[WW2] - Auschwitz

Var fanns bårhuset då man företog industriellt massmord i den för lik avsedda lokalen?

Till och med i icke revisionistisk litteratur som tex. boken Auschwitz, Nazi death camp finns det inget som talar för att det skulle ha funnnits bårhus i varken Läger I eller II.
Dessutom om man basöker lägren finns det någon skyllt som talar om bårhus.

Men vad skulle de med det till?

Ja! det undrar jag också, men det var felia o Lagro som var nyfikna. För jag vet inte vad de skulle med bårhus till. Eftersom de hade kapacitet att bränna ett par tusen lik / dygn.

Enligt lagro så dog 100 st/dygn, som högst 500 st/dygn. Så jag vet inte om de hade kollektiv avtal, så fångarna hade fridag, eller andra problem. Därför förvara dem någonstans under tiden som de var lediga eller något annat. Eller så hann de inte med 500 st/dygn att bränna.
När ugnarna kunde bränna ett par tusen / dygn. Så jag vet inte hur de uppfattade det som, varför tyskarna hade behov av bårhus.

Ja, och just det. Vad skulle de med det till?
De människor som dog där kremerade man i krematoriet i läger I och sedan senare hade man ju också byggt ett krematorium i Birkenau då Tyfusepidemin sommaren 1942 härjade som värst.

Om man gasat ihjäl människor på löpande band så då hade man väl kanske behövt bårhus, på grund av för många döda kroppar som man inte skulle ha hunnit bränna genast.

Eftersom det dog i genomsnitt ca 100 personer varje dygn vid Auschwitz-Birkenau lägret och vid tyfusepidemier upp till 500 personer per dygn, behövdes bårhus.
De här personerna kan antas de dog i baracker och sjukhuset, det är självklart de måste förvaras i bårhus i väntan på kremering.
Det byggdes bårhus i källarplan för att hålla låg temperatur, med krematorier, för det här ändamålet. De här lokalerna som var ämnade för bårhus blev upptagna som gaskammare.
Därför är frågan, var fanns bårhuset ? Att påstå det behövdes inget bårhus är inte trovärdigt, är en bortförklaring som inte hör hemma i verkligheten.
Tyskarna byggde bårhus med krematorier, därför de ansåg det nödvändigt, finns ingen annan förklaring.

Vad är ett bårhus då? (Och säg inte att det är ett hus med många lik i.)

Enligt dig så är det väl en gaskammare så varför frågar du?

Då måste du själv svara på frågan, för ett bårhus är ett rum eller hus med många lik i.

Jag har dig ett par tips att titta på. Men du verka ej har tittat på det.

Ursprungligen var Auschwitz-Birkenau avsett att vara ett läger för ryska krigsfångar, men efter Wannseekonferensen i januari 1942, där Förintelsen slutgiltigt bestämdes, och på Himmlers order, så ändrades planerna. Auschwitz-Birkenau skulle bli ett kombinerat arbets- och förintelseläger för i huvudsak judar. Inledningsvis byggde man i mars 1942 om en bondgård som låg strax utanför lägret så att den fick två gaskammare och några träbaracker, vilka tjänade som avklädningsrum för de som skulle gasas. I juni byggde man på liknande sätt om ytterligare en bondgård som låg några hundra meter bort från den första gården. Den fick fyra gaskammare. Till en början begravdes liken i massgravar. Snart gick man över till att bränna liken, vilket gjordes i stora gropar. Asken maldes i kvarnar, eftersom det är svårt att fullständigt bränna upp en kropp (höftbenet brukar t ex bli kvar ganska intakt). Precis som på många andra ställen grävdes liken i massgravarna så småningom upp och brändes. Ovannämnda anläggningar kallades "röda huset" och "vita huset". Detta provisorium användes i väntan på att de industriella krematorieanläggningarna (Krematorium II-IV) skulle bli färdigbyggda.

källa:http://www.gluefox.com/komment/kremas.shtm

Krematorium II var beräknat att klara 4 416 st/dygn, då behövdes knappast bårhus för 500 st/dygn. De kunde väl brännas meddetsamma? Eftersom de var nästan i gång dygnet om.

Så varför behövdes ett bårhus?

Ritningarna ritades långt innan1942. I oktober 1941 började företaget samarbeta med SS-Hauptsturmführer Karl Bischoff, som var byggansvarig i Auschwitz. Eventuella moraliska betänkligheter lades åt sidan för att rädda företaget från konkurs. Det första samarbetsprojektet mellan SS och Topf und Söhne gällde uppbyggnaden av Krematorium II med fem trepipiga ugnar i Auschwitz-Birkenau, även kallat Auschwitz II (Krematorium II var det första krematoriet i Birkenau, vilket sedan kom att följas av ytterligare tre krematorier — Krematorium I låg i Auschwitz I). Innan dess hade Topf und Söhne levererat krematorieugnar till lägren Dachau, Gusen, Auschwitz I och Mogilev.

Då var ritningarna redan klara, och inga beslut för"slutliga lösningen " fanns? Då kanske det fanns behov av bårhus. Men inte efter Wannseekonferensen i januari 1942. Eftersom man behövde den platsen till annat, sedan kunde liken brännas ihop med de anlända som ej kunde arbeta.

Så varför behövdes bårhus? De liken behövde ej ligga, de var bara bränna dem direkt.
Om de dog i tyfus, så bör de brännas direkt , inte bli liggande(smittorisken)

Efter litet litteratur studier så fanns det bårhus i läger I bredvid obduktionssalen i sjukhuset där, och i Birkenau fanns det i krematorie II, som någon skrev i källaren.
Källa: Auschwitz: A doctors eyewitness account. Miklos Nyiszli.

Under Tyfus epidemin sommaren och hösten 1942, var bårhuset i Birkenau överfullt, enligt författarna i boken Auschwitz, som är utgiven av lägermuseet.
Tydligen var ugnarna inte så effektiva som endel påstår.

Men de som dog den sommaren slängdes i massgravar.

Inledningsvis byggde man i mars 1942 om en bondgård som låg strax utanför lägret så att den fick två gaskammare och några träbaracker, vilka tjänade som avklädningsrum för de som skulle gasas. I juni byggde man på liknande sätt om ytterligare en bondgård som låg några hundra meter bort från den första gården. Den fick fyra gaskammare. Till en början begravdes liken i massgravar. Snart gick man över till att bränna liken, vilket gjordes i stora gropar. Asken maldes i kvarnar, eftersom det är svårt att fullständigt bränna upp en kropp (höftbenet brukar t ex bli kvar ganska intakt). Precis som på många andra ställen grävdes liken i massgravarna så småningom upp och brändes. Ovannämnda anläggningar kallades "röda huset" och "vita huset". Detta provisorium användes i väntan på att de industriella krematorieanläggningarna (Krematorium II-IV) skulle bli färdigbyggda.

Ingenjörerna från Topf und Söhne fick under sitt arbete i Birkenau inblick i massmorden. Heinrich Messing och Karl Schultze var t ex närvarande den 14/4 1943 när de första massmorden utfördes i Krematorium II.

Så inte konstigt att ungnarna var inte effektiva, de fanns inte på plats då.

Källa: http://www.gluefox.com/komment/kremas.shtm