Citat:
Ursprungligen postat av KaptenCaps
Precis det som jag sade innan! "Tid i vakuum finns", tid finns inte, bara vår uppfattning om åldrande. Så klart att "tiden" åldringen fortsätter i vakuum, så länge man åldras kommer man uppfatta det som tid. Men tid i sig är inget ämne bara en fiktiv vision av åldringen.
Snälla sluta prata om tiden som ett ämne, jag förstår verkligen inte dig annars. Tiden är en dimension som bredd, längd och höjd. Givetvis kan vi inte sanningsenligt föreställa oss ett universum utan dessa dimensioner, ej heller tid.
Vår uppfattning om åldrande är kanske det mest grundläggande i denna fråga och även det du använder som exempel med argumentet att den inte finns utan att vi finns eller kan uppfatta den.
Med denna tankegång är vi tyvärr tillbaka runt 2300 år i och med att Sokrates förstod att vi inte vet någonting.
Det enda man med något slags veritabelt och totalt logiskt resonemang kan bevisa är en existens utav någonting som vi uppfattar som tänkande då vi faktiskt tänker. Det som vi uppfattar som oss själva hade inte tänkt om det jaget som vi uppfattar det som inte hade existerat. René Descartes snack om du känner till honom?
Hur definierar du verklighet? Det du uppfattar med dina sinnen är inte nödvändigtvis verkligt och alltså kan du inte veta vad som finns bortom dina sinnen just nu eller någonsin. Denna fiktiva vision om åldring du halvhjärtat förklarar håller jag mig ytterst agnostisk till, detta av samma anledning som jag håller mig agnostisk till flygande daggmaskar. Jag har inte uppfattat en flygande daggmask men även om jag hade gjort det så hade jag inte till 100% säkerhet kunnat motbevisa den.
Allting förutom jaget är alltså precis som tiden en fiktiv vision.
Om vi dock ska utgå ifrån våra sinnen så vill jag att du svarar på dessa frågor: Varför fungerar all naturvetenskaplig utveckling när de tar hänsyn till tiden som en genuint existerande sak? Varför har saker som kontinentalplattor förändrats och rört på sig under miljontals år utan att vi har existerat?

