Stora Skol & Kunskapstråden - för de lata

Ja, men varför kan inte sackaros bilda en aldehydgrupp som de andra sockermolekylerna?

Jag skulle tro p.g.a. att sackaros är en disackarid som därmed har en glukos och en fuktosmolekyl bundna till varandra, och glukosmolekylens enda ände som kan bilda en aldehydgrupp är bunden till fruktosmolekylen, och fruktosmolekylen har ingen fri ände som kan bilda en aldehydgrupp... om den på nå't sätt övergår till fria enkla sockerarter istället, t.ex. genom en kondensationsreaktion så kan alltså den fria glukosmolekylen bilda en aldehydgrupp...

''Under vilka förhållanden är koldioxid direkt och omedelbart farligt för djurlivet?''
Hur hade ni svarat på frågan?
Då halten koldiod kraftigt ökar så är det väl direkt farligt, men under vilka förhållanden kan det ske?
Vid vilka halter är det direkt farligt?

Enkelt kan man ju säga att det beror på koncentration i den luft man andas, normalt är det väl 0,04% eller nåt sånt. Det kan t.ex. ske vid hypoventilation, lungsjukdom eller om omkringliggande luft innehåller mycket koldioxid. Ett naturligt ställe är runt vulkaner. Det kan också handla om rum med otillräcklig ventilation med många människor eller t.ex. en bil som också släpper ut koldioxid. Vid förbränning är det dock kolmonoxid som är giftigast p.g.a. vi inte kan andas ut kolmonoxid lika lätt som koldioxid.

Tack!

Ytterliggare 2 frågor:
1)Förklara varför k*-värdet i en reaktor med urandioxidbränsle minskar när bränslets temperatur ökar!

2)Beskriv en kedjereaktion av kärnklyvningar där k-*värdet är lika med 1.0.

Hjälp med att lösa dessa uppskattas! förstår principen bakom k-värdet men ändå extremt osäker på hur dessa ska besvaras

Hej!
Fick en fråga på mitt kemiprov som undrade vad för typ av bindning som bröts när NH3 kokar.

Det rätta svaret var vätebindningar eftersom molekylen är polär.
Det jag undrar är, hur skulle jag kunna veta att just NH3 är polär? Den skulle väl lika väl kunnat ha varit "platt", med väteatomerna separerade från kvävet med 120 grader var?

Tack för svar

Du kan se det genom att göra en 3D-skiss över elektronerna i det yttersta elektronskalet (yttersta huvudnivån) för den centrala kväveatomen. De är 8st, varav 3 delas med väteatomerna. Dessa 4 par lägger sig i en tetraederform runt kväveatomen eftersom det ger störst avstånd mellan elektronparen.

Då ser du att molekylen kommer att bli som en tillplattad pyramid med 3 väteatomer under och kväveatomen på toppen. killnaden mellan kväve och väte i elektronegativitet leder till att laddningarna fördelas assymetriskt och molekylen blir relativt stark dipol och kan delta i vätebindningar.

Vad driver kondensationsreaktionen? Vilken mekanism?

Tips: 1) Vad är det k-värdet är ett mått på? Och hur påverkas det av olika faktorer som substansmängd, packningstäthet, temperatur etc?

2) Vad innebär det att k-värdet är 1,0? Hur ser en sådan kärnreaktion ut?

För övrigt är den här frågan mer lämpad för fysikforumet än för kemiforumet eftersom den handlar om kärnfysik

Skillnaden i entropi i systemet mellan de olika reaktanterna omgivningen och produkten och omgivningen.
https://en.wikipedia.org/wiki/Entropy
Enligt termodynamikens andra huvudsats så måste entropin i systemet öka för att en reaktion skall ske och det gäller för alla kemiska reaktioner.

Lite förenklat kan man säga att det handlar om energinåvåer i systemet (och att en lägre energinivå svarar mot en högre entropi), där atomerna spontant går från konfigurationer med högre enrginivå till konfigurationer med lägre, dvs de sätter ihop sig på andra sätt, en kemisk reaktion sker. Det som hindrar att det sker direkt i alla fall är att för att gå från en hlgre energinivå till en lägre så måste ämnena i en reaktion passera genom ett ännu högre energitillstånd och ju större skillnaden i energinivå mellan startpunkt och "mellanstegets" topp är desto högre aktiveringsenergi krävs för reaktionen och desto långsammare sker den även om reaktionen i sig är exoterm när den väl sker.

Känns som en klassisk grej man lär sig utantill - kväve, syre, svavel, och fluor kan bilda vätebindningar. Sen vet jag inte hur ni har arbetat under kursen, men ett sätt att ta reda på om molekylen är en dipol eller inte är att rita ut alla elektroner i en lewisstruktur och sedan fördela dem m.h.a. VSEPR-teorin (https://en.wikipedia.org/wiki/VSEPR_theory)

Ange delreaktioner och redoxpar för var och en av reaktionerna.

2Li + Cl2 -----> 2Li^(+) Cl^(-)

2Li ----> 2Li^(+) + 2e^(-)

Den som oxiderar blir i täljaren.

2Li^(+) / 2Li

Men facit svarar Li^(+) / Li


Ett annat exempel: 6e^(-) + N2 -----> (N^3-)2 Det ska vara en liten 2a utanför (N^3-)

Då vill jag skriva redoxparet som följande; N2 / (N^3-)2

Men facit svarar N2 / (N^3-)

Vad ska jag tänka på att ha med i ett redoxpar samt ta bort?

Tack på förhand!