Förslag: Ett helt nytt styrelseskick i Sverige med det bästa ur det schweiziska

Nackdelar med nuvarande svenska styrelseskick

1. Den från demokratisynpunkt största nackdelen med nuvarande utformning, ligger otvetydigt i att den inte kan optimalt anpassas efter Sveriges valmanskår, som i praktiken är uppdelad i två relativt jämna huvudgrupper. Följden har blivit två block med i viktiga avseenden olika inriktning. Problemet för resp. block ligger i att förena huvudinriktningen med de krav som de viktiga mittenväljarna ställer. För att attrahera dessa krävs div. populistiska knep som försvårar arbetet med att göra politiken enhetlig. Utöver tidigare blockbildningar har dessutom, som tungan på vågen, Sverigedemokraterna tillkommit.

2. De olika blockens strävanden att med populistiska metoder attrahera mittenväljare gör att onödig energi åtgår för att göra valprogrammet aptitligt för "alla" men som medför nackdelar för landet i sin helhet. Vänsterblockets vädjar populistiskt till sin bidragssuktande väljarbas genom att säga sig vilja öppna resurskranarna för de mindre bemedlade och inte fokusera på tillväxtpolitiken. Det borgerliga blocket satsar på att säkerställa de resurser som krävs för att klara den totala ekonomin i framtiden och att på olika sätt normalisera den skeva befolkningspyramiden.

3. En stor del av riksdagens totala energiutveckling (idéer, debatter, grupparbete, stridigheter) går enligt ovan ut på onödig konfrontation i för landet viktiga avseenden. Ofta kan det från oppositionen sida röra sig om att av principiella men osakliga skäl motsätta sig regeringens förslag medan regeringen av samma skäl ibland motsätter sig oppositionens. Överhuvudtaget är möjligheten för en svensk regering att fatta för landet viktiga, långsiktiga beslut mycket begränsad.

4. Det svenska systemet att odla politiska broilers från unga år innebär en tydlig inriktning på kompetensutveckling som saknar kontakt med verkligheten ute i samhället. Resultatet är att det alltmer komplexa samhället kommit att styras av allt mindre kompetenta personer. En tydlig konsekvens ser man i det det socialdemokratiska partiet, i vilket en från kompetenssynpunkt svårt handikappad statsministerkandidat tvingas överlämna sin ordförandepost till en lika obildad ny kandidat som saknar flertalet av de egenskaper som måste ställas. Som i skolan, bör statsministerkandidaten i varje fall höra till de bästa i klassen.

För att få en bättre förståelse för nedanstående förslag, till att komma förbi nuvarande problem, kan vara lämpligt att kika på den kortfattade sammanställning över det schweiziska styrelseskicket och dess från demokratisk synpunkt överlägsna uppbyggnad:

https://www.flashback.org/sp29417139

Förslag till ny svensk konstitution (grundläggande)

F1. Behåll riksdagen och sättet på vilket den väljs i sin nuvarande form, med samma mandatperiod. Minska riksdagens storlek till 200 medlemmar (behov av ojämnt antal finns inte i det nya styrelseskicket). Den mindre andelen medlemmar ger effektivitetsvinster (bl.a. enligt Parkinsons lag).

F2. Regeringens medlemmar väljs av riksdagen genom personval, främst efter kompetens, oavsett partitillhörighet men dock så att de fyra största partierna representeras av vardera minst en medlem. Den eller de medlemmar som tillhör ett visst parti motsvarar tillsammans den röstkraft (i slutna regeringsomröstningar) som valmanskåren tillerkänt partiet i riksdagen. Regeringen kan under mandatperioden inte avsättas, inte heller riksdagen. Regeringen får stor makt och fattar sina beslut utan omröstning i riksdagen. Det förutsätts att regeringens medlemmar, var och en med sin röststyrka, fattar sina beslut efter samverkan med partikamraterna i riksdagen.

F3. Statsministerposten kan till namnet finnas kvar men får närmast formen som ordförande och regeringens representant utåt, som årligen växlas mellan de fyra största partiernas medlemmar.

F4. Riksdagens arbetsgrupper väljs genom personval efter kompetens enligt samma principer som vid val av regeringens medlemmar.

F5. Som säkerhetsfunktion inrättas en direktvalsmöjlighet för svenska folket att ta till, om ett regeringsförslag skulle ogillas. Direktvalet tillgår på samma sätt som vid den årliga deklarationen via Internet eller telefon. Om minst 500 000 svenska medborgare under en period på fjorton dagar via Internet eller telefon (utan problem oavsett var på jordklotet man befinner sig) anmäler sin önskan om beslutande omröstning, sker en sådan under följande tvåveckorsperiod. Den höga andelen (500 000) till att initiera omröstning kan vara lämplig för att regeringens arbete inte ständigt skall riskera ifrågasättas och tröga ner beslutsprocessen.

Det förutsätts att regering och riksdag via massmedia tydligt förklarat vad ett beslut går ut på och vilka alternativ och konsekvenser/för och nackdelar dessa innebär.

Fördelar

Genom den nya konstitutionen erhålles en rad för framtiden avgörande fördelar:

A. Samlingsregeringen kan, på ett avsevärt mycket mer avspänt/ostört sätt än hittills, fatta sina beslut i enlighet med demokratins principer. Genom att sammansättningen regeringsmedlemmar i stort sätt överensstämmer med partifördelningen i riksdagen, kommer resp. partiers synpunkter fram i alla diskussioner inom regeringen. Regeringsmedlemmarna får tillfälle att pedagogiskt och med konsekvensutredningar samla sig runt viktiga beslut som tar hänsyn till för landet bästa resultat. Framför allt kommer regeringen att ha avsevärt mycket lättare att fatta beslut i långsiktigt viktiga frågor.

B. Samarbetet mellan regering och arbetsgrupper kommer att kunna ske mer direkt och effektivt än annars. Arbetet i gruppen sker ju i vetskap om att resultatet redovisas för en regering som är sammansatt av medlemmar ur samma riksdagsmajoritet som arbetsgruppens. Efter riksdagsvalet kan alltså stridsyxorna grävas ner och arbetet ske efter de riktlinjer som samlingsregeringen utfärdat.

C. Möjligheten ökar för att andra kompetenser ur näringslivet tillförs det politiska arbetet än de rent politiskt uppammade (broilers). Den politiska adeln utarmas och ersätts med alltmer kompetenta politiker som väljs efter vad de visat upp i arbetslivet.

D. Successivt kommer svenska medborgare att bli mer politiskt medvetna - kanske en väg i samma riktning som i Schweiz, där medborgarna tar det som ett hedersuppdrag att rösta men likaväl att inte delta i omröstning, som berör områden inom vilka den röstande saknar kompetens.

P.S.
Det må anses drastiskt att enligt förslaget förändra sättet, på vilket beslutsprocessen sker i regering och riksdag. Dock finns i viktiga avseenden ett halvsekels goda erfarenheter att utgå ifrån i Schweiz, det mest demokratiskt styrda landet som vi känner till.

Hur ser forumets medlemmar på förslaget? Om du har förslag till förändringar/förbättringar, är du välkommen. Kanske tråden innebär att vi gemensamt kan bygga upp en bra grund för ett nytt styrelseskick. Vem vet, kanske regering och riksdag kan hitta något guldkorn att utgå ifrån?

Lite för mycket begärt av idioterna som inte ens 1. vet vad dom röstar på 2. lyckades dessutom med konststycket att rösta fel.

Att detta dessutom riskerar deras födkrok, ja hej och hå.

Men jag håller med fullt ut, du har min röst. Onekligen en fräsch fläkt som skulle svepa genom dammet..

Bortsett från födkrokstanken, finns dock en del som "längre fram" (efter pensionen) som, väl medvetna om fördelarna med en lösning i den vägen, skulle kunna satsa på idéerna.

Det största problemet är fortfarande inte löst.
Rösträtten måste ändras. Rösträtt i proportion till inbetalad skatt.

Människor som inte är med och delar kostnaden, borde inte heller få vara med och besluta om hur pengarna ska användas.

Tänk dig det orimliga om demokrati tillämpades inom familjen. Om du har tre barn så kommer aldrig pengarna att användas till att betala räkningarna, eller att spara för framtida trygghet. Det blir spel och godis för hela lönen!!

Vad är skillnaden mot demokrati i samhället? De som lever av bidrag ska inte ha rösträtt! De kan ju inte hantera livet, varför ska de då rösträtt över våra pengar?

Något som skulle vara intressant är att skicka ut detta till samtliga rikdsdagspartier/ungdomsförbund osv för att se vilket sorts svar man får tillbaka. Tåls onekligen att tänka på...

Rösta via Internet vore ju intressant men i det här landet skulle nog en majoritet av idiot..hrrm..befolkningen sälja accessen för tillgång till 24/7 Big Brother Tv...


Det må så vara men vi ska nog inte utmana ödet med svårare tillägg. Inte minst då det är röstboskap du talar om

Redan Heidenstam skaldade på sin tid:

"Det är en skam, en fläck på Sveriges baner när medborgarrätt heter Pengar"

Det skulle stöta på patrull i alla demokratiska länder.
Problemet är att antalet parametrar som avgör människors ekonomi är alltför slumpmässig för att man skulle kunna använda lönenivån som bas för rösträtten. Det finns ju dock människor som av olika skäl (genetiska, olycksfall etc.) saknar förmåga att försörja sig själva! Deras rätt att rösta kan ju rimligen inte begränsas av dessa skäl. I Schweiz, som jag nämnde, ser folk det av gammal hävd som ett hedersuppdrag att rösta, om de förstår vad de röstar om, annars undviker de. I genomsnitt är röstetalen ca 50 % i Schweiz.

Till skillnad mot våra folkvalda och befolkningen som "har-alltid-röstat-så". Ja, herregud vilket land..

Epeemaster: Jag möter dig på halva vägen och förordar en ändring av exmpelvis det nuvarande barnbidraget till istället en skattereducering utav inkomst.

Finns säkert redan någon som fått ögonen på det. Några minuter efter att jag postade första inlägget, hade ca 100 läsare hämtat det. Minuterna efteråt fanns det på Internet fritt att Googla fram.
Som sagt...går det att sköta deklarationen säkert på Internet och per telefon, går det att rösta säkert i riksdagsvalet eller i tilläggsval.
Finns knappast någon större risk att systemet skulle kollapsa på det sättet!

Du har min röst på allt bortsett från just Internetdelen Visst skulle det vara intressant att se resultatet av något liknande, inte minst eftersom det (eventuellt..) minimerar soffpotatisarna.
Samt det faktum att det, till skillnad mot idag, skulle ge en större anonymitet.

Men i ärlighetens namn; efter förra valets alla anklagelser om organiserat valfusk så är jag oerhört skeptisk till tanken, tyvärr.

Ang. schweizarnas sätt att rösta efter förstånd:
Schweizarna har inte haft socialdemokrati som styrande parti som i Sverige. Här i Sverige har utvecklats en ny människotyp. Den som inte bara tror sig i rimlig omfattning ha rätt till andra skattebetalares pengar, utan som också anser det vara orättvist att andra har det ekonomiskt bättre. Något som ofta beror på ambition, åratal av studier och träget arbete. Vissa S-människor anser det t.o.m. vara rimligt med en närmast fullständig utjämning. På sjuttiotalet hade det gått så långt att efter finansminister Strängs palavrer med Astrid Lindgren (hon hade beskattas till 102 %) att man tvingades stifta en lag (lex Lindgren) att ingen skulle behöva skatta mer än högst 90 % !!!.

Något också fullt främmande för våra folkvalda

Men jo, det är (om uttrycket ursäktas) sköna skillnader. Jag roade mig för någon månad sedan att titta på händelseförloppet mellan Sverige och Schweiz från 70-talet och framåt.

Det är sorgligt när man ganska fort inser vilket samhälle Sverige hade kunnat vara.

Ja, skillnaden ligger bl.a. i att en stor del av schweizarna är politiskt initierade men bara hälften anser sig tillräckligt kunniga för att förstå tillräckligt för att anse sig kunna rösta. Bl.a. därför de låga röstetalen.

I Sverige råder motsatt förhållande, här uppmanar S sina medarbetare att få människor att rösta, även om de är fullt klara på att den de uppmanar inte förstår ett dugg. I Sverige har S berömt Sverige för att i demokratins namn uppmana även mentalt störda att rösta. Här anses demokratin (socialdemokratin) ligga i att få så många att rösta som möjligt.