Citat:
Ursprungligen postat av No6
Sitter och läser på grundläggande molekylformer inför ett prov. Har nu hamnat i det läget jag nästan alltid hamnar i, någonting som man inte förstår och sedan går och tänker på hela dagen och kommer inte vidare i studierna. Hoppas någon här kan redogöra lite... gärna på ett enkelt sätt...
En polär molekyl, exempelvis vattenmolekylen, har en syreatom och två väteatomer som binds ihop. Syret vill ha två elektroner och vätet en. Syret har större positiv nettoladdning(+6) på valenselektronerna, och vardera väte har bara laddningen +1. Därför uppstår en dipol då syret drar valenselektronerna mer åt sitt håll.
En opolär molekyl består av en eller fler atomer av samma grundämne som har samma positiva nettoladdning och attraherar elektronerna lika mycket. Så här långt är jag med till 100%
Nu blandar dem in det här med symmetriska och osymmetriska molekyler. Dem tar upp exemplet metan, CH4. Kolatomen attraherar lätt fyra elektroner för att nå ädelgasstruktur medans vätena attraherar en elektron. Sedan säger dem: "Valenselektronerna repellerar varandra(stöter bort) och därför orienterar sig metanmolekylens bindingselektroner så långt ifrån varandra som möjligt. Därför får molekylen formen av en tetraeder."
Här hänger jag inte med. Kolatomen attraherar valenselektronerna mer än vad väteatomerna gör. Hur kan bindningselektronerna stöta bort varandra? Det är ju positiv laddning emellan elektronparen?
Vi kan börja med att konstatera att minuspoler repellerar varandra. Ta två magneter så kommer en viss pol repellera motsvarande pol på den andra magneten.
Därefter kan vi se kolatomen som en mycket liten sfär, där valenselektronerna från väteatomerna är mindre sfärer som ligger på den stora sfärens yta. Alla dessa små sfärer har samma laddning och kommer därför att repellera varandra.
Nu står vi inför fallet att alla små sfärer vill vara så långt borta från varandra som möjligt. Detta uppnås i just tetraederstrukturen.
Nu går vi tillbaka till metanmolekylen. Väteatomerna vill vara så långt borta som möjligt från varandra, men samtidigt finnas på kolatomens yta. Tetraeder.