Jag lider av PED - "Porrimpotens". Här är min rehabiliteringsproccess!

Mm, good for you.


Jadu, jag vet inte vad jag ska tycka. Jag vill dock tacka för dina reflektioner.


Mm, absolut. Tack. Sen har jag inte så många beroenden utan det handlar mer om missbruk och man behöver inte vara beroende för att man är missbrukare. Men spela roll, jag förstår vad du menar och håller med dig i mångt och mycket.

Nya krafter igen efter senaste relapsen och snart inne på en vecka utan. Försöker köra på med positiva tankar på framtiden och vad detta kommer resultera till! Brud, eller massa engångsligg om det skulle kännas bättre och att "livet känns värt att leva" eller iaf att det känns bättre än vad det gör nu.

Vill dela med mig av några av mina reflektioner. Känner speciellt själv att det är väldigt lätt att vara hård mot sig själv när man är i startgroparna (har försökt i en månad nu med blandad framgång). Men va fan så länge man har siktet inställt på målet med genuina intentioner att sluta så tror jag att alla kommer stöta på sina gropar på vägen och att man har något att lära av dessa. Man kanske är rädd att något skall hända, t.ex. att ballen ska sluta funka för att den inte får arbeta eller att man aldrig kommer träffa någon tjej. Och att porrfilmssnuttarna man drömmer om ska ge den enorma njutningen man söker kanske bara är just drömmar. Hoppa porrfilmsfantasierna och fundera på nån snygg brud från stan som du KAN ligga med!

Det är svårt det här men vad fan är inte det? Inget är ju lätt innan man kan det! Lycka till boys händerna på täcket så går allt bra.

Happ...

Var med min flickvän nu i helgen. Till en början fick jag upp den, men slaknade så fort hon sökte sig ner med handen. Berättade då hur det låg till, och hon var jätteförstående och var helt lugn med att vi tar det som det kommer. Vi låg och myste ett slag sedan, men kände sen att det började fungera igen. Lyckades hålla mig hård, men kom pinsamt nog innan något hände. Jag måste vara lyckligast i världen, för även här var hon hur förstående som helst.

Hur som helst. På morgonen sedan känner jag att jag är hård som en jävla sten från och till. Vi gör ett försök, men lyckas även inte denna gången behålla ståndet. Jävligt frustrerande! Fan.

Har någon haft liknande erfarenheter? Blir det bättre? Bör jag söka upp UM?

Jag kan alltså få stånd (alltså inget fel där), men kan inte hålla det hårt någon längre stund. Detta är ungefär samma sak som för 5-6 veckor sedan, fast lite bättre nu antar jag. Kan det vara att det är något fysiskt fel där? Ska tilläggas att jag inte heller har morgonstånd. Tacksam för svar!

Fan också. Torskade idag igen Var kåt hela natten efter att ha sett en riktigt läcker brud igår på krogen och ångrat att jag inte gått fram till henne. Råkade halka in på en sida med massa bilder på snygga brudar som jag runkade till.

För 2 veckor sedan så bröt jag min runkfria period på 6v. Under dessa 2 veckor känner jag att jag varit riktigt lat, skolan och träningen går åt helvette och jag har inte varit lika effektiv.

Nu är det slutrunkat fram tills nyår!

snart 2v, helvete vad kåt man är nu

10 dagar. Har gått runt med 70% stånd hela dagen i princip, endast med hjälp av lite oskyldig fantasi i skallen efter att ha träffat mången trevliga flickor igårkväll.

Försatsen pumpar ut och hela paketet känns tyngre och känns grövre och är längre. Snart exploderar jag.

Hej på er vänner.

Jag har nu varit inne på det här spåret under 8 dagar och det har varit en händelserik vecka. De första fem dagarna var jag full av energi och optimism. Det var från och till en del liv i kalsongerna samtidigt som jag möte livet på ett glatt och företagsamt sätt. På morgonen av sjätte dagen fick jag iaf 90%igt stånd från oavsiktlig beröring och valde då att testa runka med löst grdpp och utan varken porr eller fantasier. Om det var ett rationellt val eller återfall av ett missbruk kan säkert diskuteras. I vilket fall ledde det till att jag fick ångest och blev håglös snart efter, som om min livsenergi just spolats ner i toaletten. Fick tillbaka en välbekant känsla som på senare år blivit en mer sällsynt livskamrat: en ovilja att gå nånstans där det finns folk. När jag sedan ändå gick mot skolan slog irritation rot i min hjärna för att sedan blomma ut på alla personer, vänner som urgamla fiender, vilka råka ploppa upp i mitt minne just då. Denna benägenhet att irritera mig och måla folk röda över gammal skåpmat som är år eller månader gamla har nästan förekommit dagligen även under mina perioder av bättre mental hälsa. Dock var de borta under mina första fem PMO fria dagar. Kan vara tillfällighet.

När jag gick med irritation och ångest fick jag samtidigt en lycklig insikt om att jag hittat helt rätt spår som försöker sluta PMO och i samma veva göddes tacksamheten över att jag hittat den här tråden.

I fredas fanns lite ångest kvar och potensen var som en stucken ballong. Dock blev det trendbrott under kvällen när jag träffade en tjej som jag onanerade och fantiserade mycket över för några månader sen. Under den perioden triggade MO tillsammans med fantasier upp mina begär tills jag bjöd henne på te eftersom det blev olidligt. Dock ville hon bara vara vänner. Sedan dess har jag gjort mitt bästa för att inte odla varken känslor eller begär efter henne men i fredas blev jag ofrånkomligen stimulerad av den banala tanken att hon har ganska stora bröst under linnet (vilka man dessutom fick se en hel del av när hon böjde sig fram vid ett tillfälle). Har sedan dess fått ett vattnigt sug i munnen och helt okej stånd av att bara tänka på henne, även nu när jag skriver om det. Annars blir jag ofta ledsen/besviken av att träffa henne och irriterad i sammanhang då vi träffas utan att jag får upprmärksamhet. Liknande förfaranden har tidigare skett med andra tjejer. Uppenbarligen har jag en vana att runka hjärnan och erektionen hooked up på förbjuda fantasier om tjejer jag inte kan få.

Så igår gick jag ut på fest. Träffade en utmanande klädd tjej som jag pratade mycket med och hade ganska intim dans med. Var uppenbart att hon tyckte om mig eller iaf ville något för kvällen. Var ganska upphetsad men fick högst halvstånd. Dock så blev det ett annorlunda antiklimax den här gången eftersom jag freaka ur när hon och hennes kompis gick ifrån mig och min Wingman på dansgolvet. Jag gick hem och var smått ledsen medan min kompis fortsatte försöka dansa med andra tjejer tills hon och hennes kompis kom tillbaka. Resultatet är att min wingman fick med sig min danspartners kompis hem medan jag själv badat i passiviserande nervositet över huruvida min möjliga kamrat kommer besvara vänförfrågan på Facebook.

LYSSNA NU ALLA BRÖDER MED TJEJKOMPLEX. ATT LIKT VAD JAG PRECIS GJORT FLY SITUATIONEN NÄR HJÄRNAN TALAR OM ATT MAN MISSLYCKATS OCH KÄNSLORNA BÖRJAR BLI JOBBIGA ÄR SKOLEXEMPEL PÅ VAD MAN INTE SKA GÖRA. Oavsett om de dizzat mig eller kommit tillbaka så borde jag stannat kvar bara för att syna alla spöken som talar om att jag är mindervärdig när jag misslyckas ragga. Den positiva sidan av saken är att jag inte följt någon impuls om att fly ångesten med PMO iaf.

OK, så nu är jag uppe i tre veckor utan porr, och två veckor utan runk och utlösning, då va. Jag tycker mest att det är helt CP att sitta och titta på en massa porr och dra i snasen när det finns riktiga kvinnor typ... överallt.

Jag gav det här ett försök någon gång förut också, då klarade jag mig till fem veckor innan jag började runka igen av någon anledning. Men den här gången har jag verkligen bestämt mig, jag märker ju att jag är närvarande på ett annat sätt när man inte runkar. Likt så många andra.

Nu till det lite mer konstiga... anledning till att jag runkade vid 1 vecka var att jag var så galet kåt efter en våt dröm - och sedan dess har det bara fortsatt. Varje natt i kanske tio dagar(!) nu så har jag drömt att jag har knullat minst en het brud.

Inatt så kom jag i sömnen inte bara en, utan två(!!) gånger! Det var något nytt för mig. Visst, det var ju trevligt båda gångerna, men jag kunde hålla mig ungefär två sekunder varje gång. Det bådar gott inför framtiden. Lite skämmigt att jag bara klarar av hälften av Magnus Ugglas tid...

Jag gissar på att det är min luriga hjärna som vill få mig att börja runka igen, och därför ser han till att jag blir så kåt som möjligt. Din illsinta fittan! Närå, vi är goda vänner, jag och min hjärna. Han vill ju bara ha sin fix! Men vi skall klara av detta tillsammans, det har vi lovat varandra.

Skulle vara kul med en omröstning för att se hur många som klarar detta. Jag läste på ett annat forum och det var cirka 2 % som klarade av att sluta med PMO (på deras forum).

Om man gör det enkelt för sig och tar bort all visuell stimulans och byter tankar så fort dem kommer upp så är det säker ganska lätt. För mitt problem är att jag blir gradvis kåt, och vips så har det gått x antal timmar och man kan inte fokusera på något; och driften går överstyr och sabbar allting så man hamnar på ruta ett igen.

Vad säger det om personerna som klarar det? Att de har viljestryka som gudar, eller att alla andra inte försöker tillräckligt?

Åttioåringar har nog lättare att sluta än sjuttonåringar. En person som kommer från en stabil familjebakgrund har nog också lättare att sluta. Så det handlar alltså inte bara om viljestyrka utan vem man är och vad för slags liv man lever. Fungerar det inte att sluta onanera så finns det andra vägar i livet för att må bra. Exempelvis meditation, terapi eller varför inte fiske.

hmm.. jag vill sluta med onani av flera orsaker.. dels la jag ner porren för någon månad sen, jag tyckte inte att det var porr, det var ju bara nakna tjejer som poserade och tillfredsställde sig själva.. fast har insett att det är lika mycket porr som allt annat. Nu mår jag bättre men onanin fortlöper. När jag hade tjej för ett tag sen ville jag hellre hem och kolla porr och dra en runk men det tog slut av andra anledningar och tror inte att det var porrens fel som gjorde att jag inte blev riktigt kåt på henne sista månaderna..älskade ju henne inte längre. Kollade porr varje dag och drog i snabeln 1 gång/dag vilket tog för mycket tid och bröt ner mig mer och mer. Efter att sluta titta på nakna tjejer på nätet och i stället dra i snabeln någon gång /vecka när trycket blir för jobbigt så mår jag så otroligt mycket bättre. Det bästa hade varit och sluta taja helt.. men den karaktären vete17 om jag har.