Stora Skol & Kunskapstråden - för de lata

Ok, så var kemi c i jönköping, ingen aning om hur det ser ut på din skola. Fråga läraren annars? Men tycker du kemi är roligt och funderar på att fortsätta med det tycker jag definitivt att du ska fortsätta med det. Jag känner att jag har nytta av en hel del jag läste på kemi c nu när jag läser organisk kemi iallafall.

OKej. Hehe, problemet är att det inte finns någon fast lärare för tillfället, läraren som ska ha oss i sådana fall..finns inte på skolan än. Skulle ju kunna fråga den tillfälliga läraren dock. Och ja, jag gillar kemi Så det är en kurs jag gärna läser..tror jag. Skönt med 50p och 0.25 extra meritpoäng dessutom.

EDIT: Såg nu att kursen mer bestämt heter "Kemi Breddning", kanske fler som kan svara på mina frågor då?

Jag läste kemi breddning på gymnasiet. Jag kan inte påstå att jag kommer ihåg nåt specifikt som jag har nytta av nu i på universitetet (pluggar kemi). Men Det var säkert bara jag som inte la ner tillräckligt med tid på det. Jag antar att kvaliten på kursen är olika på olika skolor. Jag kan tänka mig att du kommer att få lite mer laborativ kunskap vilket är mycket bra att ha med sig till fortsatta studier. Du kommer också att göra ett miniprojektarbete inom kemi, väljer du ett bra område här så kommer det säkerligen att ge ganska så mycket.

Det låter tillräckligt bra i mina öron.Tack så mycket för hjälpen

Hej,
Jag har två frågor i en kemi A labb som jag inte kan få svar på. Jag har läst hela kapitlet i fråga men blir inget visare för det.

1. När ett ljus (- eller en jordnöt) brinner frigörs värme (en exoterm reaktion). Varför måste du då tillföra energi (tända) för att ljuset ska börja brinna?
Det enda svar jag kan komma fram till med hjälp av boken är att reaktionen(brinna) inte är spontan och därför behöver den aktiveras. Men det låter som ett väldigt taffligt svar, "Det kan inte börja brinna spontant, därför behöver man tillföra energi".


2. Värm en plast/pappmugg med kallt vatten över en låga. Varför börjar inte muggen smälta/brinna? Beskriv de energiomvandlingar som sker i experimentet.
Här är boken inte till någon hjälp och jag vet inte vart jag ska ta vägen. Jag har mina aningar om att värmeenergin från ljuset går åt till att värma vattnet istället för att antända/smälta muggen. Men det är bara spekulation från min sida och varför det skulle vara så (om det nu är så) vet jag inte.

På fråga 1 borde det vara aktiveringsenergin som är anledningen. Det krävs en viss mängd energi(värme) för att det ska kunna börja brinna, denna energin fås sedan av den exoterma reaktionen när ljuset fortsätter brinna. Tänk dig att du står nedanför en backe, för att ta dig uppför backen krävs det energi, när du kommit upp går du ned på andra sidan till en nivå som är lägre än den du var på innan. När du går ner på andra sidan får du energi (eller hur man sa uttrycka det, passar bättre i kemin) Denna energin motsvaras av att produkterna i reaktionen har lägre energi än startmaterialet. Det är en exoterm reaktion med andra ord.

Fråga 2 är du på rätt spår.

A. Det är aktiveringsenergi som måste tillföras för att antända ett föremål så ditt svar är faktiskt ganska bra.

B. Ditt svar stämmer bra på den punkten också, eftersom energin från ljuset går åt till att värma vattnet räcker den inte som aktiveringsenergi för att antända muggen, eftersom det krävs en viss energi för att den ska antändas.

Det enda du behöver mer av är självförtroende skulle jag säga...

Hejsan, nu är det så att jag läser Kemi A på komvux, och jag behöver lite hjälp!
Prov snart och jag har några enstaka frågor om de bindningar som råder mellan atomer, joner och hela bunten.

När används van der Waals bindningar?
Kan flera bindningar användas samtidigt?
Hur vet man om det är en inter- eller en intramoleylär bindning som används?


Vilken är stört, molekylen NO2 eller Kristal av MgO? Förstår inte hur de menar med svaret, att kristallen är större.
Kom på det nu, kristaller brukar vara större än molekyler, och NO2 är inte så värst stor?

Hallå, hallå!
Sitter och pluggar lite inför det kommande kemiprovet, och har fastnat på en uppgift bland dem gamla proven som jag just nu håller på att gå igenom.

Frågan lyder alltså: "En lösning som innehöll 0,10 mol bariumnitrid blandas med 0,40 mol natriumsulfat. Vad väger fällningen som bildas?"

Då tänkte jag såhär:
Det inom parentes är laddningen förresten.

Bariumnitrid är Barium + nitrid: BaN(3-)

Natriumsulfat är Natrium + sulfat: NaSO4(2-)

Skiter i laddningarna i dessa uträkningar;

M(BaN) = 151g/mol (1Ba + 1N)
n(BaN) = 0,10 mol
m(BaN) = M*n = 151*0,10= 15,1g
m(BaN) = 15,1g

M(NaSO4) = 119,1g/mol (1Na + 1S + 4O)
n(NaSO4) = 0,40 mol
m(NaSO4) = M*n = 119,1*0,40 = 47,64g
m(NaSO4) = 47,64g

15,1 + 47,64 = 62,74g

Svar: Fällningen väger cirka 62,7g


Men enligt facit är svaret följande:
0,10 mol Ba3N2 ger 0,30 mol Ba
0,40 mol Na2SO4 ger 0,40 mol SO4, alltså bildas maximalt 0,30 mol bariumsulfat.

n(BaSO4)= 0,30 mol
M(BaSO4)= 137 + 32,1 + (4*16) g/mol = 233,1g/mol
m(BaSO4)= M*n= 233,1*0,30= Cirka 70g

Det jag undrar är om någon kan härleda detta svar för mig? För jag förstår inte detta. Jag förstår inte heller vart de får sina siffror ifrån (t.ex. Ba3N2)

Efter att jag funderat lite kom jag fram till att jag har misslyckats, jag har inte tänkt på den kemiska reaktionen som sker, utan enbart räknat med de nuvarande lösningarna. Jag förstår dock fortfarande inte var de får sina siffror ifrån, bland annat Ba3N2, eftersom att bariumnitrid har väl den kemiska beteckningen BaN, och inte Ba3N2. Eller är jag helt ute och cyklar?

Kan någon vänlig själ förklara detta för mig?

Föreningarna måste vara neutrala.
För att Ba(2+) och N(3-) ska gå upp behöver du tre baroimjoner (6+) och två nitridjoner (6-)
Följer du denna principen förstår du varför det blir Na2SO4 också.

Att så lite kan göra så mycket. Tack så hemskt mycket för hjälpen, förstår detta nu!

Van der waalsbindninar existerar när det inte finns några dipoler, och uppkommer på grund av laddningsförskjutning i molekyler. Grundämnesmolekyler som brom, vätgas och syrgas är exempel. Ett annat exempel är alkaner.

Ja det kan förekomma flera olika bindndningar både inom och mellan molekyler, men den starkaste brukar dominera egenskaperna för ett ämne, tex Etanol har vätebindningar mellan molekylerna, men givetvis kan det bildas Van der Waal också.

Intermolekylär bindning är mellan molekyl och intramolekylär är inom en molekyl.