Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Det mesta av koldioxiden återförs till atmosfären när organismer dör - de blir alltså inte kolrik matjord.

Du kan enkelt se det i den årliga cykeln där halterna pendlar med 7-9 ppm varje år, och vi inte alls släpper ut så mycket.

Vill man använda skog till att mer aktivt sänka halterna måste man ta hand om materialet som dör, annars blir det bara en skog som binder ungefär samma mängd co2, år efter år, om man tänker sig att ett nytt träd växer upp där det gamla stod.

Menar du Keelingkurvan? Jag tvivlar starkt på att allt detta beror på växter som suger i sig koldioxid på det norra halvklotet.

Möjligtvis en del av detta i förhållande till landytan. Minst hälften beror nog på mikroorganismer i havet som förbrukar koldioxid.

Det enda man kan utläsa är väl att halterna verkar minska när det är sommar på norra halvklotet?

Hur sänkorna är fördelade mellan olika biotoper har jag ingen större koll på, men skulle också tro att organismer i hav står för en stor del.

En annan sak man lätt kan se är att skillnaderna mellan den årliga botten och toppen är mycket större än vad vi tror/vet att vi släpper ut, vilket då är ett tydligt tecken på att det finns ett naturligt kretslopp.

Om man läser Wikipedia så kan man få för sig att växterna på land står för all omsättning av koldioxid. Forskarna hittar nya saker hela tiden som påverkar kolcykeln. Det nya är en mikrob som kallas Prorocentrum cf. balticum. Den ska visst kunna "rädda klimatet".

Jag kan nog inte uttrycka mig tydligare än jag gjort. Det är ingen ide att försöka förklara vad jag menar.

Är det inte så att vi försöker få fram ett världsbeslut att till höga kostnader minska utsläpp?

Beskogning av tundran är spontan och pågår utan något beslut. Beskogning av öknar är delvis spontan och vanligtvis mycket lönsam- Lönsam skogsplantering kan baseras på beslut från lokala entreprenörer.

Ja det mesta återgår till atmosfären men en liten del blir jord och även en liten del av en stor mängd kan vara en betydande mängd.

Sommarsänkningen och vinterökningen är keelingkurvans intressantaste delar. Som du säger är sommarsänkningen större än våra utsläpp och dagens sommarsänkning är större än sommarsänkningen 1960. Den som vill kan ju fundera på vilka slutsatser man kan dra av det.

Vi tar ju ut en del ur skogen. Vår hantering av trä är jämförbar med vår hantering av fossila bränslen men en stor del av det trä vi tar ut kommer att återgå till atmosfären så småningom.

Bygger vi in trä i byggnader som limbjälkar så binds kolet upp i 100-200 år, om vi bygger byggnader som står och håller.

Skogen har ingen direkt matjord som ökar sin kolhalt i färdigvuxen skog, vad jag vet. Det krävs väl att man plojer för att bygga upp matjord.

Våtmarker undantagna, där det kan bildas torv. Plus att träden rimligen syreandas under vintern?

Keelingkurvan är bildade löv, som ju sedan multnar på vintern.

Men att öka beskogningen mer än vad som redan sker är en bra grej. Men skogen bör sedan rimligen kunna användas kommersiellt, så länge den återplanteras.

Det man ser på marken när man går i en skog är förnan, det vill säga det översta jordskiktet där barr, blad och kvistar ännu inte är helt förmultnade. Förnan fylls hela tiden på med nytt material och den gamla ytan täcks över och bildar underliggande skikt där förmultningen fortsätter. Gräver man kommer man ner till allt mer torv- eller jordlika skikt.

Förmultningen avger koldioxid- Om marken är blöt avstannar förmultningen vid torv som har kvar mer kol än slutmultnad matjord.

Vid svedjebruk brände man skogen för att snabbt få ett ytskikt som man kunde odla i.

När förnan tillförs nytt material blir jordlagret tjockare. Detta gäller inte bara för skogar utan för all växtlighet. Jag har bott i mitt hus i 57 år och de avloppsbrunnar som låg i gräsmattans yta när huset var nytt ligger nu i hål som är några centimeter djupa.

Även om kolhalten i slutmultnad matjord är lägre än i förnan är det kol som undandras från kolcykeln och måste ersättas om luftens koldioxsidhalt inte skall sjunka. Före människans tid kom ersättningen huvudsakligen från vulkaner men nu bidrar vi med våra utsläpp och har alltså möjlighet att stabilisera koldioxidhalten.

Vetenskapsmännen används som nyttiga idioter av fascister och korrupta ledare. Klimathotet kanske skulle vara riktig om man bortser ifrån geoengineering och ai etc. Klimathotet existera inte egentligen, vi har lösningar på plats redan idag. Vattenkris existera inte, ca 70% av jordens yta är vatten och all vatten kan göras drickbar och vi kan använda oss av aerosoler för sänka temperaturen etc. Och om allt ändå skulle faila, så vad spelar det för roll om vi når singularity och inte behöver naturen. Klimatet används mest som en ursäkt för ta bort friheter ifrån folk, och lägga pengar på special intressen.

Sedan gynnas sverige av varmare klimat.

Torvmark binder såklart, om vattnet är syrefritt och stillastående.
Det är ju uppenbart. Men gräver du i en vanlig skog blir det fort sterilt.

Skogen skall användas till mycket som idag är fossilt. Ersätta plast i kläder och vissa förpackningar. Ersätta betong som plank och limträ. Att avsätta mark, oftast privatägd, tror jag inte är en bra lösning annat än på pappret.

Men det handlar inte om Sverige, och vi vet faktiskt inte att vi gynnas.

Men vad du säger är alltså att några andra redan har lösningar. Vilka är det då, och varför får man aldrig höra talas om dem?