Försök till konservativt partiprogram!

För att högtidlighålla mitt 10 000-ende inlägg, så har jag knåpat i hop ett utkast till partiprogram för ett svenskt konservativt parti. Som läsaren ser är det alls inte färdigt, utan jag ber härmed seriösa FB-are om hjälp att bygga färdigt detsamma, enär det i regel blir bättre om man hjälps åt.
Främst behöver jag hjälp med att utveckla innehållet under respektive rubrik, men förslag på nya rubriker med innehåll emottages tacksamt. Förslag och påhopp från meningsmotståndare accepteras också till dels, helst då i konstruktiv anda.

Grundvärderingar
Ett konservativt parti har som sin grundläggande utgångspunkt att söka bevara sådana samhällsföreteelser som genom erfarenhet visat sig vara välfungerande och inte förändra sådana på grund av ideologisk blindhet. Politiska beslut bör grundas på förnuft och beprövad kunskap och samhällsförändringar bör ske försiktigt och med eftertanke, och de skall främst vara ägnade att åtgärda uppenbara felaktigheter – inte att tillfredsställa oansvariga rörelser, politiska karriärer eller medialt nyhetsbehov.

Utopi
Ett konservativt parti är i grunden antiutopiskt. Något drömsamhälle finns inte, och en mängd olika samhällslösningar kan ses i världen, som måhända kan vara tillämplig i var sitt land. Erfarenheten har dock visat att rättsstaten är omistlig och avgörande för att kunna etablera en fungerande demokrati.
Utopiska rörelser anser konservativa vara farlig, ty de kan legitimera allehanda ogärningar genom att hänvisa till uppnåendet av utopin. Ett otal exempel finns på att dylika rörelser har åstadkommit stora och irreparabla skador på sina samhällen. Därför är en viktig uppgift för ett konservativt parti att upplysa om och motverka försök att driva politiken i utopisk riktning, i syfte att skydda samhället från dylika skadliga effekter.

Människosyn och sociala skillnader
Att människor på många sätt är olika, torde de flesta känna till, även om det nästan inte är tillåtet att säga. Vi skiljer oss åt både som individer och som medlemmar av olika grupperingar. En konservativ grunduppfattning är att individers och gruppers olikheter är en samhällelig tillgång och att vi alla därmed fyller olika funktioner i det organiska samhället. Att människor är olika får också sociala konsekvenser, till exempel genom vi har olika fysiska, intellektuella och sociala förmågor. Därav följer att människor kommer att erhålla olika ekonomisk förmåga, social status och med nödvändighet gruppera sig på olika sätt. De kulturella särdrag som vi omfattar får också konsekvenser, vilka till betydande del är självklart och nödvändigt. I ett konservativt präglat samhälle är det alltså inte onaturligt med sociala skillnader, men det innebär inte att konservativa inte vill lindra social nöd, men bakgrunden ligger inte i en ideologisk vilja att avskaffa sociala klasskillnader, utan i en medmänsklighet som uppmanar oss att hjälpa de som har det verkligt svårt.

Det organiska samhället
För en konservativ är det självklart att samhället är organiskt, det vill säga att samhällskroppen består av olika delar i närmast hierarkisk form. Det som håller ihop kroppen är den gemensamma övertygelsen om statens idé, med andra ord viljan att hålla ihop och göra det bästa tillsammans. Likt människokroppen som byggs av celler, vävnader och organ, så byggs samhällskroppen av individer, familjer och folk. Det är när vi som individer upplever att vi finns i ett samhälleligt sammanhang som vi får den rätta uppfattningen av mening. Vad som utgör detta samhällskitt, som är den sammanhållande kraften, är olika från samhälle till samhälle. I vårt land torde känslan av lojalitet med Sverige, viljan att bevara de vi uppfattar som våra värden och de kulturella aspekter som är våra som viktiga element. Det är således en kombination av det förnuftiga i att bevara det land som torde vara det bästa för oss svenskar, och en känsla av att vi fyller vår del i det globala pusslet av olika nationaliteter och folkslag.

Statsskick och demokrati
Ett vanligt missförstånd i modern politik är att demokrati är en politisk metod som skapar goda länder. Istället är det tvärtom! Demokrati är ett positivt resultat som kan framkomma när samhället i huvudsak börjar fungera på ett i grunden sammanhållet sätt. För att skapa förutsättningar för ett demokratiskt samhälle krävs en fungerande rättsstat och nationell sammanhållning. Detta får inte förfuskas genom utopistisk förblindning.
Sverige har alltid varit en monarki. Detta har visat sig vara en synnerligen lyckad politisk lösning. Innehållet i monarkin förändras efter samhällets behov, men är en omistlig del i vårt statsskick. Nedom den opolitiska monarkin är vår hävdvunna demokrati likaledes omistlig. Denna utvecklas bäst genom att politiska åsiktsskillnader möts i fritt meningsutbyte där yttrandefrihet, föreningsfrihet och politisk transparens är grundbultar. Det parlamentariska systemet måste på ett bättre sätt än idag spegla medborgarnas olika meningsmotsättningar, vilket bör ske genom ett tvåkammarsystem. Detta bör organiseras så att den ena kammaren i huvudsak organseras som dagens riksdag fast enbart med partival, medan den andra kammaren organseras som en kammare med enbart personröster och med hela landet som valkrets.
Att eftersträva konsensus bör inte vara ett självändamål för politiken. Fastmer hålls demokratin vid liv genom att åsiktsskillnader tydliggörs. Konsensusöverenskommelser är alltför ofta demokratiskt skadliga i det att dylika överenskommelser kortsluter demokratin och gör väljarnas val betydelselöst i många sakfrågor.

Utrikes- och säkerhetspolitik
För att en stat långsiktigt skall överleva är de utrikes relationerna avgörande. För en liten stat med ett relativt stort territorium är det betydelsefullt att kombinera goda utrikesrelationer med en kritisk vaksamhet för vad som händer. Den traditionella svenska säkerhetspolitiska analysmetoden, där parlamentarisk enighet går före en realistisk omvärldsanalys måste brytas. Väljarna måste erhålla olika alternativ även i säkerhetspolitiken att ta ställning till.
Varje framgångsrik utrikespolitik måste stödjas av ett fungerande försvar. Den svenska är inget undantag. Vill vi ha framgång i våra strävanden för att både säkerställa egen handlingsfrihet och kunna stödja våra grannländer, måste vi besitta en seriös försvarskapacitet.
Sverige har länge påstått sig föra en neutral eller en så kallad alliansfrihetspolitik. Oavsett om vi i framtiden vill föra en alliansfri politik, eller istället ansluta oss till en militärallians, så bör valet grunda sig på en reell egen militär kapacitet, och inte på idyllisering eller svaghet.

Ekonomisk politik och handelsrelationer
Marknadsekonomin har visat sig vara det överlägsna sättet att organisera ekonomin på. Även i politiska system där kraftiga ingrepp gjorts för att sätta marknadskrafterna ur spel, har det etablerat sig en marknadsekonomi vid sidan av – en svart marknad. Det är alltså knappast möjligt at tänka sig en ekonomi utan marknadskrafter. Dock måste man inse att ett lands ekonomiska framgång inte är ett mål i sig, utan fastmer ett instrument för att uppnå det som är politiskt eftersträvansvärt. Det innebär i sin tur att mindre inskränkningar i marknaden måste göras i den ständiga kompromiss mellan olika samhällsvärden som alla fungerande samhällen ägnar sig åt. Det offentliga ägandet är exempel på en sådan kompromiss, där det ständigt måste till nya avvägningar huruvida en viss verksamhet bäst utförs i offentlig regi, eller i privat. Här finns inte en gång för alla given lösning.
Mycken erfarenhet visar att frihandel i regel har stora fördelar för alla parter. Som både export- och importberoende land har detta under lång tid varit uppenbart för oss. Men, denna nyttighet får inte upphöjas till dogm för att aldrig modereras. För att säkerställa folkförsörjning och försvar, måste understundom frihandelns princip frångås, men det måste ske omdömesgillt och får inte ske genom att intressegrupper driver egoistiska intressen bakom en förment fasad av nationellt ansvar. Men självklart kan staten inte frånhända sig sitt ansvar för att landet skall fungera även i kristider, med de förberedelser detta kräver. Frihandeln skall alltså vara regel, men får delvis inskränkas om det ligger i nationens intresse.

Kriminal- och rättspolitik
Själva statens ide är att skydda medborgarna. Denna uppgift måste gå före allt, ty den är själva grunden för samhällskontraktet. Därför är det viktigt att staten gör sitt yttersta för att tillgodose medborgarnas legitima rätt till skydd, både från utifrån kommande hot och från inrikes kommande, men också ger akt på när det är staten själv som utgör hotet. Brottsoffren skall alltid vara i fokus, och deras behov och intressen går före brottslingarnas. Det allt för långvariga experimentet med en brottslingstillvänd kriminalpolitik håller på att sluta i samhällskollaps, och lömska irrläror om att det skulle vara ”samhällets fel” att vissa blir brottslingar kan numera på mycket goda grunder helt avfärdas. I ett samhälle som det svenska, som kanske lägger ut mest sociala utgifter per capita, kan efter många decenniers eftergivenhet nu de sociala orsakerna avskrivas. Istället måste vi ha en kriminalpolitik som skyddar medborgarna och samhället från de farliga element som kriminella utgör. Rättsväsendets kapacitet måste öka avsevärt och det skall bland annat ske genom bättre användande av resurser, längre fängelsestraff och genom lämpliga juridiska redskap.
Ungdomar som är på väg in i brottslighet skall tas om hand så fort detta uppmärksammas och föräldrars ansvar skall tydliggöras. En lag om bristande föräldraskap måste införas. En normerande samhällsfunktion är härvid skolan, där avsevärt bättre ordning skall ernås genom ökade befogenheter för personal, och genom urskiljning av disciplinlösa elever. Samverkan skall ske närmare mellan grundskola och polis.

(forts.)

...här:

Ecklesiastisk politik
Utbildningsfrågor är avgörande för ett samhälle. Det svenska utbildningssystemet har allt för länge förslappats. Tydliga utbildningsmål, och givetvis tydliga instruktioner, för vad och hur kunskaper skall uppnås i grundskolan är helt nödvändiga. Beteendefostran är en del av skolans uppdrag och allmänt accepterade sätt att umgås och uppföra sig är nödvändiga för skolarbetets planmässiga bedrivande, en god inlärning och för elevernas förmåga i vuxenlivet. Betyg skall finnas tidigt, senast från tredje klass och ett betyg i ordning och ett i uppförande skall införas. Disciplinstraff skall kunna utmätas och föräldrar till vanartiga barn skall kunna kallas till skolan för att förklara sig. Särskilt vanartiga barns föräldrar skall kunna uthängas på skolan hemsida. Enär grundskolan omfattas av pliktlag bör den också bedrivas i statlig regi och varken kommunala eller privata experiment har visat sig ge någon förbättring av skolresultaten för landet som helhet.
Till gymnasium och yrkesskola skall intag av sökande ske på grundval av visad lämplighet och yrkesvägledning bör meddelas de grundskoleelever som inte bereds tillträde till sådan undervisning efter genomförd grundskola.
Universitetsutbildningen skall förbättras både genom att framtida studenter skall besitta ökade kunskaper vid inträde, genom ökade resurser för kvalitativ undervisning och att mängden studenter inte sätts i förgrunden för verksamheten.
Till utbildningspolitiken är av ålder de kyrkliga frågorna kopplade. Det är naturligt att denna koppling förstärks. Sverige är sedan 1000 år ett kristet land, efterhand med efter våra förhållanden utvecklad kyrklighet. Detta är ett omistligt kulturarv och en samtidigt en avgörande grund för de moraliska värden som vårt samhälle bygger på. Brytningen mellan kyrka och stat vid sekelskiftet var olycklig, men på kort sikt förefaller det svårt att återknyta de formella banden, ehuru detta på lång sikt bör vara målet. Under tiden är det viktigt att våra traditionella värden, ofta förmedlade genom kyrkan, framhålls i såväl utbildningssystemet som i mången annan offentlig verksamhet.

Sjukvårdspolitik
I ett modernt samhälle är en fungerande sjukvård av avgörande betydelse. Den svenska landstingslösningen har aldrig fungerat nöjaktigt, utan istället bör sjukvården förstatligas. Den del av sjukvården som sysslar med åldringsvård bör i huvudsak vara kommunal. Privat sjukvård medges, men den kan enbart till dels finansieras med offentliga medel.

Infrastrukturpolitik
Sveriges infrastruktur är i behov av ordentlig upprustning. Vägar, järnvägar och andra förbindelser måste förbättras både för snabbare samfärdsel och för en förbättrad miljö. Sverige är ett konkurrensutsatt land och kan inte kosta på sig att ha en dåligt underhållen och utbyggd infrastruktur.
Energi- och miljöpolitik
Den kraftfulla, miljövänliga och välbeprövade kärnkraften har fått utstå mycken och till stor del orättvis kritik i Sverige. Det är knappast realistiskt att tro at ett kallt land som vårt på kort och medellång sikt skall kunna ersätta kärnkraften med andra energislag, eller frysa oss ner till ett lägre energibehov. Tvärtom vore en ordentlig satsning på ett högteknologiskt kärnkraftsprogram en utomordentligt viktig inriktning för svensk energipolitik. Betydande positiva industriella bieffekter skulle sannolikt ernås likväl. Detta projekt bör påbörjas å det snaraste.

Invandringspolitik
Nationell sammanhållning och gemensam identifikation är avgörande för ett lands framtida överlevnad. Ett litet land med en särpräglad kultur och begränsad befolkning har klara gränser för hur stor invandring som klaras av innan det sammanhållande kittet i samhället försvagas. Sverige är dessvärre ett ledsamt exempel på detta. En pragmatisk hållning mellan att tillgodose Sverige och svenskarnas behov och intressen och ett internationellt ansvarstagande för flyktingar bör se ut så att vi framgent inskränker vårt flyktingmottagande till personer som uppfyller definitionen i FNs flyktingkonvention. Detta mottagande bör också ske restriktivt, med vår hittillsvarande mycket generösa mottagningspolitik i åminne, så att framtida minskat inflöde något kan kompensera för hittillsvarande exempellösa frikostighet. Ett program för återvandring i stor skala bör också utarbetas. I detta sammanhang bör medborgarskapets betydelse stärkas. Trenden att göra medborgerliga förmåner till ”mänskliga rättigheter” måste hejdas. Det är avgörande för lojaliteten mellan invånare och stat att det är betydande skillnader på att vara medborgare och att inte vara det. Därför är det också betydelsefullt att kraven på den som vill bli medborgare förstärks.

Familjepolitik
Familjen är samhällets grundläggande enhet. Inom denna utvecklas man och kvinna tillsammans, barn föds och fostras och säkerställer samhällets fortbestånd. Det kan understundom vara angeläget att staten vidtar kloka åtgärder för att underlätta för familjerna och uppmuntra till både familjebildning och familjens överlevnad. Barn mår generellt bäst av att växa upp i en stabil familj med tillgång både till sin mor och far. Därför bör den hittillsvarande lösningen med barnbidrag förändras så att det istället ersätts av ett familjeavdrag, som kommer varje familj med barn tillgodo. Enär det i regel är dyrast med det första barnet, bör en efterhand sjunkande avdragsskala skapas, där mest avdrag sker för första barnet och sedan minskar. Maximalt tre barn kan ge avdrag. Åtgärder för att stärka äktenskapets ställning bör också vidtas, såsom att vissa förmåner inte längre kopplas till barnet eller föräldrarna, utan till familjen. Äktenskapet skall självklart vara förbehållet man och kvinna som är tidigare ogifta, ej nära släkt och som är myndiga.

Regionalpolitik
Olika delar av ett land har olika förutsättningar för välstånd. Detta är inget konstigt, och över tiden ändras ofta förutsättningarna och ekonomiska centra flyttas. Det är inte rimligt att staten, med stora insatser av skattemedel, skall hålla en utdöende region under armarna om människorna där inte vill bo kvar. Men, samtidigt har staten ansvar för att hela Sverige fungerar mellan dessa båda grundläggande förutsättningar måste regionalpolitiken hitta sin väg. Det betyder bland annat att staten måste säkerställa fungerande försvar, rättsväsende, grundläggande utbildning, infrastruktur och sjukvård över landets yta. Men metoderna för detta måste variera och anpassas regionalt. Ingen del av Sverige skall överges, men möjligheterna att regionalt åka snålskjuts bör också ses över.

Seriösa inlägg. Jag håller inte med om allt (bl a inte om statsskicket) men mycket.

Vad gäller kriminalpolitiken borde den i första hand vara uppbyggd kring retributionstanken och idén att brottsoffrets heder återupprättas genom straffet. Reducerad brottslighet är också ett mål för kriminalpolitiken men alltså inte det främsta målet.

Den gamla elitistiska konservatismen är ett ganska dödfött projekt idag i och med att stora delar av eliten anammat radikala värderingar. Förr i tiden kunde kanske det ligga i konservatismens intresse att diverse eliter hade ett stort inflytande och inte stod under omedelbar demokratisk kontroll. Idag leder sådan brist på kontroll till att radikala idéer får mycket större genomslag än de skulle fått med en mer demokratisk ordning. Därför har konservatismen idag allt att tjäna på att skapa starkare inslag av direktdemokrati, att minska diverse tjänstemäns möjligheter att skapa policies, etc.

Jag ser inte att du gör en enda värdering (utöver att fler vägar alltid är bättre oberoende av kostnad). Det enda du talar om är metoden. Och den ska vara trög, långsam, saktfärdig, valhänt, viljelöst, halvhjärtad. Samt den Mussolinska dyrkan av spöket "staten" (och dess "organ")!

Förutom att staten ska bygga fler vägar i all oändlighet oaktat kostnaderna för detta, så slänger du ur dig att "statens ide är att skydda medborgarna". Men från vad? Av tidigare inlägg från dig, så vet jag att du anser att staten ska skydd amedborgaren från medborgarens egna vilja. Vad som skulle vara högre än att vilja, redogör du dock aldrig för.

...gör inget.


Det är också min uppfattning. Kan säkert tydliggöras ytterligare.


Måhända, eller i alla fall ge intryck av det. Faktum är ju att "de radikalas" främsta maktorgan - journalistiken - helt står utanför demokratisk kontroll. det krävs en motvikt här. Borde ha med mer om maktbalansens betydelse i ett ett konservativt system.

Tack för synpunkterna!

...frågor!

Som framgår är (min) konservatism icke-utopisk. Det finns alltså inget paradis att uppnå, inget nu-är-vi-framme-läge. därför tror jag att de politiska metoderna får en framträdande plats. Institutioner och procedurer får därvidlag betydelse.
Det som borde vara det överordnade rättesnöret och "värdet" är moralen. Att söka finna de handlingsmönster som vi människor bör söka följa. Samhällsmoralen består sanolikt både av en objektiv del och en kulturbaserad del. Det torde alltså gå att identifiera den "svenska moralen". Eler som gamle Kung Gösta sade; "Varen svenske".

Så, till inte obetydlig del måste medborgarna skyddas från (de andra) medborgarna, men också från yttre hot och faror. Detta är vi nog överens om, men varför detta skydd skall utgå har vi måhända olika idéer om.

Tack för synpunkterna!

Problemet jag har med ditt partiprogram är att staten får ta alldeles för stor plats. Det talas om att rusta upp försvar, rättsväsende, infrastruktur, m.m., men inte någonstans nämns det något område som kan få minskade offentliga bidrag. Istället skall sjukvården förstatligas och utbildningsväsendet skall fortfarande vara offentligt ägt. Efter att ha läst igenom programmet får jag intrycket att din politik skulle kräva ett ännu högre skattetryck, och det skulle jag aldrig kunna stödja. Det talas även om handelshinder och dylikt vid behov, vilket låter illavarslande.

...synpunkt. Det är nog riktigt att det inte framgår tillräckligt klart att de sociala utgifterna måste ner rätt ordentligt. Socialdepartementet har idag den största budgeten och där finns möjligheter att spara.

När det gäller sjukvården anser jag att ett förstatligande skulle innebära en besparing, emdan landstingen inte direkt optimerar utfallet mot kostnaderna. Ett tydligt mål med den ekonomiska politiken bör vara ett skattetryck under 50%.

Tack för synpunkterna!

(Jag lovar att inte sabba din tråd med svepande kritik utifrån min extremt annorlunda värdegrund. Jag skulle välkomna ett konservativt parti i Sverige! Dels för att varje inbrott i den etablerade sossehegemonin vore välkommet för att variation får fler att tänka efter mer. Och dels för att det skulle sno en del stofilväljare från de förhatliga nymoderaterna...)


Så en för dig seriös fråga:

Skiljer sig (svensk) konservatism av idag från konservatism såsom den formulerades för säg 100 år sen, då det var en relativt populär politisk inriktning? I så fall hur? (t.ex. barnbidrag, statlig vård; eller gärna på något djupare plan)

Och varför uppstår i så fall sådana skillnader inom konservatismen över tiden?

...att alla ideologier förändrar sig till sitt innehåll och uttrycksform, om än inte till sin grundläggande analys, över tiden. Liberalismen var ju t ex tämligen nationalistisk i många länder för så där en 100 år sedan. Det är den ju inte på samma sätt nu.
En betydande skillnad nu för tiden är t ex preventivmedlen. P-pillerrevolutionen har medfört att grunderna för familjepolitiken radikalt förändrats. Det ger demografiska effekter och sociala genom en påfallande hög grad av familjesplittring. Detta bör man som konservativ se allvarligt på, men det duger inte att bara hävda att det var bättre förr, utan man måste använda moderna metoder för att uppnå tidlösa mål - att värna kärnfamiljsidén som den grundläggande enheten i samhället - för barnen, föräldrarnas och statens bästa.
SÅ, teknikutveckling tror jag är en förklaring till utvecklingen. Ekonomi kan också vara en förklaring till att förutsättningarna för en värdekonservativ pragmatism ändras. Det är sannolikt lättare för människor att hävda sin egen individs förträfflighet om det finns en allmänt hög ekonomisk nivå i samhället. Det är nog lättare att se behovet av det gemensamma när tiderna är kärva.
Man får inte glömma dem gamla versen:
"Gud och soldater vörda vi,
när i tider av fara de stå oss bi.
När faran är borta och fyllda bli faten,
då glömma vi Gud och förakta soldaten."

Välfärdsegocentriskhet tro jag är en förklaring till en individualism som inte balanseras av ett samtidigt ansvar för det gemensamma.

Säkerligen finns fler förklaringar än så, men det kan väl räcka så länge.

Vad gör rebellen Gustav Vasa (som du citerar) till en bättre konservativ förebild än Kristian Tyrann (Kristian II för danskarna)? Är skandinavism okonservativt? Var Gustav Vasas myteri mot staten och hans senare religionsrevolution, verkligen konservativ?

(Jag är mer ute efter sånt som definierar vad konservatism är, och inte är, snarare än historiska krönikor).

Ja du Strix, det var en diger & välformulerad sammanfattning !
Skoj med engagerade konservativa förmågor (tämligen ovanligt i Sverige ).

Att "konservativ" i Sverige är något främmande för svensken i gemen & ett fult ord för vänster folket är ju föga förvånande.

Håller med Jrgen angående statens omfattning. Ju mindre inblandning staten har desto bättre.
Enbart statlig sjukvård? Vad är det för fel med att låta kunden bestämma huruvida han/hon vill köpa tjänster från ett statligt eller privat drivet sjukhus? Det ena behöver ju inte utesluta det andra & kostnadsmässigt är ju oftast privata alternativ billigare.


Hhm, jag har alltid sett mig själv som (inom de flesta områden) mycket konservativ med reservation för legalisering/avkriminalisering av prostitution & cannabis. Aningen anarkistisk i mitt starka ogillande av att stat & myndigheter ska ha ett finger med i allt.

Kan i ärlighetens namn inte säga att något av de borgerliga partierna i Sverige har något att erbjuda då de helt enkelt är för liberala eller för vänster orienterade.

Det jag motsätter mig mest är när staten/myndigheter dikterar vad som är bra för mig, vad/hur/när jag får/ska göra saker & ting. Under förutsättning att det handlar om val där den enda personen jag kan skada är mig själv så ska det vara MITT val.
Mao, frihet under ansvar.

En anna hjärtefråga är skatter. Inget av de partier vi ser i sverige idag har kraftigt sänkta skatter på sitt parti program. Alla de etablerade partierna väljer att vara Sosse light med kosmetiska skillnader (Moderaterna inkluderade).

Denna bit förvånar mig då jag förutsatte att man som konservativ INTE vill ha den typ av skattesystem vi har idag.


Hhm, kanske har satt fel "label" på mig själv (om det nu är så att jag misstolkat ordet konservativ & dess innebörd) men detta är några få men viktiga egenskaper jag skulle vilja se hos ett svenskt konservativt parti:

¤ Kraftigt sänkta skatter överlag samt ett avskaffande av en stor del av de bidrag som finns. Eget sparande skall uppmuntras istället för att som nu motarbetas.

¤ Ett Polis väsen vars främsta prioritet skall vara att bekämpa brottslighet genom att de ges de medel, manskap & befogenheter som behövs för att svensken ska känna sig säker. Poliser ska inte sitta bakom ett skrivbord utan synas ute bland folk. Packet ska veta att det blir konsekvenser om man spottar/sparkar/hotar en polis...dvs, polisen behöver ha respekt med sig (Tyska Polizei är ett lysande exempel). Kosta vad det kosta vill.

¤ Rättsväsen som på allvar inser att straff inte endast har till uppgift att vara preventivt utan faktiskt skall vara ett straff för en brottslig gärning. Mycket högre straffsatser för grova brott !


¤ Det svenska försvaret måste byggas upp till att vara så starkt & slag kraftigt så att det inte finns en överhängande risk för att Sverige blir invaderat på en kvart. Försvarsbudgeten måste mao mångdubblas. Ett renodlat yrkesförsvar med motiverad & välutbildad trupp som ges tillgång till den matriell som behövs.

¤ Svenska skattemedel skall gå till svenska behov & hjälp till sk u-länder hänvisas till frivillig organisationer (dvs, alla de banan länder & kommunist diktaturer som vant sig vid att oreserverat få svenska skattemiljarder kommer att bli besvikna).

¤ Fi invandring ! Men, Sverige behöver göra omvärlden medveten om att "the gravy train is over"..... Inte en krona i bidrag ! Svenskt medborgarskap kan sökas efter tio års boende i Sverige. PUT kan sökas efter 5 års boende i Sverige men kräver att man försörjer sig själv & sin familj.
Med andra ord..... de som vill komma hit måste visa att de kan försörja sig själva.
Detta förslag eliminerar lycksökare från all världens olika delar att välja Sverige som destination.
Svenskt medborgarskap är inte en rättighet utan förpliktelser.... utan ett privilegium med skyldigheter!



Följande punkt är ju inte av tradition konservativ.... men jag skulle i alla fall vilja se den hos ett framtida konservativt parti (fler & fler länder anammar ståndpunkten att cannabis inte är någon dödsdrog utan har på olika sätt ändrat sin ståndpunkt). Prostitution är ju laglig i bla Tyskland & där fungerar det ju utmärkt. Californien med sin konservative guvernör har ju sin Medical Marijuana.

¤ Legalisering/avkriminalisering av prostitution & cannabis !

Polisen skall inte slösa sina resurser på att jaga vuxna individer som bägge är med på noterna (prostitution) & narkotika polisen kan istället koncentrera sig på de tunga droger som orsakar kronisk tung brottslighet samt social misär.

Ovan förslag innebär att organsierad brottslghet ej längre skulle ha prostitution eller cannabis som inkomstkälla. Riksskatte verket skulle istället få in extra slantar genom den skatt som hade genererats.