Låt mig inledningsvis bara konstatera den positiva politiska (sociala och ekonomiska) situation som nationen Schweiz länge uppvisat. Internationellt har landet otvetydigt, ansetts ha varit det mest välrenommerade vad gäller stabilitet på de flesta områden, såväl under åren före andra världskriget som under och fortfarande nu efter. Med utgångspunkt från facit finns alltså anledning att studera vilka funktioner som finns inbyggda i landets styrelseskick, som kan anses ha medfört det goda utfallet. Uppenbarligen har den i Schweiz tillämpade demokratiformen balanserats mycket väl för landet i sin helhet - det som säkrar en trygg tillvaro för medborgarna.
Dina inledande frågor,
LetThemBurn, tyder endera på att du missuppfattat min beskrivning av schweizarens grad av politisk kunnighet/okunnighet eller att jag inte tillräckligt tryckt på sambanden bakom hur folk ser på politiken och agerar.
Först till dina frågor i ovan nämnda avseenden:
Citat:
Ursprungligen postat av LetThemBurn
Jag skulle behöva några klarlägganden av schweizmodell efter att ha läst denna tråd, din beskrivning av Schweiz politiska system samt den tråd om ”demokratiproblem” som startades av Roi. Det schweiziska exemplet är intressant i ett demokratiperspektiv på flera punkter men de återkommande argumenten här för en liknande konstitution är att medborgarna är för okunniga för självstyre...
Först snabbt för att ha det avklarat - tanken på ett självstyre för befolkningen (alltså enligt någon form av direktdemokrati) i vår komplexa värld, kan tveklöst läggas till handlingarna som orealistisk för varje modernt land (dels för att det inte skulle gå att genomföra, dels för att det aldrig skulle kunna fås att fungera i ett modernt samhälle). Som jag påpekat, skulle en sådan till stor del bygga på
önskemål, drömmar utan samband med de realistiska förutsättningar som verkligheten medger. Det finns naturligtvis ingen möjlighet för den enskilde väljaren att helt på egen hand sätta sig in i och klara utredningen av de komplicerade mekanismer som det moderna samhället bjuder och som är nödvändigt för att helt kunna ta ställning. Någon form av representativ demokrati lär behövas.
Ditt sätt att uttrycka:
Citat:
...att styrelseskicket i sig skapar ett utkristalliserat ”välstånd” som skiljer sig från andra staters, en oantastlig regeringsmakt (bestående av breda koalitioner) med inslag av folkomröstningar som ska ge styrelseformen en form av legitimitet.
antyder din generella (naturliga) misstänksamhet mot de styrelseskick som hittills funnits (förvisso har historien visat upp rader av misslyckade styren - även i nutid.). Du antyder samtidigt att ditt ideal mer eller mindre ligger i riktning självstyre.
Låt oss nu sätta dina direkta frågor i centrum:
Citat:
Om jag har förbisett eller missuppfattat något är det bara att korrigera mig. Som sagt i ett demokratiteoretiskt perspektiv leder det till följande frågeställningar:
1. Vad består de schweiziska medborgarnas okunnighet av?
2. Är denna okunnighet specifik för de schweiziska medborgarna eller ska det uppfattas som ett generellt mänskligt fenomen?
3. Kopplat till den första frågan: Om det enbart består av en politisk ignorans utgår då denna iakttagelse från statiska eller ett dynamiska förhållanden? Dvs skulle dessa brister kunna åtgärdas genom att anamma ett system av politisk demokrati eller andra omständigheter i det schweiziska samhället?
4. Hur har de schweiziska medborgarna kommit fram till den politiska dikotomin av väljare (”vanlige medborgaren”) och insatt elit (partipolitikerna) för att sedan kunna fördela sig korrekt enligt denna kategorisering? Dvs vilken kunskap krävs för att man ska kunna inse att man är okunnig i Schweiz och därmed placera sig i facket av väljare?
Låt oss stanna upp här, eftersom du närmast totalt missuppfattat situationen, i varje fall som jag avsåg beskriva den.
________________
Förhoppningsvis inser du att en befolknings kognitiva förmåga och detaljkunskaper i samhällets sociala, ekonomiska och övriga mekanismer till stor del är otillräcklig för att självständigt komma till korrekta politiska ståndpunkter för egen eller landets del. Det krävs alltid att politiker med sina utredningsresurser bereder vägen och pedagogiskt presenterar valmöjligheterna. Först därefter blir det tal om vilka som anser sig kunna greppa problemen tillräckligt väl för att med tillförsikt kunna rösta.
______________
Vad gäller det schweiziska folket, är det känt för att vara
det mest politiskt medvetna i världen. Schweizaren ser mycket seriöst på uppgiften att sätta sig in i politikens mekanismer och villkor. Att gå till valurnan anses vara en medborgerlig plikt och hedersuppgift, vari ligger att man skall vara insatt i vad man röstar på. I annat fall ligger lika stor plikt i att inte lägga sin röst.
___________________________
Leon som är lite osäker på om han skall rösta hör sig för med sin närmste vän:
"Du Simon, som kan det här, kan du inte förklara hur det fungerar"
Simon förklarar gärna, liksom övriga som dagligen träffas i olika miljöer (hemmet, arbetet, på matstället etc.) och diskuterar politik i minsta detalj. Efter att
Simon och andra på pedagogiskt bästa sätt (som de förmår) lämnat sina förklaringar till
Leon, finns två utvägar: Hans kognitiva förmåga och allmänna kunskap gör att han fattar och anser sig kunna rösta - då gör han vanligen det. Kvarstår osäkerheten. väljer
Leon lika ansvarsfullt att inte rösta.
__________________________
Den politiska ansvarsfullhet som schweizaren i gemen känner är unik och ligger bakom att också
de schweiziska politikerna hör till de kunnigaste i världen. De filtreras fram sedan ungdomsåren (inte genom broilertänkande som i Sverige) och meriteringen bedöms av omgivningen som slussar in dem i de politiska kretsarna. Så småningom till att väljas in i de två kamrarna (National- och Förbundsråden). En viktig grund anses ligga i framgångarna i arbetslivet (affärsvärlden, inom vetenskapliga eller andra områden som tyder på god intellektuell förmåga), alltså människor som har förståelse för samhällets mekanismer.
Citat:
5. I de vetenskapliga områdena av demokratiteori och politisk teori är det centralt att resonera kring grunderna för demokrati respektive ett förmyndarskap. Alltså, enligt den schweiziska modellen, vilken specifik styrelsekunskap krävs för att till exempel kunna verka som representant i Nationalrådet respektive Förbundsrådet (och om det går det att särskilja någon specifik ”kunskapsnivå” mellan dessa organ, vad består denna av)?
Nationalrådet med sina 200 medlemmar är den kammare som har beslutande funktion för folket i sin helhet (viktigast) t.ex. när det gäller att bestämma regeringens sammansättning men Förbundsrådet som med sina 46 medlemmar representerar kantonernas styren deltar dock i dessa omröstningar.
Kort har jag angivit hur det politiska kunnandet och politikerrollen växer fram i samhället. Som påpekats är ett viktigt kriterium den civila ställning i samhället som den blivande politikerna visat sin duglighet i.
Politik anses i Schweiz inte som ett yrke man själv väljer, utan som ett hedersuppdrag man väljs till, genom den duglighet man visat före och under sin vistelse i parlamentet.
Citat:
Jag anser att du inte kunnat förklara varför en individ inte kan anses veta sitt eget intresse bäst själv och att det därför behövs någon form av styrelseexperter som besitter denna kunskap.
Framgår möjligen av tidigare resonemang att schweizarens utveckling till ansvarsfull väljare med
utpräglad ovilja att fungera som valboskap är en mångårigt lång medveten process. Han röstar inte om han inte förstår vad han röstar på - en viktig självsanering som den potentielle väljaren kommer fram till genom den närmsta omgivningen. Egentligen är det inte fullt så svårt som många vill göra det till att förstå när man inte förstår!
I Sverige har vi under många år haft motsatt problem - vissa partier gör allt för att dammsuga sjukhus och vårdhem (oavsett om åttiosjuåriga Stina är senil anses hennes röst vara guld värd).
(fortsättning)