Stora Skol & Kunskapstråden - för de lata

Jo, det gör man. Det normala är att ange vikt/volymsenhet när det gäller fasta ämnen som är lösta i vätskor. T ex använder man ofta NaCl-lösningar inom vården. En 10 %-ig NaCl-lösning innehåller 10 gram NaCl per 100 ml sterilt vatten (per 100 ml färdig lösning för att förtydliga).

Med andra ord väger urean 325 gram.

Nu var de rätt länge sen jag läste organ-kemi, men i mitt tycke så har den där molekylen ett kiralt center. Och jag får de till att de blir konter-klockvis man går när man sätter prioritet på grupperna så ett (S) borde den ha



Som ja skrivit ovan så var de länge sen ja läste organkemi, men när du kollar på kiralitet så ska du ha gruppen med lägst prioritet riktat bakåt, å detta fall är de protonen. så de är bara att sätta ut prioriteringsnummer, alkoholen först, sen propyl-gruppen, trea blir metylen. å då ser man att de borde bli (S)

Kan man vänta sig att det sker någon kemisk reaktion om man låter klorgas bubbla genom en kaliumjodidlösning? skriv i så fall formeln för reaktionen.

Här är mitt försök:

Cl2(g) + 2KI(aq) ----> 2KCl(aq?) + 2I^(-1)(aq)

Eftersom Cl oxiderar lättare med ämnen än I så kommer dom att reagera.
Men ser min reaktions formel korrekt ut?

I lösningsförslaget så har dom skriv följande: Cl2 +2I^- -------> 2Cl^- + I2

Din reaktionsformel ser nästan rätt ut, du behöver bara ändra 2I- till I2, annars blir det obalanserat med laddningarna. Men utöver det så kan man skriva på båda sätten. De du skrev visar mer hur man praktiskt genomför den typen av reaktion. I lösningsförslaget är det mer allmänt beskrivet, och de visar bara de atomerna som är aktiva i reaktionen då kalium inte är med och reagerar.

Tack! Hur utläser du 2I i ord? Samt I2.

I2 är 2 I atomer?

En annan förklaring ger vid handen att det är ett specifikt kol i en enkel sockermolekyl som har den reducerande kapaciteten, kol nr. 1;
https://www4.liber.se/gymnasiekemi/11/11_4.htm

Inte mitt starkaste område, men kan göra ett försök eftersom ingen svarat: Cellmembran består till stor del av fosfolipider, dvs långa fettkedjor med en liten hydrofil knopp ovanpå. Det som händer skulle kunna vara något som liknar det här https://en.wikipedia.org/wiki/Saponification#Mechanism_of_base_hydrolysis . Frätande är en ganska bred term som i regel mest kan tolkas som att det skadar vävnad och inte någon exakt kemisk beskrivning då båse Lewis-syror/baser samt Brønstedt-syror/baser kan vara det med vitt skilda mekanismer.


Sen gällande din fråga om reducerande av sockerarter, att de är reducerande har ju att göra med att de befinner sig i ett "högt" energitillstånd och kan tänka sig att lämna ifrån sig en (eller flera) elektroner under rätt förutsättningar till något annat för att nå ett lägre energitillstånd. För att de ska ske kräver det att en annan molekyl i närheten vill (eller iaf kan tänka sig) ta upp en eller flera elektroner. Om skillnaden i energi totalt, för både den som ger ifrån sig elektroner och för den som tar upp är lägre en den sammanlagda innan, så är reaktionen möjlig. Det händer t.ex när en kolatom i socker går från att vara ett karbonyl-kol till ett karboxyl-kol med högre oxidationstal. Återigen så är de inte mitt starka område utan de här är mer en allmän förklaring av reduktion/oxidation tillämpad på sockerarter.

Okej, tack för förklaringen.

Varför har exempelvis sackaros "förlorat" möjligheten att bilda en aldehyd som i sin tur kan oxideras? Jag förstår att det handlar om glykosidbindningen mellan fruktos- och glukosringen men boken ger ingen djup förklaring till varför egenskapen att ombildas (och hur detta sker) och bilda en aldehydgrupp inte finns hos sackaros, medan det finns hos exempelvis laktos och maltos/cellobios.

Varför påverkar natriumhydroxid cellmembranet hos exempelvis en rödbeta? Detta måste väl bero på att natriumhydroxiden är frätande?

Efter att ha googlat lite på denna intressanta frågeställning, så verkar det IMO som om enkla sockerarter kan binda till andra enkla sockerarter på lite olika vis... t.ex. genom 1,4-glykosidbindning (maltos, laktos, cellobios) eller en 1,2-glykosidbindning (sackaros)... beroende av bindningssätt hos disackariden blir således antingen ett kol ledigt som bildar en hemiacetalgrupp eller inte... och hemiacetalgrupper kanske kan reducera andra ämnen?
Ett annat sätt att uttrycka samma sak kan vara;

Vad menas med den fria karbonylgruppen?