Citat:
Ursprungligen postat av
Otto48
Minskad yta på de områden som täcks av snö på vintern påverkar också albedot. Med mindre snö tar marken upp mer värme från Solen.
Kul tanke där att marken långt norrut skulle ta upp värme från solen. Tvärtom så avger mark utan snö mer värme än mark som är snötäkt.
Solens värme långt norrut på vintern är nog försumbar. Undrar hur mycket den hårdsubventionerade solelen har producerat under nov. dec. i år. Knappt någonting skulle jag gissa.
Det gäller att ha stora batterilager eller sitta i mörkret.
Någon av klimatalarmisterna som kan upplysa mig?
Norra Ishavet, uppvärmning, förändrat albedo och förändrad emissivitet
Det handlade, som påpekats redan, primärt om Norra Ishavet. Hur ett förändrat albedo under sommarmånaderna då Solen nära Nordpolen lyser 182,5 dygn i sträck, får Norra Ishavet att ta upp mer värme.
Din hypotes om att mer barmark där det finns permafrost gör att marken blir kallare är intressant, men är den sann?
Vi kan väl försöka räkna lite?
Du har uttryckt motvilja mot att läsa inlägg som är lite längre än ett stycke. Om du inte kan göra det ska du kanske inte ställa frågor som kräver lite längre svar?
Allmänt om strål- och energibalans
Inkommande strålning påverkas av albedot. Snö och is reflekterar mer än bevuxen mark.
Utgående strålning påverkas av emissiviteten. Den är högre för bevuxen mark än för snö och is.
Vilket "vinner" när båda förändras?
Om ett område som blir snöfritt
Då ökar energiupptaget. Då ökar emissiviteten. Hur förändras nettot?
Albedo för snö och is är ca 0,9, så att ca 90% av inkommande strålning reflekteras.
Albedo för beväxt mark är ca 0,25.
Emissiviteten för vatten är ca 0,95.
Emissiviteten för snö är ca 0,85.
Emissiviteten för bevuxen mark är nära ett, ca 0,98.
Albedoförändringen gör att 75% av strålningen tas upp, istället för 10% när det var snö.
Emissivitetsförändringen gör att utgående stålning ökar från 85% till 98% av svartkroppsstrålningen.
Jag tror att det blir svårt att hitta exempel när det blir kallare därför att det är snöfritt.
När vi talar om landområden som finns, säg norr om 60°N, och som kan påverkas en hel del av Norra Ishavets temperatur så är ju dessa områden ofta snötäckta under en tid på vintern. Skillnaden, om det blir varmare, blir att det blir snöfritt kanske i mitten av mars i ställer för i mitten av maj.
I "Mellansverige" (runt 60°N) är årsmedeltemperaturen ca 7°C. Där det finns permafrost, som i norra Ryssland, i norra Kanada och i Alaska så är årsmedeltemperaturen 0°C eller lägre. När årsmedeltemperaturen där blir över 0°C så börjar permafrosten smälta. Varvid metan och koldioxid frigörs och förstärker växthuseffekten.
–