Olöst koffertmord: Margareta af Forselles, Göteborg, 1969.

Jag tittade om på programmet nu och ser att man tydligen skickade runt en beskrivning av operationsärren på kroppen till landets op.avdelningar och det var så GW´s fru identifierade henne.

Man kan notera att Ulla Björkmans berättelse stämmer skall Arvidssons motiv till mordet inte bara vara att utföra det perfekta brottet utan ha som delmoment att få hans far att skämmas genom att placera det styckade liket i en resväska utanför Gåsö där fadern har sitt hem.

Hur det nu skall gå ihop. Möjligen menade Arvidsson att han först skulle begå handlingen som var ett perfekt mord och sedan berätta för föräldrarna, vilket ju också skedde.

Men att detta på något sätt skulle konstituera ett perfekt brott är väl att ta i ordentligt.

Nej, läkare HG var inte av dansk börd. Och vad jag förstår är det inte klarlagt att han faktiskt var inblandad i detta. Det rör sig om misstankar om att HG skulle ha haft en koppling till MaF. Det påstås nämligen att hon arbetade som hans hembiträde i Stockholm när hon var i 17-årsåldern och gravid. Läkare HG tog f ö livet av sig ca ett halvår efter mordet.

Ja de sände väl till där hon hade bott, när hon hittades hade man väl en uppfattning om att det skulle kunna vara hon.

Ok tack, då kan vi troligtvis avfärda NiklasP:s uppgifter om en dansk läkares inblandning med en handvifting. Man kan förresten fråga sig varför HG tog livet av sig ett "halvår" efter mordet, den huvudmisstänkta läkaren tog livet av sig cirka två år efter mordet och dom här männen kände varandra.

Denna plötsliga våg av självmord inom en rätt begränsad umgänges eller bekantskapskrets måste ju bero på någonting?

Denna "Ajten" kanske inbillade sig att han skulle kunna vara kapabel att begå det perfekta mordet, han var kanske sugen på att berätta det för sin dåvarande fästmö Ulla B. som något sorts skryt för att verka extra intressant? Det är lite övermänniskotankar här om uppgifterna från Ulla b. stämmer, att kunna begå det perfekta mordet tycks vara något beundransvärt inom vissa kretsar eller hos vissa personer?

Men visst, styckmordet på af Forselles var långt ifrån perfekt utfört då snaran sakta men säkert drogs åt, man undrar ibland över vissa personers högmod och storhetsvansinne?

Måhända, men men, han verkade ju raskt knata till att tillhöra de utslagnas skara själv dock.
En läkare har väl ett "bättre läge" att hos ett presumtivt offer se egenheter i konstitution som möjligtvis kan manipuleras så det ser ut som naturlig död av sjukdom.
Paret af Forselles var väl ordentligt alkoholiserade. Just alkoholister kan drabbas av k vitaminbrist vilket är ganska ovanligt men som typiskt sett påverkar blodets koaguleringsförmåga negativt. Nu dog väl i och för sig Margareta af Forselles av kvävning, men teoretistkt sett hade hon kunnat vara riskabel att operer (jag känner inte till om hon de facto hade k vitaminbrist).

Läkare har kanske bättre tillgång till medel som kan användas som inte upptäcks också.

Arvidsson dog av en överdos och om det var självmord är vad jag förstår ostyrkt.

Två självmord är för övrigt ingen våg av självmord. Att hitta två själmord inom loppet av ett år inom hela Sveriges befolkning där man kan konstatera att självmördarna kände varandra är knappast en statistisk avvikelse.

Att inblandade i mord skulle ta livet av sig oftare än andra, vilket möjligen är vad du antyder, är inget jag hört talas om. Det finns inget som talar för att det är så, vad jag vet.

Nä, däremot är det ofta så att självmord tenderar att "smitta". Inom familje- och bekantskapskrets, kanske det blir ett ältande om man hade sett något och kunna gjort något för att förhindra. Men även obekanta kan "inspiereras" av någon anledning. Därav att man exempelvis vill lägga locket på händelsen söder om Randers nyligt (där man fann ett par med fyra barn döda i ett hus).

Medelålders män inom rättsväsendet, deprimerade och nyligen skilda och föremål för utredning angående någon oegentlighet inom jobbet och ev. hög alkoholkonsumtion är en risktyp för självmord. Den passar ju på T. H. (hans fru hade ju tagit livet av sig i ganska närtid när de låg i skilsmässa dessutom). Generellt sett är betydligt fler män än kvinnor självmördare och individer inom hälso och sjukvård, rättsväsende och militär är mer frekventa självmördare, antagligen för att de har mer insikt i vad som krävs helt enkelt.
http://www.officer.com/article/12026...their-own-life

Man ska nog inte övertolka det som en presumtion om skuld. Utan mer en känslighet inför att bli ifrågasatt och att ev. få sin tillvaro hotad? Just manliga läkare är högrisk yrke för självmord vad det verkar, och vanliga tidpunkter är måndagar i maj eller april.

ME är den kände psykiatern och underhållaren Moltas Eriksson. Jag har för mig ryktet återgavs på Svenska mord, innan den sajten försvann.

Moltas dog 1988. Han blev Medicine licentiat 1965 och arbetade på Ulleråkers sjukhus som psykiater.

http://runeberg.org/vemardet/1985/0305.html

Enligt GW skall läkare X varit läkarstuderande 1969 och bekant med honom via GW: s första fru, Birgitta, född Liedstrand. Det stämmer väl inget vidare på Moltas Eriksson, såvida han inte då sysslade med vidare studier vid tillfället? Troligare är kanske att X: s initialer verkligen var GB och att han var så där 10 år yngre än Moltas Eriksson? Dvs född runt 1940 eller något senare.

Ja, det är säkert som du skriver om överrepresentation, men den övergripande frågan är hur man tolkar självmord bland personer förekommande i brottsfall ur en statistisk och kriminologisk synpunkt. Jag tror det är knivigt att dra specifika slutsatser, då det finns så många andra faktorer att ta hänsyn till än frågan om eventuell skuld och oskuld. Vilket du ju också är inne på.

I fallet med mordet på Af Forselles vet vi inte ens om den tredje läkaren är det minsta sannolik att ha förekommit i mordfallet alls, och till dess är frågan om varför han tog livet av sig mycket lite intressant i förhållande till vad som verkligen inträffat i mordfallet.

Om man blir föremål för en utredning som involverar arbetskamraterna skulle jag tro att det är lätt att denne då upplever sig som utstött eller utfrusen.
Det behöver nog inte vara en utredning heller som riktas mot självmordskandidaten. GW Persson funderade ju på det när han var involverad i bordellaffären med Geijer och i det närmaste blev avvisad.

T. H. verkar uppfattas av många som udda och ambitiös. Oklart dock om del av ambitionen ökade i samband med skilsmässan/fruns självmord? Att detsom för vissa kanske ses som överdrivet/olämpligt intresse i sina fall helt sonika är ett sätt att fokusera på annat genom att grotta ned sig i arbetsuppgifter än privatlivets bekymmer?