Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Hur kommer det sig att du misslyckas så gravt varenda gång du försöker tänka och sedan presentera dina så kallade motargument? Jag misstänker att din hjärna är lite felkopplad, att din hjärnbalk är helt förstörd. Med samma resonemang som de du anför bör nämligen inget land i världen ta ansvar, antingen det eller så är det bara de länder som kommer råka illa ut först av den globala uppvärmningen som borde ta ansvar, trots att det i huvudsak är vi här i väst som har ställt till det så att vi har hamnat i den här situationen. Hur fan kan du tänka så skevt och undgå att själv inse de uppenbara bristerna i dina "argument"?

Den som inte har några argument, tar till personangrepp. Ack, så vanligt förekommande och säger mer om de som yttrar dem än de som anklagas... Ingen är intresserad av vad du inbillar dig om mig!

Om politiskt inriktade människor/grupper vill minska användningen av olja eller andra fossila bränslen, så är utsläppen av koldioxid och en obefintlig/liten risk för att det kan bli varmare pga det, det sämsta argumentet!

Minskade utsläpp av sot, svavel, etc är bättre argument, men de kan å andra sidan reduceras med olika reningsåtgärder. Eller förespråka varför vi ska minska oljeberoendet och bygga ut kärnkraften.

Fördelarna med ökad mängd koldioxid i atmosfären överstiger ev. nackdelar. Högre halt fungerar som gödsel för växter. Om det skull ha ett positivt bidrag på temperaturen är det bra, inte dåligt. Vi har nämligen nyligen befunnit oss i den kallaste perioden (började med "lilla istiden" på jorden under de senaste 8000 åren. En ny istid är normalt vad vi borde vara på väg till inom kort, om denna mellanistid (holocen) kommer att bli lika kort som de tre senaste. Dock finns vissa undersökningar som tyder på att nästa istid kan bli "fördröjd" denna gång av naturliga skäl. Det vore intressantare att undersöka mer än ett icke-problem.

Nej, tagelskjortan på, verkar vara AGW-förespråkarnas motto, i sann självspäkaranda. Dock nöjer dessa sig inte med det, utan vill dra oss andra med ner...

Du slänger ur dig en massa lösryckt trams i vanlig ordning, ser jag. För att verkligen sätta igång tråden igen och diskutera det som ska diskuteras här, dvs. vetenskap, så kan jag bjuda på en fråga: vad tycker du, eller för den delen andra "klimatskeptiker", om Berkeley Earth Surface Temperature-projektet? Är det något ni sätter er lit till? Något ni förväntar er kommer visa att NASAs, HadCRUs och NOAAs uppåtpekande mätningar är helt fel ute? De preliminära resultaten torde ju vara något oroande, isåfall: http://pre.cloudfront.goodinc.com/posts/full_1301599286mullergraph.jpg

http://berkeleyearth.org/Resources/Muller_Testimony_31_March_2011

I vanlig oordning har du inget att komma med eller att sätta emot! Du försöker inte ens ta till dig och reflektera över vad jag skriver. Om kurvorna skulle vara något sånär riktiga är det positivt/bra! Varmare är bättre, gärna lite varmare än nu är min önskan och förhoppning. Kallare däremot, kan bli katastrof.

Det här med att använda gamla väderstationsobservationer (temperatur) för att rekonstruera ev. klimatförändringar är mycket mer komplicerat än vad du och andra AGW-troende förstår eller inte vill förstå. Ska hjälpa dig/er lite på traven:

Generellt gäller att man då försöker använda data till något de inte var avsedda för. Nästan alla mätfel ger högre temperatur med tiden.

Enskild väderstation
Förhållandena (mikroklimat) kan ha varierat för samma station. Kan ha flyttats flera km, olika mätinstrument, olika mäthöjd, olika/inget skydd mot väder.

Enligt SMHI : "Det kan vara stora temperaturskillnader inom luftskiktet närmast marken beroende på den underliggande markytans egenskaper. Exempelvis uppvärms luften vid soligt väder på sommaren betydligt mer över torr sandmark än över en fuktig och gräsbevuxen markyta.

Temperaturen påverkas också av om marken lutar kraftigt och av hus eller träd i närheten.

För att få så enhetliga mätningar som möjligt mäter man därför temperaturen om möjligt på en öppen plan plats där marken är tämligen torr men ändå täckt med kort gräs och på en höjd av 1,5-2 m över marken.

Förr i tiden placerades ibland termometern på betydligt högre höjd än den föreskrivna."

Vidare: "Från senare delen av 1800-talet började vita termometerburar av trä att användas som strålningsskydd. Det dröjde dock till mitten av 1900-talet innan det var genomfört i hela stationsnätet.

Att buren är så stor beror helt enkelt på att alla instrument skulle få plats i den. För att skydda mot solstrålning är buren vitmålad och taket tätt och dubbelt. Golvet i buren är även det dubbelt, för att skydda mot strålning från marken.

Burens väggar och botten består av spjälor så att vinden ska kunna ge tillfredsställande luftväxling. Den är dock inte alltid tillräcklig utan temperaturmätningen kan ge fel på en eller ett par grader vid svag vind och snabba temperaturändringar. Medelvärden över dygn påverkas dock inte nämnvärt.

Dörren är vänd mot norr för att solen inte ska lysa på termometrarna då observatören öppnar dörren för att avläsa dem. I samband med att automatisk registrering av temperaturen började under senare delen av 1900-talet, infördes ett nytt strålningsskydd, men de vita burarna används fortfarande."


Dessa termometerburar är små ventilerade "växthus" och ger vanligen en högre temp än i fri luft i skugga. Om burarna inte underhålls (upprätthålla vithet och god ventilation) kommer registrerad temp att öka med tiden.


"SMHI samlar in data från en mängd stationer runt om i landet. Från att ha varit manuella, dvs. vid varje station fanns en väderobservatör så gick utvecklingen allt mer mot automatiska stationer och instrument under mitten av 1990-talet.
Numera dominerar automatstationer observationerna runtom i Sverige. Antalet manuella stationer är numera få.

SMHI: "År 1915 var antalet nederbördsstationer ungefär 680, att jämföras med cirka 760 stycken i dag. Antalet stationer som mätte temperatur var dock i början av 1900-talet fortfarande otillräckligt, framför allt i norra Sverige.

Dessutom hade de flesta stationer påtagliga brister vad gäller skydd mot direkt och reflekterad solstrålning. Det skulle dröja till mitten av århundradet innan temperaturmätningarna nått en omfattning och kvalitet jämförbar med nutida standard."


Väderstationer var aldrig/ytterst sällan avsedda för att kunna detektera små långsiktiga temp-förändringar i temperatur över längre tid.

Om man har en väderstation med bra mätdata, kan man förmodligen i ytterst sällsynta fall använda rådata direkt. I de flesta fall måste dock de korrigeras för allehanda fel för att ha någon mening alls. Dessa fel är inte sällan större än de små förändringar som kan ses i klimatstatistiken.
Pga många felkällor försöker man åtminstone i vissa fall korrigera rådata, men det låter sig sällan korrigeras fullt ut, för det går inte.

Lufttemperaturens medelvärde för ett dygn beräknas olika för olika stationer världen över. Det finns många metoder (över hundra) och tempen avläses vid olika tidpunkter åtminstone beroende på land men kan även skifta inom länder och t.o.m för mätstationer.
I USA är det vanligt att den beräknas som (max+min)/2. Ibland är det endast en mätning t.ex. kl 23 el 24, dvs inte ens ett medelvärde. I Sverige beräknas det med Ekholm-Modéns formel med vägning av tre mätningar plus min & max-temp under dygnet, som korrigeras något för månad och longitud.

Månadsmedelvärdet beräknas gissningsvis som summan av dygnsmedelvärden dividerat med antal dagar i månaden.

För SMHI: "Först beräknas dygnsmedeltemperaturen avrundad till en tiondels grad Celsius. Därefter beräknas månadsmedeltemperaturen som medelvärdet av de avrundade dygnsmedeltemperaturerna.

Månadsmedeltemperaturen avrundas därefter till en tiondels grad Celsius. Årsmedeltemperaturen beräknas som medelvärdet av de avrundade månadsmedeltemperaturerna."

För att kunna användas som "klimatdata" subtraheras medelvärdena med mätstationernas egna normalvärden under perioden 1961-1990.

Väderstationers geografiska fördelning och antal har varierar stort under åren 1860 till nu.

Sedan fipplar man ihop alla använda väderstationers medelvärden för ett år. Vanligast verkar vara att köra med årsmedelvärden och indelas geografiskt i 1x1 graders (lat-lon rutor) och så ritar man kurvor/staplar med temp mot år.

Ett problem med detta är att denna beräknade globala medeltemperatur aldrig någonsin existerat och säger den någonting? Är absolut inte synkron.

Bjarne Andersen, professor vid Nils Bohr Institutet i Köpenhamn och expert inom termodynamik, menar att själva konceptet ”global temperatur” är en termodynamisk och matematisk omöjlighet. Det är omöjligt att tala om en enda temperatur för något så komplext som jordens klimat. ”En temperatur kan bara definieras för ett homogent system (dvs. ett system där alla gaser är perfekt mixade)”. Dessutom styrs ett klimat inte av en temperatur, utan det är skillnader i temperaturer som driver klimatprocesser.

Sedan kan man knappt skriva/snacka om hur temperaturen i havet mätts och ändrats. Och varför ska man blanda in vattentemperaturen. Det borde väl vara lufttemperaturen till havs också!

Detta blev inte så pedagogiskt skrivet som jag önskar, men orkar inte lägga ner mer tid på detta just nu. Om vettiga svar kan jag backa upp min text med flera länkar. Om ovettiga; googla själv!

Det är för att det du skriver inte går att "sätta emot" eftersom det vanligtvis är nonsens staplat på rent personligt-subjektiva åsikter, staplat på fragmentariska förklaringar av den vetenskapliga kunskap du påstår dig besitta. Istället för att du bara maler på med en massa påståenden och citat från SMHI helt ryckta ur sina sammanhang, vilket mycket riktigt inte är pedagogiskt någon jävla stans, så kan du ju förklara för mig varför t.ex. GISSs temperaturmätningar och metodiken, analyseringsmetoderna osv. de använder sig av och allt annat som kan tänkas vara relevant, inte går att förlita sig på. Varför ska vi inte lita på vad GISSs och NOAAs mätningar visar?

Jag erkänner att jag inte är särskilt insatt, så jag vet inte exakt vilka mätfel som kan uppstå och exakt hur tillförlitlig den data de får fram är, men det låter jävligt otroligt att majoriteten av alla klimatforskare skulle hålla med om att resultaten de har kommit fram till är tillförlitliga om de inte är det. Det är ett tämligen extraordinärt påståenden, och extraordinära påståenden kräver som bekant extraordinära bevis. Därmed inte sagt att det inte kan vara så att de har fel och du och andra "klimatskeptiker" har rätt, men vanligtvis har jag upplevt att det är så att ni inte kan uppvisa de motbevis (gärna i form av metodologiskt korrekt forskning som genomgått peer reviewing och som publicerats i någon av de större vetenskapliga tidsskrifterna) som fordras, så det blir liksom lite svårt att ta er på allvar...

Du är förmodligen ung och har blivit indoktrinerad av massmedia. Du har gissningsvis ingen naturvetenskaplig utbildning och saknar därför förmågan att tänka själv kring fenomenet. De flesta med insikt i ämnet som är emot det enfaldiga i AGW är astronomer och geologer. Själv är jag det sist nämnda.

Det är inget nonsens jag staplar, utan vetenskapens ståndpunkt. Det är bara självutnämnda "klimatexperter" med huvudsakligen metrologisk utbildning som hävdar motsatsen och det de hävdar är extraordinärt: Att människan styr klimatet på jorden! De ska bevisa sin obevisade hypotes! Det räcker inte som det är nu!

Ett stort fel många gör här är att anta att alla skrivande är lika okunninga som de själva. I mig råkar du ha stött på en person som är expert på kvalitetskontroll och jag har under över trettio år arbetat hårt för att förbättra mina egna undersökningar ur den aspekten. Jag har studerat miljontals mätdata och tusentals tidsserieanalyser. Jag vet verkligen vad jag talar/skriver om!

Det vet du säkert. Kan du förklara i detalj varför GISSs och NOAAs mätdata inte är tillförlitliga nu, eller kommer du i vanlig ordning fortsätta att inte bemöta de frågor och argument som faktiskt är av relevans? Det är rätt lustigt att se hur du slingrar dig ur så fort tillfälle ges...

Gosse! Läs vad jag skrev ovan om felkällor i temperaturdata ovan (mitt långa inlägg). Vad är det du inte förstår?

Jag slingrar mig inte, utan svarade precis på det du frågade efter! Vill du ha fler länkar? Ger dig inga, för du kan googla!

Kan du inte försöka reflektera över vad jag skriver?

Det jag inte förstår är exakt hur det är relevant i fallen med GISSs och NOAAs mätdata. Det är det jag vill att du ska förklara för mig. Jag skulle förstås kunna leta reda på saklig kritik av och upplysning om olika typer av mätfel och hur dessa påverkar tillförlitligheten av datan osv. själv, men det är god sed att den som kommer med ett påstående också visar upp källor, eller är beredd att styrka det han/hon skriver genom att hänvisa till metodologiskt korrekt evidensunderstödd forskning. Eller i detta fallet handlar det kanske snarare om kritik av metodik och tillförlitligheten av den data som de flesta forskare håller för sann och tillförlitlig. Så... varsågod! Hänvisa mig till den! Den måste genomgått peer reviewing och får gärna vara publicerad i en större naturvetenskaplig tidsskrift också!

Allt jag skrev gäller givetvis även GISS och NOAA. Det är inte deras data, utan de kommer från en massa väderstationer. Jag har (förgäves) sökt hur data har korrigerats. Har du en länk som beskriver hur det gjorts och då kan jag förmodligen smula sönder deras metodik!

Har kollat några t.ex. Uppsalas långa mätperiod. Skrämmande läsning, ingen förklaring hur korrektionen utförts, och j*vla skumt upplägg. Kan även berätta om en publikation från Alaska och hade jag varit deras handledare skulle jag inte rekommenderat publikation med den dåliga kvalitetskontrollen.

Vi som arbetar med mätdata, ganska många av oss, vet att man inte kan korrigera fel (men möjligen något) i efterhand. Utan det blir SISU: Skit In Skit Ut!

Kan du inte försöka reflektera över vad jag skriver?

Här har du för GISS:
http://data.giss.nasa.gov/gistemp/ (allmänt)
http://pubs.giss.nasa.gov/cgi-bin/abstract.cgi?id=ha00510u (specifikt, tror det är precis det här du letar efter)

NOAAs vet jag inte var man hittar. Kanske här: http://www.esrl.noaa.gov/psd/psd1/

Jag reflekterar över det du skriver, det är bara det att jag inte tror på ens hälften av det eftersom du inte har kommit med några vettiga argument eller hänvisat till någon forskning som tyder på att din uppfattning är mer korrekt än min. Jag skiter fullständigt i vad du sysslar med eller vad du har för utbildning, vill du övertyga en motdebattör över internet räcker det inte med att skriva "jag vet faktiskt vad jag talar om för jag sysslar med sånt här!!!!1omg111!" och det fattar du väl för fan ändå själv?

Den här listan är jävligt skön.

Den visar helt enkelt att prominenta geovetare som är specialiserade i diverse subdiscipliner har högst relevanta och befogade motargument i frågan.

http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_scientists_opposing_the_mainstream_scienti fic_assessment_of_global_warming

Ni som är säkra på att den globala uppvärmningen är antropogen och att mänskligheten gräver sin grav genom att förändra atmosfärens sammansättning borde läsa några citat ur listan.

Och om ni tar till er av det som står, så kan ni vidare reflektera över vad mänskligheten egentligen vinner på att spendera tid, pengar och nerver på att oroa sig över höjda temperaturer.