall man grundligt
synar Breiviks tidigare år lite närmare i sömmarna. Det är ju inte helt oväsentligt.
Just det förhållandet att den åtalade terroristen och massmördaren så ihärdigt motsätter sig
att involveras i en diskussion om dessa saker förstärker onekligen intresset för att
få veta mer. Hos mig och en del andra.
Det intensiva engagemanget i våldsamma krigsspel är inte heller helt bortkastat att
ägna viss uppmärksamhet åt, vilket ju också skett så sent som denna dag.