Stora Skol & Kunskapstråden - för de lata

Kalciumjon, Ca2+.

Tack snälla för hjälpen!
Denna då?
Man har en vattenlösning av syran HA men koncentrationen 0.025 M. Lösningen har ph=2.75. Bestäm syrans protolysgrad?

Inlägg borttaget.

Alltså jag blir galen.

Håller på att läsa Kemi A, och det kommer en fråga om fosfatjonen, där jag måste veta dess formel. Är det meningen att jag ska veta, bara genom att titta på namnet "fosfatjon" att den har formeln PO4 3-?

Vad jag menar är: Ska jag genom logiska tankegångar räkna ut att en fosfatjon har 1 fosfor-atom, 4 syre-atomer och har tre extra elektroner? Att den har tre extra elektroner kan jag visserligen förstå, genom att kolla på periodiska systemet, men hur kommer det sig att det inte är -2 (för syre då)? Anledningen till att jag frågar är att den enda information om fosfat jag har fått är genom att googla.

En annan fråga jag har, är om det finns något logiskt samband mellan hur molekylerna ser ut (rent fysiskt, så jag vet om det är en dipol t.ex.), och om man ska kunna det i Kemi A? Alltså, ska jag kunna titta på formeln av en molekyl och, återigen genom logiska tankegångar, kunna säga att "ah, mhm, mhm, precis, den ser ut så ja...?" Jag vet vad en dipol är, vill jag tillägga.

Edit: En till fråga: Hur vet jag att t.ex. metan + syre blir just koldioxid + vatten och inte nåt annat?

syre har i princip alltid oxidationstalet -2 (förutom vissa undantag som du inte kommer behöva bry dig om)
-2*4 = -8
fosfor har laddningen +5 då den vill uppfylla oktettregeln runt sig. (den skulle kunna ha -3 men då skulle det bli en laddnin på -11 på jonen vilket självklart är oerhört ostabilt och kommer därför inte att ske.)

Du kan få en mycket bra uppfattning om hur molekylen ser ut fysiskt genom att bara kolla på den, detta gör du genom att använda dig av lewis strukturer.
http://en.wikipedia.org/wiki/Lewis_structure

Och sedan därefter tillämpa "VSEPR" valance shell electron pairrepulsion model
http://en.wikipedia.org/wiki/VSEPR_theory

Detta betyder i princip att om du vet vart elektronparen sitter nånstans så antar du att dom repellerar varandra lika mycket och därigenom antar molekylen/jonen den strukturen med den minsta repulsionen, se figurerna i den senare länken.

En molekyl är en dipol om laddningsfördelningen inte är jämnt utspridd över molekylen, om det tilll exempel är kvävgas N2 så är det givetvis inte en dipol då den ena kväveatomen är lika elektronegativ som den andra kväveatomen.
Men har du CO så vet du att syre är mer elektronegativt än kol och därmed kommer elektrontätheten vara större närmre syret än kolet.
Har du CO2 så ser den ut som så här: O=C=O
Den är alltså symmetrisk och båda syreatomerna drar lika hårt i elektronerna så elektrontätheten blir lika stor på båda sidorna på kolet.

Det går att skriva sidor om detta och det är inget som jag är sugen på utan läs gärna mer på wikipedia, bara att googla, läs gärna på engelska då det oftast står mycket mer och bättre beskrivet hur det är.

Förklarar detta dina frågor eller är det nåt du behöver veta mer ingående, ju specifikare frågor du ställer desto lättare är det att svara istället för att bara länka...

Tack för svaret, det hjälpte lite grann, men mycket (främst länkarna) kändes rätt meningslöst att försöka förstå sig på för någon som inte ens läst 30% av Kemi A. Det jag främst undrade var vad man egentligen ska kunna räkna ut själv genom logiska resonemang på den här nivån.

Har några enklare frågor dock:

-Vad är skillnaden på en dipol och en polär bindning? Boken jag sitter förklarar inte om det är samma sak, eller om det är någon skillnad. Men beskrivningen är i princip samma.

-Har jag förstått det rätt om en jonbindning är när joner binds samman genom att uppfylla oktettregeln genom att lämna ifrån sig en eller flera elektroner till en annan jon som behöver dessa för att också uppfylla oktett regeln?

-Varför ger större skillnad i elektronegativitet just jonbindningar? Det framgår ej av boken.

Ja, namnet "fosfat" betyder PO4 3- !
Liksom "sulfat" = SO4 2-
Detta är nog bara att plugga in lära sig.
De har det gemensamt att de slutar på -fat och är fullt oxiderade (jämför med tex. sulfid/sulfit för svavlet)

Det kan även bli metanol och myrsyra.. men förmodligen förutsättsa det full oxidation av kolet i Metanet.

[EDIT 3.. ASCH .. nu rörde jag till det.. Full oxidering av kolet.. full reducering av syret.. så ska det vara!]

Tack för svaret, det hjälpte lite grann, men mycket (främst länkarna) kändes rätt meningslöst att försöka förstå sig på för någon som inte ens läst 30% av Kemi A. Det jag främst undrade var vad man egentligen ska kunna räkna ut själv genom logiska resonemang på den här nivån.

Har några enklare frågor dock:

-Vad är skillnaden på en dipol och en polär bindning? Boken jag sitter förklarar inte om det är samma sak, eller om det är någon skillnad. Men beskrivningen är i princip samma.

Det är en dipol om du har förskjutningar av elektroner i molekylen åt nåt håll.
Det är en polär bindning om elementen på var sin sida om bindningen har olika elektronegativitet.

Då kan man tänka att det är exakt samma sak att det ena medför det andra, men det behöver inte alltid stämma. Ta t.ex. CO2 som exempel som inte är en dipol men som har 2 polära bindningar (polärt kovalenta brukar man kalla det) O=C=O elektronerna befinner sig i huvudsak vid syrena men symmetrin gör molekylen opolär.

-Har jag förstått det rätt om en jonbindning är när joner binds samman genom att uppfylla oktettregeln genom att lämna ifrån sig en eller flera elektroner till en annan jon som behöver dessa för att också uppfylla oktett regeln?

En jonbindning är en bindning där skillnaden i elektronegativit mellan de ingående elementen är stor, t.ex. NaCl.

-Varför ger större skillnad i elektronegativitet just jonbindningar? Det framgår ej av boken.

För att det är skillnaden i elektronegativitet som bestämmer om det är en kovalent bindning, polärt kovalent bindning eller en jonbindning.

En dipol beskriver en molekyl (tex vatten eller etanol)
Polär bindning beskriver en bindning mellan:
a) två molekyler (tex mellan två vattenmolekyler)
b) två områden innom samma molekyl (typ proteiner eller andra stora molekyler)

Således är väte, kol och syre KOVALENT bundna till varandra i tex. Etanol (C2H5OH).
Etanol är en DIPOL.
VätskanEtanol är en vätska pga. DIPOLÄR bindning mellan etanol molekylerna.

Nja.. jonerna finns ju redan från bärjan när de "sätts ihop". En jon kan dock BILDAS för att tillfredställa oktektregeln om skillnaden i elektronnegativit mellan de två ämnena är tillräckligt stor.
Man skulle kunna säga att en atom blir en jon när atomen "lånar ut" en elektron till en annan atom och bytt-är-bytt-och-kommer-ej-tillbaka.

Ojdå!! Avses med "bindningen" alltså den kovalenta bindningen mellan två atomer?
Jag försöker alltså inte vara dryg eller så, för jag vet inte hur jargongen i läromedlen nuförtiden är.
Mitt tidigare inlägg är helt grundat på (och kanske påverkat av) den jargong som finns i mitt yrkesliv.
Där är avses INTE kovalenta bindningar med polära bindingar. Det borde f.ö. vara få kovalenta bindningar som är opolära i praktiken (rena grundämnen).
Så ta mitt tidigare svar för vad det är värt.
[EDIT: Jag menar alltså inte att mitt tidigare svar är rätt enligt FACIT, men ute i praktiken är det "rätt"]

Ah, tack för svaren. Kollade upp lite mer om Vseprs och har en fråga angående det.

Vad jag har förstått så bildas elektronpar först när det redan finns 4st valenselektroner. Elektronerna 5,6,7,8 bildar par med elektronerna 1,2,3,4 (om man får dumma ner det så). Jag har även fattat det som att elektronparen alltid är så långt ifrån varandra som möjligt, det vill säga på motsatt sida av atomen.

Om det då är så (att elektronparen är så långt ifrån varandra som möjligt), hur kommer det då att syremolekylen ser ut som den gör? Alltså, det finns två elektronpar och två ensamma elektroner. Men elektronparen är ju inte på motsatt sida. Varför är t.ex. vattenmolekylen inte linjär? H-O-H

Nu vet jag inte hur du tror att syremolekylen, O2, ser ut men den är rak och fin (?).
H2O, H-O-H eller om alla valenselektroner ska synas:
svår att visa utan riktig grafik. Strecken utgör ivart fall ett elektronpar (ersätt ett "|" med ":" för individuella elektroner)
Tänk dig sedan en pingisboll (syre atomen) och försök placera 2st tennisbollar (låt dem representera väte) och två handbollsbollar (som elektronpar) i direktkontakt med pingisbollen. Om min hjärna fungerar rätt så kommer tennisbollarna att vara närmare varandra än om de hade varit på direkt motsatt sida om pingisbollen (samma sak med handbollsbollarna).
Eller så kan du tänka dig att ALLA elektronpar försöker vara så långt ifrån varandra som möjligt (jmf med metan) och därmed får du inte en 180 graders vinkel på vatten molekylen (men den skiljer sig doch från vinlerna i metanm iom att de olika elektronparen skiljer sih åt, vissa delas med väte-syre andra tillhör enbart syret).
Så lärde jag mig det i all fall.
[EDIT: Det är alltså de FRIA (odelade) elektronparen som påverkar strukturen. Jämför tex. metan, vatten, koldioxid och ammoniak. Ta dig tid att rita upp dem med elektronparen så kanske du kommer på hur att "se" det ]