Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Då kan du väl backa upp påståendet att koldioxid kan öka mängden energi i ett system med konstant och begränsat energiflöde. Eftersom det är vad du bygger din argumentation på.

Det måste ju finnas experiment som visar data som bekräftar det du bygger din beskrivning på. Detta är ju fysik, eller hur?

Exakt vilken negativ påverkan på stammen är resultatet av att isbjörnar inte förlorar lika mycket värmeenergi som vanligt?

Vilken positiv påverkan på stammen har bekräftats, som orsakas av tjocka istäcken som försvårar för dem att få tag i föda?

Hur förhåller sig temperaturökningen till fysikens lagar som säger att temperaturen inte kan öka om inte värmekällans temperatur ökar?

Har vi ett motsatt förhållande på jorden mot vad alla experimentiella studier visar?

Det fetade är ju intressant. Klimatprofetiorna har ju inte lyckats få ett enda rätt. Så vad är en avvikande åsikt, vetenskapligt sett?

Vad menar ni med "temperatur hos strålning"?
När ni skriver om temperatur hos strålning så vore det bra om ni kunde definiera vad ni menar. Något fysikaliskt begrepp, "temperatur hos strålning" känner jag inte till.

Färgtemperatur
Den temperatur som en svartkropp har som avger en viss strålning. Färgtemperaturen är ett mått på spektralfördelning hos strålning. Den har inget att göra med temperaturen i en punkt som strålningen passerar. Den behöver inte spegla temperaturen hos källan heller. Det är en blåvit lysdiod ett bra exempel på. Solstrålningens spektralsammansättning på Jorden speglar ungefär temperaturen på Solens yta.

Temperatur hos medium
Temperaturen hos det medium som strålningen färdas genom. Strålningen från Solen till Jorden färdas mest genom rymd som är nära vakuum med en temperatur på mellan två och fyra grader kelvin. Strålningen passerar också genom jordens atmosfär innan den når Jorden. Atmosfärens temperatur varierar en hel del beroende på höjd, men även mellan dag och natt, beroende på breddgrad och väder, t.ex.

Vad är det ni skriver om som ni anger har temperaturen 6000° (kelvin eller celsius?) respektive 100°C? Om ni definierar vad ni menar kanske det blir lättare att förstå att ni kommer fram till så olika temperaturer.

–

Solens utstrålning ligger nära den för en svartkropp och då är det fullt rimligt att tala om att den har en temperatur. Det brukar förstås av de med rimliga förkunskaper och lite god vilja.

Inget av det du frågar efter kan beskrivas med en formel. Om du hade bara lite kunskaper i fysik så skulle du inte ställa frågan så.

Tänk lite på följande uppgifter:
– Skriv ner den formel som visar hur fusionen i Solen blir till den solstrålning som når jordens yta på en given plats, en given tid.
– Skriv ner den formel som visar den energimängd från solen som tas upp av jordens yta över land eller hav beroende på ytans beskaffenhet vid det aktuella tillfället.

Om du kan fysik och tänker en stund så kommer du att inse att det är en rad faktorer som samverkar. Man kan göra förenklingar och ändå uppnå meningsfulla resultat. Ett par exempel på sådana förenklingar är:
– Solen strålar som om den vore en svartkropp med temperaturen 5780°K.
– Jorden strålar som den vore en svartkropp med temperaturen 289°K.

Då kan du använda Stefan–Boltzmanns lag.

I atmosfären sker många olika processer. Några exempel:
– Kondensation.
– Övergångar mellan olika energinivåer i olika molekyler som t.ex. H2O och CO2. I samband med dessa övergångar absorption och emission.
– Energiöverföring vid kollisioner.
– Konvektion.
– Spektralbreddning genom tryckbreddning och dopplerbreddning.

Om man har lite kunskap om vad som händer i atmosfären så frågar man inte efter en formel som beskriver vad som händer.

–

Du skrev att "solstrålning håller ca 6000 grader". hbphys skrev att "solstrålningen håller cirka 100 grader C".
Ska vi då utgå från att du har "rimliga förkunskaper" och han inte eller bör vi vara öppna för att ni menar olika saker?

I tråden blandas ofta begreppen ihop. Inte minst visar det sig att många har svårt att skilja på spektralinnehåll hos strålning i och från atmosfären och atmosfärens temperatur.

Temperatur är ett väl definierat fysikaliskt begrepp. Varför använda en väl definierad beteckning på något annat än vad den är avsedd för? Strålning har ingen väl definierad temperatur om man inte anger att man menar temperaturen hos en tänkt källa som är en svartkropp.

–

Som jag just skrev är solen väldigt nära en svartkropp. Och det är väl uppenbart att hbphys inte har rimliga förkunskaper.

Jag vill ända varna för risken med att skriva om temperatur hos strålning i tråden. Risken för missförstånd när det gäller solstrålning är kanske inte så stor, även om du och hbphys lyckades med något som kan vara ett missförstånd. Det kan ju också vara att hen inte vet vad hen skriver om. Vi får väl se om det kommer en förklaring...

Tyvärr är det inte ovanligt i tråden att felaktig användning av begreppet "temperatur" hos långvågig strålning leder till missförstånd.

–

Del 1:
Jag började läsa lite i "Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten" här på Flashback, men tyckte den tagit alldeles för filosofisk karaktär med mycket flum och rundgångsresonemang.

Så jag googlade lite på internet och hitta denna boken av Gösta Pettersson docent och professor i biokemi.

http://www.falskt-alarm.se/wp-content/uploads/2015/06/falskt-alarm.pdf

Här finns en del enkla beskrivningar som är lätta att förstå även för den som inte är djupt insatt i ämnet. Exempelvis har jag fått lära mig mycket nytt om klimat och vår påverkan på denna. Här är några exempel.

Värmeböljor och hälsoeffekter
Ungefär 7 gånger fler människor dör av kyla än av hetta. Vi har anpassat våra liv till den temperatur som normalt råder där vi bor och har en sämre beredskap för temperaturer som kraftigt avviker från det normala. Oavsett om det blir varmare eller kallare kommer värmeböljor och köldknäppar sannolikt att fortsätta att kräva liv, men troligen i ständigt minskande utsträckning.

Ökenutbredning
Enligt alarmisterna brer öken ut sig över jorden.

Högsta värmen har vi runt ekvatorn. Där finns nästan inga öknar men däremot den högsta nederbörden. Mest öken har vi kring nederbördsfattiga vändkretsarna.

Ju högre global medeltemperatur, desto mera vattenånga förmår atmosfären suga upp från oceanerna och omsider fälla ut igen som nederbörd. Det stämmer väl överens med geologernas vittnesbörd om att ökenutbredningen på jorden varit som störst under istiderna!

Tropiska sjukdomar
Alarmister hävdar att global uppvärmning får till följd att tropiska sjukdomar kommer att breda ut
sig.

Den som låtit sig skrämmas av detta alarmistiska budskap kan känna sig tämligen lugn. Visst har
det lilla antalet svenskar som drabbats av denguefeber ökat under 2000-talet. Men det beror inte på
att de smittbärande myggorna kommit till Sverige. I stället är det vi svenskar som i ökad omfattning
har tagit oss till de tropiska länder (t. ex. Thailand) där sjukdomen finns. Sjukdomens ökade utbredning på vissa ställen i tropikerna beror enligt Världshälsoorganisationen på faktorer som befolkningstillväxt, ökad urbanisering och brist på vatten.

Utrotning av växter och djur
1988 kom svenska Miljöpartiet in i riksdagen efter att i valkampanjen ha hävdat att årets omfattande
säldöd orsakats av våra utsläpp av miljögifter. I själva verket hade sälarna drabbats av ett virus, men
det stod inte klart före valet. Därför kunde man politiskt dra växlar på att alla tycker om de gulliga
sälarna och att ingen gillar miljögifter.

Nu hävdar miljöorganisationer och klimatalarmister att djur och växter i kalla områden riskerar att
utrotas av global uppvärmning. Åter rör det sig om rena spekulationer.

Om detta kan man först och främst säga att alla arter på vår jord alltid hotas av utrotning enligt den
grundläggande evolutionära princip som Darwin kallade kampen för tillvaron. Varje förändring av
väder och klimat gynnar vissa arter och missgynnar andra i denna kamp.

Försurningen av sjöar och hav
För långt avsnitt att sammanfatta så det får ni läsa själv ur boken.

Översvämningar
Alarmister hävdar att global uppvärmning kommer att öka frekvensen av våldsamma skyfall och därigenom leda till ännu fler och ännu värre översvämningskatastrofer under 2000-talet.

De riktigt stora katastroferna skedde innan 1960. Det går inte i den statistiken se en ökning direkt kopplat till temperaturutvecklingen. Förändringar av vattenflöde och dammbyggen har i princip eliminerat stora översvämningskatastrofer.

Stormar och orkaner
Tropiska orkaner hämtar sin energi från, och hålls vid liv av, havens värme. Alarmister har därför
hävdat att global uppvärmning kommer att leda till en ökad frekvens av intensiva oväder i allmänhet
och tropiska orkaner i synnerhet. Vad vindar beträffar föreligger det en uppsjö av meteorologiska data som mängder av forskare nogsamt analyserat med avseende på stormar och orkaners frekvens och intensitet.

Resultaten har fått IPCC att i samtliga rapporter dra samma slutsats som NIPCC, nämligen att 1900-talets globala uppvärmning inte har lett till någon säkerställd global ökning av ovädrens antal eller styrka. Den enda trend IPCC framhöll som statistiskt signifikant i 1995 års rapport var att vindstyrkorna i nordatlantiska orkaner minskat under senare häften av 1900-talet.....

Del 2:
Extremt väder
Alarmister hävdar att global uppvärmning ökar risken för sådana katastrofer genom att göra vädret allt extremare.

Eventuella effekter av 1900-talets globala uppvärmning på extremväder är alltså så små att de
drunknar i bruset av vädrets naturliga variation. Det innebär att även eventuella effekter på motsvarande skaderisker torde vara försumbart små jämfört med de naturligt föreliggande riskerna.

NIPCC drar samma slutsats och klargör att observerade trender endera är statistiskt insignifikanta
eller utan påvisbar relation till global uppvärmning.

Smältande isar och glaciärer
Jordens glaciärer smälter och blir mindre för varje år, säger alarmister.

Ingen behöver vara rädd för att Grönland ska bli isfritt inom hundra år på grund av våra utsläpp av
antropogena växthusgaser. IPCC bedömer på basis av klimatmodellernas förutsägelser att havsnivån
i värsta fall kan komma att höjas med 41 (±18) cm fram till år 2100. Al Gores spådom att havsytan
under innevarande århundrade genomsnittligt kommer att höjas med 80 cm per decennium kan därför
betraktas som rent nonsens. Hur orealistisk spådomen är kan man även övertyga sig om genom
att gå ner till havsstranden och titta. 2000-talets första decennium har nu förlöpt, och under det steg
havsytan definitivt inte några 80 cm.

Även om den globala uppvärmningen skulle fortsätta lär Grönland förbli istäckt tusentals år framöver, vilket även påpekats av IPCC.

Ej heller finns det något som tyder på att den antarktiska polarisen håller på att försvinna. IPCC
bedömer att Antarktis som helhet varken uppvisat långsiktigt stigande medeltemperatur eller minskandeistäcken under 1900-talet. Det är helt enkelt för kallt runt Sydpolen för att isen ska kunna
smälta bort.

Dränkta korallöar
I den alarmistiska agitationen har Maldiverna i Indiska Oceanen och Tuvalu i Polynesien framhållits
som typexempel på önationer som står inför ett omedelbart hot att dränkas på grund av global uppvärmning och åtföljande höjning av havsytan.

År 2004 presenterade en fältstudie som visade att havsnivån vid Maldiverna inte har stigit under de
senaste trettio åren, utan sjunkit cirka 30 cm. I efterföljande arbeten har han funnit att det även saknas belägg för stigande havsnivåer vid önationerna Tuvalu och Vanuatu.

År 2010 jämförde två geologer historiska flygfoton med färska satellitbilder av 27 korallöar i Stilla
Havet.32 Man fann att öarna genomsnittligt bibehållit eller ökat sin ytstorlek sedan 1950. Endast fyra
av öarna hade minskat i yta. Av Tuvalus nio öar hade sju ökat i yta, en med så mycket som 30%.
Samma år presenterade en annan forskargrupp data som visade att en av de mera kända korallöarna
i Australiens Stora Barriärrev (Raine Island; äggläggningsplats för havssköldpaddor) inte bara ökat
i yta, utan även i volym.

Sådana observationer bekräftar vad man faktiskt känt till sedan länge. Korallrev, atoller och andra
korallöar byggs upp av material från korallernas kalkskelett, och koraller håller sig nära vattenytan.
Höjs havets yta följer korallerna, reven och korallöarna med.

Sedan den senaste istidens landisar började smälta bort har havet stigit drygt hundra meter, dvs. genomsnittligt med nästan en meter per århundrade. Likväl ligger korallöarna kvar i havsytan. Där lär vi även återfinna dem i framtiden.

Stigande hav
Alarmister påpekar med rätta att detta bör ha lett till en global höjning av havsytan. Enligt IPCC har höjningen varit 17 cm under 1900-talet, vilket inte har ställt till med några påtagliga problem.

Skillnaden mellan ebb och flod är normalt betydligt större än så i oceanernas kustområden och kan överstiga 10 m på särskilt utsatta ställen. Vid storm kan lokala havsnivåer temporärt höjas med flera meter. I många länder tvingas man även hålla beredskap för andra temporära havsnivåhöjningar (t. ex. tsunamier) som vida överstiger de som 1900-talets globala uppvärmning fört med sig.

Hockeyklubban
Här berättas vidare om Michael Manns "hockyklubban". Hockeyklubban var guld värd för alarmisterna.

Den gavs en framträdande plats i IPCC:s rapport år 2001, där den låg till grund för slutsatsen att 1990-talet varit det varmaste decenniet på tusen år med 1998 som det varmaste året. Opinionsbildaren Al Gore byggde väsentliga delar av sin argumentering på hockeyklubban genom att i diagram sammanställa den med data för utsläppen av fossil koldioxid och ökningen av luftens koldioxidhalt.

Det tycks uppenbart att IPCC inte lanserade den obekräftade hockeyklubban i kraft av
dess vetenskapliga meriter, utan för att den visade vad alarmisterna ville se och ville kunna lägga
fram som argument för att påverka beslutsfattare. Det kan man karakterisera som ett avsiktligt försök att vilseleda.

Slutorden är intressanta
Men åtminstone två av Stockholmsinitiativets professorer har av från dem fristående forskare
styrkts veta bättre än IPCC. Den ene är geografen Wibjörn Karlén, som visat att IPCC:s rapporter
om 1900-talets regionala uppvärmning innehåller temperaturpåslag som saknar stöd i de meteorologiska data man säger sig ha utgått från. Den andre är geologen Nils-Axel Mörner, som visat att IPCC:s rapporter om havsnivåhöjningar och översvämningshotade korallöar inte stöds av de observationer som gjorts.

Journalister
framhåller ofta att de har till uppgift att granska makthavarna. Genom att medvetet negligera Stockholmsinitiativet har svenska media i själva verket bidragit till att mörka berättigad forskarkritik av FN-organet IPCC med dess regeringsutsedda ledamöter. Man har gjort sig till en del av det politiska etablissemanget genom att i avsaknad av egen spetskompetens ta etablissemangets ställning i en vetenskaplig kontrovers. Borde man inte åtminstone ha rapporterat om kontroversen?

Borde inte media
uppmärksamma skeptikernas kritik, vilken ofta just går ut på att IPCC försöker
skrämmas, överförenkla, dölja obekväma fakta och vilseleda? Hur har man annars tänkt sig att forskarnas kritik ska komma till allmänhetens kännedom? I motsats till långt mindre väsentliga utredningar har IPCC-rapporterna aldrig sänts på remiss till universitet och högskolor, där den vetenskapliga spetskompetensen finns.

Nyhetsmedia
försökte tiga ihjäl Stockholmsinitiativet. När jag förstod det, beslöt jag mig för att
berätta vad jag själv visste och började skriva på denna bok.

Det är möjligt
att Al Gore, Greenpeace, Världsnaturfonden och IPCC alla har ädla syften med sin agitation för det alarmistiska budskapet. Det är möjligt att de agiterar för miljöpolitiska åtgärder som i och för sig är önskvärda. Men det saknar betydelse för den vetenskapliga utvärderingen av det klimatologiska kunskapsläget. Klimatalarmismen gör miljörörelsen en otjänst med sina försök att på vetenskapligt ohållbara grunder framställa koldioxid som ett första klassens miljögift. Uppmärksamheten dras från den mångfald av vetenskapligt belagda miljörisker vår användning av fossila bränslen för med sig.

Miljöåtgärder riskerar att riktas åt fel håll.

Allt vi gör påverkar miljön. Frågan är bara ............... hur stor påverkan har det egentligen?