Stora Skol & Kunskapstråden - för de lata

Okej, åter igen till min separation av Al3+ och Hg22+.

Startvillkor:
[Al3+] = 0.01 M
[Hg22+] = 0.01 M

Mål:
Att få två olika fällningar. Den första fällningen ska fällas ut så att jonen av denna fällning max får vara 0.0001 M och den andra jonen som inte fälls ut ska vara 0.01 M. Sedan skall även den andra jonen som är kvar i lösningen fällas ut.

Jag har tänkt så här:

Enligt ett löslighetsdiagram i medusa får jag fram att vid en tillsats av cirka 50 mM HCl så fälls Hg2Cl2(s) ut och lösligheten blir då mindre än 10^-5 M och lösligheten av Al3+ består som 10-2 M (dvs det kriteriet blir då uppfyllt)

Hg2CL2(s) ↔ Hg22+ + 2Cl- pKa: -17.9

Här kan man också se att [Hg22+] = 10^-17.9/[Cl-]^2
och då [Cl-] är 0.05 M får man att [Hg22+] = 10^-15,3 << 10^-5

Detta betyder att jag har en väldigt liten andel av kvicksilverjoner kvar.
Denna fällning tar jag ut, och aluminiumet finns kvar i vattenlösningen.

För att få ut aluminiumet i denna redan sura lösning, hur bör jag gå till väga?
Det jag har att gå på är att jag vet att aluminiumets löslighet minskar vid pH 6 ungefär, och vid tillsats av 1 M NH3 så minskar lösligheten, och jag antar då att en fällning bildas(?). Dock vet jag inte hur jag ska gå tillväga för att få ut aluminiumet, för jag har liksom ingen koll på vad jag bör ta med i beräkningarna i medusa. Om jag använder Medusa med bara Aluminium (dvs jag räknar med att allt kvicksilver har fällts ut och endast en bråkdel finns kvar i vattenlösningen), ska jag sätta [H+] till 0.05 M (eftersom jag tillsatte så mycket HCl för att separera kvicksilvret)?

Jag har också tänkt på att göra en ammoniakbuffert som ligger runt pH 9 då fällning också bildas, dock vet jag inte hur man bereder en buffert, någon som kan förklara lite kort hur man går tillväga för att skapa tex en ammoniakbuffert om man har tillgång till NH3 och tex NaOH/HCl?

Så mina frågor är:
(1) För att få ut aluminiumet i denna redan sura lösning, hur bör jag gå till väga?
(2) Om jag använder Medusa med bara Aluminium, ska jag sätta [H+] till 0.05 M (eftersom jag tillsatte så mycket HCl för att separera kvicksilvret)?
(3) Hur skapar man en buffert enligt beskrivningen ovan?

//Papuli

Om du inte har något behov av att räkna på det så är det väl bara att göra som så att trycka i kloridjoner via NaCl eller HCl, vilket som enligt mig. Sedan därefter kör du i lite NH3 (15M eller dylikt). Efter att du tillsatt HCl skulle jag centrifugerat och tvättat fällningen, för att sedan upprepa detta en gång. Detta för att avlägsna Hg innan du basifierar för att fälla aluminiumet, där kan du också upprepa 2ggr, för att nå en högre renhet.

Behöver hjälp med en kemiuppgift lite fort, uppskattar alla svar jag får!

Burk 1 Fyll med1dl vatten.

Burk 2 Fyll med kokt vatten så att det fyller hela burken och sätt på locket. Locket ska sitta på under hela laborationen.

Burk 3 Fyll med 1 dl vatten och ca.1 krm (kryddmått) ättiksprit (eller någon av de andra syrorna) och blanda om.

Burk 4 Fyll med1 dl vatten och 1 krm bordssalt, blanda så att saltet löser sig.

Burk 5 Vira koppartråden runt järnspiken vid huvudet och tejpa fast den mot burkens vägg. Fyll med 1 dl vatten.

Burk 6. Vira aluminiumremsan runt järnspiken vid huvudet och tejpa fast den mot burkens vägg. Fyll med 1 dl vatten.


Själva uppgiften

Det här kan du tänka på under tiden:
– Burk 1 används som jämförelse, referens, till de andra.

– Jämför hur mycket rost de finns i de övriga burkar i jämförelse med burk 1.

– Var finns rosten? På spiken under eller över vattenytan, eller både och?

– Vad har vattnet för färg i början och i slutet?

– Bildas det bubblor i vattnet?
– Vad händer i burkarna med koppar och aluminiumet i burk 5 och 6?

– Är det någon skillnad i tjockleken på spikarna i försöket i jämförelse med en oanvänd spik?

Fundera på vad som gör att järnet korroderar. Förklara skillnaden mellan de olika burkarna.

Vad kan vi göra i vårt samhälle för att minska korrosionen?

Tack på förhand!

Ska försöka ta reda på, orsakerna till att nederbörden är försurad, det här är min uppfattning. Kolla gärna så att jag har förstått rätt. Kommentera gärna.

Nederbörden är i dag avsevärt surare än den var i förindustriell tid. Orsaken är människans utsläpp till luften av sura svavel- och kväveföreningar. Dessa utsläpp uppkommer främst vid förbränning av fossila bränslen såsom kol och olja. De växter och djur som efter sin död omvandlades till fossila bränslen innehöll i likhet med nu levande organismer en liten andel svavel som de tagit upp från omgivningen. När vi eldar med kol eller olja förenas detta svavel med syre från luften och når ut i atmosfären som svaveldioxid. Redan i slutet av 1800-talet ökade svavelutsläppen i Europa markant till följd av industrialisering och stigande kolförbrukning. Den snabbaste ökningen inträffade emellertid efter 1945, då framför allt förbrukningen av olja tilltog mycket raskt. Resultatet blev att svavelutsläppen fördubblades från krigsslutet till början av 1970-talet.

Förutom svaveldioxid uppkommer också kväveoxider vid förbränning. I viss utsträckning har de sitt ursprung i bränslets kväveinnehåll. Merparten bildas dock genom att luftens kväve och syre förenas vid den höga temperatur som råder under förbränningen, oavsett vilket bränsle som används. Kväveoxidutsläppen ökade minst lika raskt som svaveldioxidutsläppen under efterkrigstiden, och ökningen fortgick ända fram till 1980-talet. En stor del av dessa utsläpp härrör från biltrafiken.

I atmosfären omvandlas svaveldioxid och kväveoxider åtminstone delvis till svavelsyra respektive salpetersyra. Dessa starka syror sönderdelas i sin tur i dels vätejoner, dels sulfat- respektive nitratjoner. Förr eller senare återvänder dessa ämnen till jordytan igen, till stor del via regn eller snö. Nederbördens vätejonhalt (dess surhet) har därigenom åtminstone tiofaldigats sedan början av 1800-talet. Annorlunda uttryckt har dess pH-värde sjunkit med åtminstone en enhet (från ca 5,5 till dagens värden kring 4,5).

Jag tycker att det verkar bra, men jag hade också kompletterat med lite reaktionsformler, finns om du söker på hur man tillverkar svavelsyra eller saltpetersyra. Man kanske också kan ta med katalysatorns påverkan på det hela.

Hej.

Min bror ska i skolan planera en undersökning i vilken han ska bestämma fetthalt i chips och sedan jämföra sitt resultat med den näringsfakta som tillverkaren ger på förpackningen.

Jag frågar er: Finns det någon metod för att på ett enkelt sätt (min bror går i gymnasiets första år) mäta fettinnehåll i livsmedel så som chips?

Jag har sökt på google.com men vi hittar ingenting som kan hjälpa honom.
Det bör tilläggas att det är i kursen Naturkunskap A, så det får inte vara för komplicerat.

Han kan ju mäta det totala näringsinnehållet med hjälp av en bombkalorimeter.

Hejsan.

Har kört fast på kemi A.

I en bomkalorimeter för man 10g butan och 23g syre. Denna gasblandningen antänds. Vatentemperaturen i kalorimetern stiger då från 20,0C till 95,2C.
Vattenvolymen är 1,01.

a. Skriv reaktionsformeln för butans förbränning.
b. Beräkna delta H för din reaktion. <----- Denna uppgiften som är problemet.

Snälla hjälp mig med den taskig skit uppgift.

Vi vet ej bombkalorimeterns värmekapacitet... man får anta all energi från förbränningen hamnar i delta T hos vattnet.
Slår du upp funktionen för vattens värmekapacitet i tempintervallet så ser du att du kan beskiva den med en konstant 4.2 JK^-1G^-1, vilket är en duglig approximation.
Du har delta T, du har massan vatten ....

Tänk på hur man definierar energienheten kilokalori (kcal). Det är den mängd energi som behövs för att höja temperaturen i en liter vatten med en grad Celsius (eller Kelvin). En kcal motsvarar 4,19 kJ.

Typo? Ska det inte stå: "Vattenvolymen är 1,0 l" (en liter)?

Ja, men hur gör man för att ta reda på enbart fetthalten?