Citat:
Lång inlägg. Hoppa till '*' för att skippa inledningen.
Klimatvetenskap är som namnet antyder en, eller mer korrekt flera vetenskapliga fält som ger, oss, likt all annan vetenskap ett pussel som när det läggs ger oss en helhet.
Det finns bitar som inte alltid behöver passa ihop med de bitar som redan ligger och börjar visa en bild.
Vetenskaplig kunnighet (science literacy) är enormt viktigt för att kunna värdera och öht bilda sig en uppfattning om ett forskningsläge.
Detta långa inlägg är i synnerhet viktigt i vetenskaper som fångar politiska intressen. En sådan vetenskap är klimatvetenskapen.
Därför ser jag detta som viktigt i denna tråd. Den handlar om vetenskap och vetenskaplig metod och gäller således även för klimatvetenskap. På dessa premisser anser jag det nödvändigt och on topik att föra fram följande här.
*
"Vetenskapsspråk/kommunikation" kan låta som att vetenskapsmän inte vet något. Men språket representerar en grundläggande aspekt av vetenskap: ödmjukheten att erkänna att det finns mer att lära.
Till exempel kan en vetenskapsman säga något i stil med, "evidensen tyder på att detta kan påverka detta, men mer forskning behövs." För icke-vetenskapsmän som väntar på vetenskapliga bevis och fakta, kan det verka som att vetenskapsmännen inte vet någonting... och bestämmer att det inte finns någon anledning att acceptera vetenskapen.
Tyvärr är detta en av de största missuppfattningarna om hur vetenskap fungerar.
Vetenskapliga slutsatser är alltid preliminära. Varje studie är en del av ett större pussel som blir tydligare när fler delar läggs till.
Men vetenskapen ger inte absolut säkerhet: den minskar osäkerheten allteftersom evidens samlas. Detta är inte en bugg - det är en funktion. Det finns alltid en möjlighet att vi har fel, så vi bör hålla oss öppna för att ändra våra åsikter med ny bevisning/nya evidens.
De som inte förstår denna grundläggande egenskap för vetenskapen riskerar att vilseledas av pseudovetenskap, som påstår sig ha alla svar, eller vetenskapsförnekare, som använder bristen på absoluta bevis som anledning att inte acceptera en slutsats.
Vetenskapligt konsensus uppnås när en betydande majoritet av experter inom ett område är överens om tolkningen av bevisunderlaget vid en given tidpunkt. Detta konsensus är viktigt eftersom det representerar den bästa förståelsen av ett ämne baserat på aktuella bevis och metodik, även om det förblir öppet för omvärdering när ny bevisning framkommer.
En annan aspekt som kan vara värd att nämna är skillnaden mellan vetenskaplig skepticism och förnekelse. Vetenskaplig skepticism är en sund del av den vetenskapliga processen, som innebär kritisk granskning och ifrågasättande av påståenden baserade på bevis och förnuft. I kontrast ofta innebär förnekelse att avvisa bevis/evidens eller konsensus utan grund i att främja förståelse eller evidensbaserad kritik.
https://ibb.co/B4SS1wP
(jag blandar lite här mellan "bevis" och "evidens" och det finns ett syfte med det, men det förtjänar inte mer än att påpekas) .
Klimatvetenskap är som namnet antyder en, eller mer korrekt flera vetenskapliga fält som ger, oss, likt all annan vetenskap ett pussel som när det läggs ger oss en helhet.
Det finns bitar som inte alltid behöver passa ihop med de bitar som redan ligger och börjar visa en bild.
Vetenskaplig kunnighet (science literacy) är enormt viktigt för att kunna värdera och öht bilda sig en uppfattning om ett forskningsläge.
Detta långa inlägg är i synnerhet viktigt i vetenskaper som fångar politiska intressen. En sådan vetenskap är klimatvetenskapen.
Därför ser jag detta som viktigt i denna tråd. Den handlar om vetenskap och vetenskaplig metod och gäller således även för klimatvetenskap. På dessa premisser anser jag det nödvändigt och on topik att föra fram följande här.
*
"Vetenskapsspråk/kommunikation" kan låta som att vetenskapsmän inte vet något. Men språket representerar en grundläggande aspekt av vetenskap: ödmjukheten att erkänna att det finns mer att lära.
Till exempel kan en vetenskapsman säga något i stil med, "evidensen tyder på att detta kan påverka detta, men mer forskning behövs." För icke-vetenskapsmän som väntar på vetenskapliga bevis och fakta, kan det verka som att vetenskapsmännen inte vet någonting... och bestämmer att det inte finns någon anledning att acceptera vetenskapen.
Tyvärr är detta en av de största missuppfattningarna om hur vetenskap fungerar.
Vetenskapliga slutsatser är alltid preliminära. Varje studie är en del av ett större pussel som blir tydligare när fler delar läggs till.
Men vetenskapen ger inte absolut säkerhet: den minskar osäkerheten allteftersom evidens samlas. Detta är inte en bugg - det är en funktion. Det finns alltid en möjlighet att vi har fel, så vi bör hålla oss öppna för att ändra våra åsikter med ny bevisning/nya evidens.
De som inte förstår denna grundläggande egenskap för vetenskapen riskerar att vilseledas av pseudovetenskap, som påstår sig ha alla svar, eller vetenskapsförnekare, som använder bristen på absoluta bevis som anledning att inte acceptera en slutsats.
Vetenskapligt konsensus uppnås när en betydande majoritet av experter inom ett område är överens om tolkningen av bevisunderlaget vid en given tidpunkt. Detta konsensus är viktigt eftersom det representerar den bästa förståelsen av ett ämne baserat på aktuella bevis och metodik, även om det förblir öppet för omvärdering när ny bevisning framkommer.
En annan aspekt som kan vara värd att nämna är skillnaden mellan vetenskaplig skepticism och förnekelse. Vetenskaplig skepticism är en sund del av den vetenskapliga processen, som innebär kritisk granskning och ifrågasättande av påståenden baserade på bevis och förnuft. I kontrast ofta innebär förnekelse att avvisa bevis/evidens eller konsensus utan grund i att främja förståelse eller evidensbaserad kritik.
https://ibb.co/B4SS1wP
(jag blandar lite här mellan "bevis" och "evidens" och det finns ett syfte med det, men det förtjänar inte mer än att påpekas) .
Med andra ord så är inte vetenskapen bättre än killgissningar, utan 100% bevis så faller det inom religion.
