Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Små variationer och stora variationer
Här kan man se hur ett ENSO-index varierat. 2018/2019 var "knappt positiv" jämfört med t.ex. 1983, 1997 och 2016 som var rejält positiva. Vi får se hur länge den nu ganska kraftiga negativa påverkan fortsätter.
https://psl.noaa.gov/enso/mei/img/meiv2.timeseries.png
När ENSO och PDO svänger upp på plus så kommer det nog att märkas på den globala medeltemperaturen.

AGW gör att temperaturen stiger med 0,2°C/årtionde, men så är det bruset...
Jag vill gärna tro att människor genomgående är kloka, men det är kanske optimistiskt? Kanske är det inte så lätt att förstå hur slumpmässiga (stokastiska) faktorer under kortare tidsperioder kan få t.ex. den globala medeltemperaturen på Jordens yta att svänga upp och ner en hel del. Från månad till månad. Från år till år. Ibland flera år i rad. Det kan få dom som inte förstår sambanden att utbrista "nu har det inte blivit varmare sedan 2016" eller "den arktiska isens volym har knappt minskat sedan 2016". Det vore en mer insiktsfull observation att säga "lite mer värme än normalt har gått ner i haven under en period". 2016 kunde man säga "lite mindre värme än normalt har gått ner i haven under en period".
Dom stokastiska faktorer som är ett resultat av variationer i vertikala vattenrörelser i oceaner är betydande.
Vi ska inte bara titta på ENSO och PDO även om dom har stor betydelse. Även variationer i strömmar i Atlanten och Indiska Oceanen påverkar.

Den globala medeltemperaturen, PDO och ENSO – En översikt
Här har jag ändå gjort ett försök att sammanställa dessa.

https://ibb.co/qkkYRs2

Jag har skalat om och flyttat ner PDO och ONI/ENSO så det ska vara enklare att se hur dessa ofta påverkar den globala medeltemperaturen.

Det enkla sättet att eliminera det betydande och relativt "högfrekventa brus" som kommer från t.ex. PDO och ENSO är att titta på den globala temperaturen som medelvärden över en lite längre tidsperiod. Så t.ex. ger 11-års medelvärden en betydligt bättre bild av vad som händer ur klimatsynpunkt än månadsmedelvärden. I grafen ovan finns även 11-års medelvärde för den globala medeltemperaturen från Copernicus.

Ur klimatsynpunkt ökar den globala medeltemperaturen med ca 0,2°C/årtionde
Som en följd av främst förbränning av fossila bränslen. Som orsakar stora utsläpp av växthusgaser. Som förstärker växthuseffekten. Därom råder ingen tvekan.

–

Siffror och grafer som visar volymen av isen i Norra Ishavet
På den här bilden kan man följa vad som händer med isen. År från år. Månad för månad.

"Den arktiska dödsspiralen"
https://haveland.com/share/arctic-death-spiral.png

Inom knappt 20 år är det troligen isfritt i september. Om det alls kommer att bli isfritt hela året så kommer det att ta längre tid. Kanske 80 år, beroende på i vilken takt utsläpp och uppvärmning fortsätter.

"Det är väl bra om det går att åka båt över Norra Ishavet?"
Det kan man ju tycka och stora rederier kalkylerar redan med det.
Men, om stora delar av Norra Ishavet är isfritt en stor del av sommaren så kommer det att förstärka uppvärmningen ytterligare. Varför?
När det finns is och snö, på och runt Norra ishavet så reflekteras nästan all solstrålning under sommaren. Ungefär 50-80% reflekteras av is och snö. När havet är öppet reflekteras bara knappt 10%. Ungefär dubbelt så mycket värme kommer ner i havet och värmer vattnet.

När havet är öppet och varmare än det var tidigare så kommer det också att bidra till att värma upp dom områden som finns runt Norra Ishavet. Värmen bidrar till att smälta den permafrost som ofta finns där. Som håller inne stora mängder växthusgaser, koldioxid och metan. Tills permafrosten smälter. Då släpps dessa växthusgaser ut i atmosfären och värmer Jorden ytterligare. Ännu en "positiv" återkoppling. Om nu "positiv" är rätt ord?

–

Kina är utsläppsvärstingar men ligger i botten när det gäller befolkningsexplosion. Många afrikanska länder toppar i det senare avseendet men de lär inte vara bland de främsta utsläppsbovarna för det (hittade inte siffror vid en snabb sök men det torde vara ett rimligt antagande).

Edit: man kanske rentav skulle våga anta att fossila bränslen bidragit till att minska befolkningsökningen, eftersom ökad välfärd brukar få den effekten?

Problemet är väl att den där fascinationen för enstaka rekord delas av klimatalarmisterna. Nu var det den varmaste juli tydligen... jaha? Nu var det rekordstor yta som brann! Jaså?

Så där krävs bot och bättring, men det blir inga klickvänliga rubriker. Det blir långa program på Kunskapskanalen med foton på glaciärer som dragit sig tillbaka och liknande. Jag vet inte hur många som tittar, förmodligen inte de som borde.

Båda sidor blandar ihop väder med klimat och det skapar ett surr i diskussionen.

Jag har skrivit det tidigare att klimatalarmismen i media gör skada. Nu drar man fram Al Gore och hand Grönlandsis. Blandar ihopa det han sa om att agera snabbt och att Grönlandsisen skulle smälta lika snabbt. Ännu är inte isen smält, alltså hade Al Gore fel. Idag kunde man önska att Al Gore varit mindre mediakåt efter valförlusten.

Det är svår pedagogik att förklara att vi måste agera idag för att hindra något att hända om många decennier... oklart exakt när och hur.

Väldigt bra att frågan om istider och interglacialer börjat dryftas i tråden, det är ju helt avgörande frågor. T.ex., inlägget om hur man tidigare funderade över möjligheten av skjuta upp nästa istid med hjälp av växthusgaser. Det är ju i förhållande till istider och interglacialer som all diskussion om uppvärmning borde utgå, oavsett vad man har för grundinställning i övrigt, så det får inte glömmas bort.

(Min fetning) Ja, detta och annat frågar jag mig också. Vi har sådant fokus på förändringar att vi nästan glömmer klimatdelen. Klimat är så mycket mer, och det innehåller som du säger många praktiska lösningar och ingår i stadsplaneringen nuförtiden. Det finns väldigt mycket som kan göras på lokal nivå och som du säger, den kunskapen borde föras över till länder som inte kommit lika långt.

Vi har tappat mycket av den faustiska upptäckar- och uppfinnarandan, vi befinner oss i reträtt mot tillstånd av fasa och förlamande skräck, apati och maniska konsensuskrav för att hålla ångesten i schack. Fine, låt politiker och näringsliv reglera utsläpp om det anses nödvändigt, men satsa framför allt på innovation, nytänkande och lösningar som ger märkbara och mätbara resultat i det vardagliga livet.

Kina har hamnat i samma sits som Europa när det gäller barnalstring men exporterar billigt.Detta och fossila bränslen och datoriseringen gör det möjligt att föda upp fler barn även i t.ex Afrika.

Men om det fanns en strategi för fossil produktion så skulle inte befolkningsutvecklingen vara ett stort problem utan utvecklingen skulle fortsätta i enlighet med någon logistikkurva, ungefär som för pandemier.

Ja och nej.
Det förefaller som om många har svårt att hålla isär dom olika tidsperspektiven.
Den förra interglacialen, Eemian, pågick ungefär för 128700 år sedan till för ungefär 121100 år sedan. Ca 7600 år. Det var ungefär den tid då det var lika varmt eller varmare än det varit dom senaste ca 11300 åren.
Därefter vidtog en ganska långsam nedkylning. Från att årsmedeltemperaturen i nuvarande Mälardalen var ungfär 8-10°C så sjönk den ner mot noll för ungefär 31000 år sedan. Då hade isen nått ungefär till Dalälven och Vänern. För ungefär 23000 år sedan var isutbredningen som störst. Då var Skandinavien, Baltikum och Brittiska öarna täckta av is. För ungefär 13500 år sedan var nuvarande Mälardalen isfri igen.
Nerkylningen, med ca 8-10°C, pågick under ungefär 103000 år. Uppvärmningen, med ca 8-10°C pågick under knappt 6000 år. Sedan var temperaturen ungefär konstant i ca 11000 år.
https://phys.org/news/2017-06-collapse-european-ice-sheet-chaos.html

Helt olika tidsperspektiv
Under dom senaste 40-50 åren har vi värmt Jorden med ca 0,2°C per årtionde.
Ungefärlig förändringshastighet.

Nerkylning 10°C från 126000 BP till 23000 BP: 0,001°C/årtionde.
Uppvärmning 9°C från 17000 BP till 11000 BP: 0,015°C/årtionde.
Uppvärmning dom senaste 40-50 åren: 0,2°C/årtionde.

Ett av problemen med den snabba uppvärmning som pågår nu är att naturen inte får en chans att anpassa sig till förändringen. 0,015°C/årtionde var en snabb och dramatisk uppvärmning. Nu går det 13 gånger snabbare. Vi är dessutom på våg mot högre temperaturer än vad som varit under flera miljoner år.

Innan vi låter den här rekordsnabba uppvärmningen till rekordhöga temperaturer fortgå för länge bör vi nog bättre sätta oss in i vilka konsekvenserna blir.

–

Vet du vad "normalt" betyder här? Vad är dessa 0,233 grader varmare i relation till?

Tack för genomgången. Instämmer i det du säger om takten, att naturen inte hänger med. Inte minst en del djur- och växtarter som lever i fjällvärlden tvingas högre upp när vegetationszonen förflyttas.

Det finns massor om detta som jag inte kan, men ändå funderar över. Här är några exempel.

Klimatzoner
Gran växer i Sverige norr om Skåne.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Gran

Om det blir 1,5°C varmare globalt och 3°C varmare i Sverige, hur långt norrut flyttas då den sydliga gränsen för hur långt söderut gran kommer att trivas?
Den här kartan visar odlingszoner.
https://www.odla.nu/inspiration/sveriges-odlingszoner

Den här kartan visar temperaturfördeöningen över landet och kan användas för att se hur långt norrut odlingszoner flyttar för varje grad som det bli varmare.
https://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/sveriges-klimat
Jag skulle uppskatta det till ca 250 km per grad eller 750 km vid 3°C.

Skadeinsekter inom jordbruk och skogsbruk
Vi har haft hjälp av bekämpningsmedel när det gäller att begränsa skadeverkningarna. Efter hand har vi lärt oss mer om hur faliga bekämningsmedlen är och användningen förbjuds eller beläggs med restriktioner. Kylan har varit vår vän. Många skadeinsekter och skadedjur decimeras av vinterkylan. Dock inte så mycket om vintrarna är milda.

Det kan vara vara värre än här...
Som många i tråden påverkat tror jag inte att Sverige kommer att drabbas hårdast om det blir ett par grader varmare globalt och kanske tre-fyra grader över land.

Medelhavsområdet, Mellanöstern, Pakistan, Indien, Bangladesh, Sydostasien, Södra Kina, Indonesien, Australien, Mellanamerika och delar av Afrika kommer nog att se allvarliga följder av uppvärmningen innan oss. Gissar jag. Vi vet nog mer inom 20-25 år.

Med allvarliga följder menar jag t.ex. omfattande svält eller allvarliga översvämningar. Som drabbar många, i jämförelse med vad vi sett hittills.

–

Hur stora klimarförändringar tror du att civilisationen kan klara?

Låter märkligt. Giaever uttalade redan i 1991 (efter att FNs klimatrapport från 1989 kom ut) att människor kan inte påverka/bestämma klimatet, och Co2 har ingen påverkan för klimatet - dock så är han klar på att det är skadligt för miljön.