2010-03-24, 22:39
  #1705
Medlem
Krehs avatar
Eller blir det

COOH + Na(+) -> COO(-) + Na(+) + H(+)

?
2010-03-25, 15:15
  #1706
Medlem
Hur integrerar man en sfärs ekvation? sfären vars volym som ska beräknas är X i kvadrat plus y i kvadrat plus z i kvadrat <=4. Någon som kan hjälpa mig?
2010-03-25, 18:10
  #1707
Medlem
Askenars avatar
Citat:
Ursprungligen postat av LinusT
Hur integrerar man en sfärs ekvation? sfären vars volym som ska beräknas är X i kvadrat plus y i kvadrat plus z i kvadrat <=4. Någon som kan hjälpa mig?

http://en.wikipedia.org/wiki/Sphere
2010-03-26, 16:04
  #1708
Medlem
Vad sker i följande reaktioner? Jag gör ett försök så att jag inte bara ber någon att lösa uppgiften åt mig:

AgNO3(aq) + KI(aq) -> AgI(s) + KNO3(aq)? Eller AgI(s) + K+(aq) N+(aq) O3-(aq)?

BaCl2(aq) + Na2SO4(aq) -> BaSO4(solid??) + Cl-(aq) + Na2+(aq)? Eller NaCl + Na+?

CuSO4(aq) + NaOH(aq) -> NaSO4(solid?) + CuOH(aq)?

NaOH(aq) + HCl(aq) -> Inget?
2010-03-26, 16:38
  #1709
Medlem
Nimportequis avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Ettglasintetre
Vad sker i följande reaktioner? Jag gör ett försök så att jag inte bara ber någon att lösa uppgiften åt mig:

AgNO3(aq) + KI(aq) -> AgI(s) + KNO3(aq)? Eller AgI(s) + K+(aq) N+(aq) O3-(aq)?

BaCl2(aq) + Na2SO4(aq) -> BaSO4(solid??) + Cl-(aq) + Na2+(aq)? Eller NaCl + Na+?

CuSO4(aq) + NaOH(aq) -> NaSO4(solid?) + CuOH(aq)?

NaOH(aq) + HCl(aq) -> Inget?

AgNO3(aq) + KI(aq) → AgI (aq) + KNO3 (aq)

BaCl2(aq) + Na2SO4(aq) → BaSO4(s) + 2NaCl (aq)

Denna måste vara felbalanserad, jag gör det:
CuSO4(aq) + 2NaOH(aq) → Cu(OH)2 (aq) + Na2SO4 (aq)

NaOH(aq) + HCl(aq) → H2O (l) + NaCl (aq), eventuellt struntar man i H2O
2010-03-26, 16:57
  #1710
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Nimportequi
AgNO3(aq) + KI(aq) → AgI (aq) + KNO3 (aq)

BaCl2(aq) + Na2SO4(aq) → BaSO4(s) + 2NaCl (aq)

Denna måste vara felbalanserad, jag gör det:
CuSO4(aq) + 2NaOH(aq) → Cu(OH)2 (aq) + Na2SO4 (aq)

NaOH(aq) + HCl(aq) → H2O (l) + NaCl (aq), eventuellt struntar man i H2O

Jag läste till exempel att NaCl är lättlöslig i vatten, hur kommer det sig att de binder sig i lösningen?

Tack för svaret!
2010-03-27, 21:00
  #1711
Medlem
NV frågor om joner (ädla metaller)

Om nån orkade svara på hur dessa olika ämnen reagerar på varandra vore jag mycket tacksam.
Det handlar om ädla metaller och hur joner förflyttar sig. Jag har fattat sambandet zinkstav i kopparlösning men sen e de stopp : )

Detta händer om du stoppar en kopparstav i en lösning med zinkjoner

Detta händer om du stoppar en kopparstav i en lösning med silverjoner

Detta händer om du stoppar en zinkstav i utspädd saltsyra

Detta händer om du stoppar en silverstav i utspädd saltsyra

Tack på förhand
2010-03-28, 17:38
  #1712
Medlem
No6s avatar
Sitter och läser på grundläggande molekylformer inför ett prov. Har nu hamnat i det läget jag nästan alltid hamnar i, någonting som man inte förstår och sedan går och tänker på hela dagen och kommer inte vidare i studierna. Hoppas någon här kan redogöra lite... gärna på ett enkelt sätt...

En polär molekyl, exempelvis vattenmolekylen, har en syreatom och två väteatomer som binds ihop. Syret vill ha två elektroner och vätet en. Syret har större positiv nettoladdning(+6) på valenselektronerna, och vardera väte har bara laddningen +1. Därför uppstår en dipol då syret drar valenselektronerna mer åt sitt håll.
En opolär molekyl består av en eller fler atomer av samma grundämne som har samma positiva nettoladdning och attraherar elektronerna lika mycket. Så här långt är jag med till 100%

Nu blandar dem in det här med symmetriska och osymmetriska molekyler. Dem tar upp exemplet metan, CH4. Kolatomen attraherar lätt fyra elektroner för att nå ädelgasstruktur medans vätena attraherar en elektron. Sedan säger dem: "Valenselektronerna repellerar varandra(stöter bort) och därför orienterar sig metanmolekylens bindingselektroner så långt ifrån varandra som möjligt. Därför får molekylen formen av en tetraeder."

Här hänger jag inte med. Koletatomen attraherar valenselektronerna mer än vad väteatomerna gör. Hur kan bindningselektronerna stöta bort varandra? Det är ju positiv laddning emellan elektronparen?
2010-03-28, 18:01
  #1713
Medlem
Nimportequis avatar
Citat:
Ursprungligen postat av No6
Sitter och läser på grundläggande molekylformer inför ett prov. Har nu hamnat i det läget jag nästan alltid hamnar i, någonting som man inte förstår och sedan går och tänker på hela dagen och kommer inte vidare i studierna. Hoppas någon här kan redogöra lite... gärna på ett enkelt sätt...

En polär molekyl, exempelvis vattenmolekylen, har en syreatom och två väteatomer som binds ihop. Syret vill ha två elektroner och vätet en. Syret har större positiv nettoladdning(+6) på valenselektronerna, och vardera väte har bara laddningen +1. Därför uppstår en dipol då syret drar valenselektronerna mer åt sitt håll.
En opolär molekyl består av en eller fler atomer av samma grundämne som har samma positiva nettoladdning och attraherar elektronerna lika mycket. Så här långt är jag med till 100%

Nu blandar dem in det här med symmetriska och osymmetriska molekyler. Dem tar upp exemplet metan, CH4. Kolatomen attraherar lätt fyra elektroner för att nå ädelgasstruktur medans vätena attraherar en elektron. Sedan säger dem: "Valenselektronerna repellerar varandra(stöter bort) och därför orienterar sig metanmolekylens bindingselektroner så långt ifrån varandra som möjligt. Därför får molekylen formen av en tetraeder."

Här hänger jag inte med. Kolatomen attraherar valenselektronerna mer än vad väteatomerna gör. Hur kan bindningselektronerna stöta bort varandra? Det är ju positiv laddning emellan elektronparen?

Vi kan börja med att konstatera att minuspoler repellerar varandra. Ta två magneter så kommer en viss pol repellera motsvarande pol på den andra magneten.

Därefter kan vi se kolatomen som en mycket liten sfär, där valenselektronerna från väteatomerna är mindre sfärer som ligger på den stora sfärens yta. Alla dessa små sfärer har samma laddning och kommer därför att repellera varandra.

Nu står vi inför fallet att alla små sfärer vill vara så långt borta från varandra som möjligt. Detta uppnås i just tetraederstrukturen.

Nu går vi tillbaka till metanmolekylen. Väteatomerna vill vara så långt borta som möjligt från varandra, men samtidigt finnas på kolatomens yta. Tetraeder.
2010-03-28, 19:34
  #1714
Medlem
No6s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Nimportequi
Vi kan börja med att konstatera att minuspoler repellerar varandra. Ta två magneter så kommer en viss pol repellera motsvarande pol på den andra magneten.

Därefter kan vi se kolatomen som en mycket liten sfär, där valenselektronerna från väteatomerna är mindre sfärer som ligger på den stora sfärens yta. Alla dessa små sfärer har samma laddning och kommer därför att repellera varandra.

Nu står vi inför fallet att alla små sfärer vill vara så långt borta från varandra som möjligt. Detta uppnås i just tetraederstrukturen.

Nu går vi tillbaka till metanmolekylen. Väteatomerna vill vara så långt borta som möjligt från varandra, men samtidigt finnas på kolatomens yta. Tetraeder.

Jo men kolatomen attraherar ju väteatomerna som lägger sig på olika ställen runt kolatomen? Vi har ju fyra elektronpar per väteatom. Mellan dessa ställen finns ju atomkärnan med positiv laddning? Hur kommer elektronparen "ihop med varandra" så att en repellation sker?
2010-03-28, 22:33
  #1715
Medlem
Nimportequis avatar
Citat:
Ursprungligen postat av No6
Jo men kolatomen attraherar ju väteatomerna som lägger sig på olika ställen runt kolatomen? Vi har ju fyra elektronpar per väteatom. Mellan dessa ställen finns ju atomkärnan med positiv laddning? Hur kommer elektronparen "ihop med varandra" så att en repellation sker?

Väteatomerna lägger sig runt kolatomen och vi har ett elektronpar per väteatom, eller fyra elektronpar per kolatom. Väteatomerna kommer alla att lägga sig på en viss radie från kolatomens kärna, och elektronparen kommer att lägga sig på ett visst avstånd från varandra.

Sen förstår jag inte vad du menar. Elektronparen behöver inte "krocka" fysiskt för att en repellation ska ske. Ta en titt på Coulombs lag från Fysik A-kursen.
2010-03-29, 00:48
  #1716
Medlem
Du lägger en nollgradig 1.0 kg tung isbit i en hink med 8,9 kg vatten med temperaturen 40.4 grader celsius, vilken temperatur får blandningen i hinken om inget energiutbyte med omgivningen äger rum? Specifika värmekapaciteten för vatten är 4,18 kJ/(kg x grad. celsius) smältentapin för is är 334 kJ/grad C.

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in