2014-10-20, 18:44
  #8257
Medlem
U-166s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av SilencedBanana
Metalljoner är alltid positivt laddade eftersom de enkelt släpper ifrån sig elektroner (oxideras).

En positiv metalljon i sin oxform kan ta emot elektroner och reduceras till metallatomer igen.

Det blir 2Ag eftersom det är två elektroner som överförs från Cu som blir Cu2+.

Hoppas att du hänger med. Bra pdf som visar hur det funkar. http://depts.washington.edu/chemcrs/bulkdisk/chem152B_win08/notes_Lecture11.pdf


Nej jag begriper ingeting, tack endå!
2014-10-21, 14:25
  #8258
Medlem
Hej. Finns det något sätt att separera på salt och vatten utan att använda någon laborationsutrustning, alltså inte destillation osv. Jag ska få både saltet och vattnet i ursprungsskick. Så det går ej att avdunsta/koka...

Tack så mycket!
2014-10-21, 20:38
  #8259
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Schmickle
Hej. Finns det något sätt att separera på salt och vatten utan att använda någon laborationsutrustning, alltså inte destillation osv. Jag ska få både saltet och vattnet i ursprungsskick. Så det går ej att avdunsta/koka...

Tack så mycket!

Det närmsta man kommer är att använda en saftmaja.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Saftmaja

Med locket på så funkar det hjälpligt att destillera.
2014-10-21, 22:54
  #8260
Medlem
Swagmans avatar
tillverkning av en ester

ge ett förslag på ämnen som går att köpa i affärer som skulle kunna reagera med varandra och vilket slags doftande ämne som bildas

välj själv två ämnen som reagerar med varandra och som bildar ett doftande ämne.
Rita strukturformler som visar reaktionen och hur den nya doftande molekylen kan se ut.
Skriv även reaktionsformeln.
2014-10-24, 18:21
  #8261
Medlem
selvovics avatar
Min fråga rör valenselektroner: har förstått att man i huvudblocken enkelt kan se hur många valenselektroner grundämnena har: 0 (eller 2-8) för ädelgaser, 1 och 2 för ämnena i s-blocket beroende på grupp, och gruppnummer X-10 för resten av grundämnena i p-blocket. Men för övergångsmetallerna, finns det något system där? Googlar lite snabbt och hittar inget entydigt, någonstans nämndes att kvantmekanik behövdes för att avgöra exakt antal?
Om jag ska skriva ner elektronkonfigurationen för ett ämne med ädelgaskärna måste jag väl veta antalet valenselektroner, hur avgör jag det i övergångsmetallerna?
2014-10-24, 19:54
  #8262
Medlem
Varför är dem opolära och polära? Någon som kan? Behöver verkligen hjälp..

Hej

Vet nån varför:

Betakaroten är ett opolärt

Betanin är ett polärt

vattenmolekyl polärt

olja opolärt


Någon som kan? Eller har tips på bra länkar... Jag håller på med en inlämningsuppgift och jag måste lämna in den idag... Därför behöver jag bara lite hjälp med den här frågan.
2014-10-24, 20:18
  #8263
Medlem
exempel på felkällor i ett labb?

Hej!

Kan någon några exempel på felkällor i ett labb?

Jag tänkte på en smutsig bägare, det kan påverka resultatet. Men finns det andra felkällor också?
2014-10-24, 23:14
  #8264
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av selvovic
Min fråga rör valenselektroner: har förstått att man i huvudblocken enkelt kan se hur många valenselektroner grundämnena har: 0 (eller 2-8) för ädelgaser, 1 och 2 för ämnena i s-blocket beroende på grupp, och gruppnummer X-10 för resten av grundämnena i p-blocket. Men för övergångsmetallerna, finns det något system där? Googlar lite snabbt och hittar inget entydigt, någonstans nämndes att kvantmekanik behövdes för att avgöra exakt antal?
Om jag ska skriva ner elektronkonfigurationen för ett ämne med ädelgaskärna måste jag väl veta antalet valenselektroner, hur avgör jag det i övergångsmetallerna?

Övergångsmetallerna är lite besvärliga. Det hänger ihop med att bohrmodellen där elektronerna kretsar i skal inte fungerar riktigt när du kommer upp till tredje skalet. I elektronskalen så finns det undernivåer som kallas orbitaler (betecknas s, p, d och f). Dessa orbitaler har olika energi och när man kommer till tredje och fjärde skalet så börjar 3e skalets orbitaler med högst energi få högre energi än 4e skalets orbitaler med lägst energi... Förvirrande?

Här är en bild på de olika orbitalerna och deras olika energier (hur långt från kärnan de är). siffrorna anger vilket "skal" de tillhör och bokstäverna anger utseendet på orbitalen (mindre viktigt i detta sammanhang).

http://www.docbrown.info/page07/SSquestions/elevels2.gif

I bilden så har man vanadin som exempel.

Atomer där man fyller upp till 3p orbitalen, dvs argon funkar hjälpligt med bohmodellen och elektronskalen. När man går vidare till kalium börjar 4e skalet fyllas (4s orbitalen) på trots att 3e skalet (3d orbitalen) inte är helt fyllt än.

Jag har ingen aning om detta hjälpte dig men...
2014-10-24, 23:22
  #8265
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av yuyu1162
Hej!

Kan någon några exempel på felkällor i ett labb?

Jag tänkte på en smutsig bägare, det kan påverka resultatet. Men finns det andra felkällor också?

Efter egen erfarenhet som organisk kemist skulle jag sätta största felkällen till att vara laboranten nästan oavsett erfarenhetsnivå...

Lite mer seriöst och något som kan skrivas i en labbrapport.. Det beror helt på vad som gått fel och vad man gör för typ av labb. Smutsig bägare är relativt sällan en felkälla då de kemikalier man använder har mellan 1-2% föroreningar i sig. Det är nog snarare att kemikalierna har blivit gamla och förstörts. Detta gäller t.ex om man får lite produkt. Här kan det också vara att man tappar material när man överför från ett kärl till ett annat, om man filtrerar så fastnar en del i tratten...
2014-10-25, 19:06
  #8266
Medlem
selvovics avatar
Citat:
Ursprungligen postat av bromzen
Övergångsmetallerna är lite besvärliga. Det hänger ihop med att bohrmodellen där elektronerna kretsar i skal inte fungerar riktigt när du kommer upp till tredje skalet. I elektronskalen så finns det undernivåer som kallas orbitaler (betecknas s, p, d och f). Dessa orbitaler har olika energi och när man kommer till tredje och fjärde skalet så börjar 3e skalets orbitaler med högst energi få högre energi än 4e skalets orbitaler med lägst energi... Förvirrande?

Här är en bild på de olika orbitalerna och deras olika energier (hur långt från kärnan de är). siffrorna anger vilket "skal" de tillhör och bokstäverna anger utseendet på orbitalen (mindre viktigt i detta sammanhang).

http://www.docbrown.info/page07/SSquestions/elevels2.gif

I bilden så har man vanadin som exempel.

Atomer där man fyller upp till 3p orbitalen, dvs argon funkar hjälpligt med bohmodellen och elektronskalen. När man går vidare till kalium börjar 4e skalet fyllas (4s orbitalen) på trots att 3e skalet (3d orbitalen) inte är helt fyllt än.

Jag har ingen aning om detta hjälpte dig men...

Jodå, det klargjorde något!

I övrigt funderar jag på hur man rangordnar jonföreningar utefter deras gitterenergi, utan att slå upp exakt jonradie?
Vi har KBr, MgO, CaO, BaO, NaCl.

Jag ser att MgO har störst gitterenergi eftersom den har minst radie och störst laddning. Ca0 är mindre än MgO men större än BaO. NaCl har också större energi än KBr. Men hur vet jag att till exempel NaCl har mindre gitterenergi än BaO? Na ligger ju ovanför Ba i periodiska systemet, så jonradien skulle i teorin kunna vara mindre hos NaCl, men laddningen är fortfarande högre i BaO. Hur avgör man enkelt vilken jonförening som har störst energi här?
2014-10-25, 20:32
  #8267
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av selvovic
Jodå, det klargjorde något!

I övrigt funderar jag på hur man rangordnar jonföreningar utefter deras gitterenergi, utan att slå upp exakt jonradie?
Vi har KBr, MgO, CaO, BaO, NaCl.

Jag ser att MgO har störst gitterenergi eftersom den har minst radie och störst laddning. Ca0 är mindre än MgO men större än BaO. NaCl har också större energi än KBr. Men hur vet jag att till exempel NaCl har mindre gitterenergi än BaO? Na ligger ju ovanför Ba i periodiska systemet, så jonradien skulle i teorin kunna vara mindre hos NaCl, men laddningen är fortfarande högre i BaO. Hur avgör man enkelt vilken jonförening som har störst energi här?

Ja du. Nu handlar det om saker jag inte sysslat med på många år men jag gör ett försök.

Om man tittar längs med en rad så är det samma skal som är inblandat. Det innebär att Na+ och Mg2+ har sina yttre elektroner i samma skal. Pga att Mg kärnan är lite större (fler protoner) kommer elektronskalet för Mg dras närmre kärnan och jonen blir mindre. Detta gäller även den neutrala atomen.

Om man nu istället håller sig i samma grupp (kolumn) så ligger elektronerna i ett högre skal ju längre ner man går, dvs atomen/jonen blir större. Elektroner längre från kärnan sitter "lösare" och därför blir atomen lättare att jonisera (mer reaktiv). Detta är anledningen till att Li är mindre reaktiv än Na som är mindre reaktiv än K osv...

Hoppas det var något svar på din fråga.
2014-10-28, 09:28
  #8268
Medlem
Hej!
Har försökt lösa den här uppgiften men inte kommit ngn vart

I en lösning av natriumcyanid, NaCN, med koncentrationen 0,0200 mol/dm3 har man mätt upp pH=10,77.
Beräkna [H3O+], [OH-], [Na+], [CN-] och [HCN]?

Det enda jag kan räkna ut är [H3O+]: 10^-10,77≈1,7*10^-11
Hur räknar jag ut dem andra?

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in