Stora Skol & Kunskapstråden - för de lata

H är entalpi, dvs värmeinnehåll. Tänk kring det som energi.

Innan reaktanterna (vätgas och syre) går ihop till en vattenmolekyl har de mer energi än efter. Energin som blir över avges vid reaktionen och är alltså en exoterm reaktion.

ΔH, entalpiändring är samma sak som den energi som avges eller som upptas vid reaktion. Det innebär entalpivärdet för produkterna (vatten i det här fallet) subtraherat med entalpivärdet för reaktanterna.

I det här fallet var skillnaden i entalpi (ΔH) negativt (exoterm) dvs produkten (vatten) har lägre energi än vad syret och vätgasen hade tillsammans innan reaktion.

Första antagandet (a) är korrekt då det framgår av uppgiften vad ΔH för två mol vatten (2:an framför vatten) och att det i antagandet riktigt påstår att för en mol är ΔH hälften av det.

b) När en mol väte förbränns frigörs 286 kJ.

c) Reaktionen är endoterm.

d) Reaktionen sker under värmeutveckling.

e) Reaktionsprodukten är flytande vatten.

dessa var de andra man kunde välja mellan, men jag var rätt säker på att (a) var rätt =)

Hur mena du med ''tänk kring det som energi'' ?

Fysik, matematik --> Kemi o pyroteknik

/Moderator

Som uppgiften är formulerad bör endast ett svar av de givna alternativen vara felaktigt (men det kan man inte alltid vara helt säker på, så dubbelkolla alla svar). Vilket? Och varför är de andra korrekta? Kan du svara på det så har du en bra grund att bygga vidare på.
Ledtrådar:
b) Jämför med a)
c) Vad betyder endoterm?
d) Vad innebär det för reaktionsentalpin?
e) Vid vilka temperaturer är vatten flytande? Och är det rimligt att anta att det har en sådan temperatur vid den här reaktionen?

b) nej.
c) se mitt svar ovan, reaktionen är exoterm eftersom den avger energi. hade skillnaden i entalpi varit positiv, dvs att produkten hade mer energi än tidigare, hade reaktionen varit endoterm.
d) eftersom reaktionen avger energi, och jag bad dig tänka på värme som energi, avger reaktionen värme.
e) här har de gjort det löjligt enkelt genom att sätta ett "(l)" vid vatten som står för liquid, dvs flytande. Hade det varit gas hade det stått (g) och om det var is hade det stått (s).

Japp! B.) är felaktigt eftersom reaktionen avger energi, och är per definition exoterm.

Du fick även svaret direkt i frågan om ΔH för en reaktion är negativt är den exoterm, och tvärt om. Det är ett begrepp för "energipotential" eller "termodynamisk potential", en reaktion som *avger* värme är exoterm, en reaktion som upptar värme från som omgivning är endoterm (förenklat).

När aggresionsformen ändras från flytande till gas är ett exempel på en endoterm reaktion, du kan prova själv, testa spraya lite vatten (eller än hellre aceton eller ren etanol) på armen och känn själv hur temperaturen sjunker.

Om du har en ballong fylld med vätgas och syre och sticker fram en glödpinne får du en hög knall och ett eldmoln, mer tydligt exotermt blir det inte

[edit] Sedemera är svaret angivet i frågan en gång till, då tre av påståendena är att det frigörs energi, och gör det det så är reaktionen inte endoterm, får du bara välja ett svar så blir det ganska uppenbart det som säger emot de andra tre som hävdar motsatsen.

2H2 (g)+ O2 (g)→ 2H2O(l) är ΔH = −572kJ vid 25°C .
Vilket av följande påståenden är felaktigt? Förklara.
a) När en mol vatten bildas frigörs 286kJ. <<-- om det frigörs energi är den exoterm
b) När en mol väte förbränns frigörs 286 kJ.<<-- om det frigörs energi är den exoterm
c) Reaktionen är endoterm.
d) Reaktionen sker under värmeutveckling. <<-- är det värmeutveckling är den exoterm
e) Reaktionsprodukten är flytande vatten.

Ja, men du har fel enheter. M har ju enheten mol/liter. Gångrar du koncentrationen med 22 ml får du mmol.

Ja just det! Så då blir det 0,0055 mol. Tack så jättemycket!

Hej,

Idag fick vi på Kemin tre olika okända metalliska grundämnes bitar. Till dessa fick vi även en saltsyra och fyra olika jonlösningar; Kopparsulfat, silvernitrat, blynitrat och zinksulfat

Jag utförde laborationen genom att låta varje metalliskt grundämne "bada" i syran och i alla jonlösningar, sedan antecknade jag på vilket sätt reaktionerna skedde när dem väl inträffade.

Uppgiften är att vi med detta experiment ska kunna samordna en "egen" spänningsserie för dessa metaller.

Det är här jag är "lost", läst kapitlet i boken några gånger men fattar fortfarande inte hur jag kan lösa detta.
Har nån Idé, men vågar inte riktigt dela med mej av det


Kan jag göra några beräkningar också och visa?, bokens exempel tar bara upp beräkningar då lösning och metall är kända.

Vad kan man dra för slutsats om en reaktion inträffar respektive inte inträffar?
te.x; om okänd metall reagerar med blynitrat, kan man då veta om metallen står före eller efter bly i spänningsserien?

Sammanfattat
Jag vill alltså veta på vilka olika sätt det är möjligt att formulera en egen spänningsserie för de ökända metallbitarna

Jag vill gärna ha nått beräkningsexempel på det också



Uppskattar verkligen svar, jag brukar kunna lösa saker o ting på egenhand efter lite tid o möda, men nu ser det verkligen mörkt ut

Mvh / User0001

Okej, utifrån den elektrokemiska spänningsserien som redan finns vet du t.ex. att guld är mer ädelt än järn, dvs. guld står efter järn i spänningsserien.

Vad händer med järn om du doppar ner det i en lösning av guldklorid?

Vad händer med järn om du lägger det i silvernitrat?

Jag läser kemiteknik och har lite problem med att härleda enheter och skriva om dem.
Har en uppgift som lyder:
Enheten för specifik värmekapacitet, uttryckt enbart i grundenheter i SI är m^2 K^−1 s^−2.
Skriv det på en naturligare form där den härledda SI-enheten joule ingår.

Hur ska jag tänka och gå tillväga.

Tacksam för både förklaring och svar

Tja, joule är väl "egentligen" kgm^2 s^-2 så om du förlänger och förkortar ditt uttryck med kg får du:
J K^-1 kg^-1.