Mars 2011: Kärnkraftverket i Fukushima - utbruten och sammanfogad tråd

Haha, hur lyckas du skriva det utan att ironin lyser igenom?

När jag söker info om Ramsar är det FÖRSTA jag läser det lättillgängliga abstract av en vetenskaplig artikel som säger:

Ramsar, a northern coastal city of Iran, overlooking the Caspian Sea, has some high level natural radiation areas (HLNRAs) as well as over 50 hot springs with low and high radium contents used as spas by the public and vacationers. The average whole body dose received by population in these areas is about 5 times higher than the normal background radiation level. Studies on the long-term effects of high level natural radioactivity on some immunological and cytogenetical parameters, in the Ramsar inhabitants are summarized in this paper. Our results showed a significant increase of CD69 expression on TCD4+ stimulated cells (P < 0.004) and a significant increase of total serum IgE (P < 0.05), and also higher incidence of stable and unstable chromosomal aberrations in the HLNRA group compared to the control group with normal background radiation (P < 0.05).Other humoral immune parameters, did not show significant differences between the two groups.

Källa: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15063540

Jag inser att det finns svårigheter att dra slutsatser när vi talar om medelnivåer... Men vi talar alltså om FEM gånger naturlig bakgrundsstrålning och att man ser vissa statistiskt signifikanta skillnader på cell- och kromosomnivå. På Wikipedia, http://en.wikipedia.org/wiki/Ramsar,_Mazandaran diskuteras lite grann om "no-threshold", vilket vi knappast kommer komma till ett absolut svar på i denna diskussion. Ett intressant påpekande är ju om strålningståligheten tränas upp, dvs om det ens är relevant att jämföra en genetiskt adapterad Ramsar-bo med en person som från en dag till en annan upplever en förändrad nivå i strålningen. Kan någon hitta en studie på Ramsars invandrare och deras medicinska status?

Kan någon ge en bild av hur Fukushimas närområde (inom och strax utom avspärrade zonen) ligger i förhållande till siffran fem gånger naturlig bakgrundsstrålning?

Pratar vi ens om samma Ramsar? Kan någon avfärda artikeln ovan som nys (med sakliga argument)?

Hej, bra inlägg.

Vore intressant att veta om det finns någon genetisk anpassning som du säger.

http://gunma.zamurai.jp/pub/2011/18juneJG.jpg

Visar strålningsutbredning i Japan.
Om jag räknar rätt borde en 5ggr bakgrundsstrålning vara ca 1.37μSv/h
Det finns områden även en bit utanför den avspärrade zonen som har betydligt högre strålning.

Jag förväntar mig dock att strålningen kommer att avta i Japan.
I Ramsar får man 5ggr bakgrundsstrålningen under en hel livstid.

Även en poäng är om denna strålning är farligare än akumulerad dos pga intensiviteten.
Det finns skäl att vara bekymrad, men just nu ser jag det inte som en katastrof.

Det är intressant att jämföra utbredningen på de kontaminerade områdena, mellan Fukushima och Tjernobyl.

Tjernobyl:
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/2/23/Chernobyl_radiation_map_1996.svg

Fukushima:
http://www.netimago.com/images/IhsC8Wwgrl2FUQi.jpg

Tjernobylkartan visar Ci/km2 och Fukushimakartan visar via färgkodningen Bq/m2. Tjenobyls Closed Zone är områden med mer än 40 Ci/km2. Detta motsvarar 1.480.000 Bq/m2. Så Tjenobyls Closed Zone motsvarar alltså områdena ner till ungefär mitt på det Gula på Fukushima-kartan.

Skulle man alltså stänga på samma sätt, så skulle Fukushima få ett Closed Zone ungefär 40 km långt och 20 km brett, sträckandes åt NV från Fukushima Daiichi.

Om än allvarligt, så är det är det ändå intressant att jämföra med Tjenobyl. Observera skillnaden i skala mellan de två kartorna. Closed Zone alldeles nära Tjernobyl-verket är ca 50 * 40 km. Men ni ser att det finns områden hela 15-20 mil åt NO som också är Closed Zone, varav bara ett av dem, det nära Vetka, är i storleksordningen lika stort som Fukushimas.

Så kontamineringsmässigt så är det lite som att jämföra äpplen och päron. Dessutom är Tjernobylkartan från 1996, dvs efter 10 års avklingande.

Jag har faktiskt inte intresserat mig så mycket för just den här frågan, men jag är villig att köpa mycket av kritiken SA kommer med. Alkemi länkar från Counterpunch en ordrik replik på just den kritiken. Jag har bara skummat repliken.

Jag hade tyckt det varit mycket mer intressant att se motsvarande siffror från Japan. Finns sådana?

Troligen så är dom inte särskilt spännande.
Strålningsökningen i Japan är några tusen gånger mer än i Usa.
Om den obefintliga ökningen i Usa ger 47% mer barnadödlighet, skulle jag anta att alla spädbarn i Japan borde vara döda vid det här laget.

Jag förväntar mig dock ökad dödlighet i Japan.
Jordbävning + Tsunami och svåra skador på infrastrukturen.

Den enda nyckeln till framgång tycks vara att få igång vattenfiltren, men det verkar inte fungera. Man upprepar ständigt att filtren är gjorda i USA.
http://www3.nhk.or.jp/daily/english/23_04.html

I pressreleasen har jag svårt att tolka vad TEPCO säger:


http://www.tepco.co.jp/en/press/corp-com/release/11062301-e.html

En helt riskfri gissning, eftersom Japan är et teknologiskt samhälle och beroende av sin infrastruktur. Sannolikheterna (riskerna) för påverkan från kärnkraftshaveriet är fortfarande mycket små, vilket den här felräkningen visade på. Man behöver en stor population och en längre tidsperiod för att visa sambanden, men man kommer att kunna göra det, även om de sannolikt är små.

Sedan (mer allmänt) så är skadeffekterna av joniserande strålning välkända och att undvika strålningskällor är en rimlig princip. Evakueringen av det relativt stora området runt kraftverket byggde ju inte enbart på en genomförd mätning av strålningsnivåer utan beror lika mycket på att det ingalunda anses säkert att befinna sig inom området därför att situationen är fortsatt instabil på kraftverket. Har man nu tömt området på folk får de inte flytta tillbaka till de mindre kontaminerade områdena (när man bekräftat var nedfallet hamnat a la Tjernobyl) förrän man vet säkert att allt är lugnt också på anläggningen, och det lär dröja.

Det där är jätteintressant och stämmer säkert. Om vi säger att förekomsten av cancer är 30.0% hos en population av 1.000.000 personer. Dvs ca 4000 personer om året dör i cancer. Då dör 40.000 under en 10-årsperiod i cancer. Om då senare det visar sig att 30.1% av befolkningen närmast Fukushima har avlidit i cancer under åren 2012-2021, betyder det då att man kan dra slutsatsen att 133 personer har dött pga Fukushima-olyckan?

Jag vet inte...

Men jag skulle nog inte räkna så. Då skulle man kunna få fram häpnadsväckande siffor på dödlighet av allehanda dagliga företeelser.

VM:

Det är högst problematiskt, man skulle behöva stora grupper av liknande länder som man följer under många år. Det är problem att hitta homogena testgrupper när man ska forska på människor, hur ska man hitta detta med länder?

Jag kommer tillochmed med denna förutsägelse: En kärnkraftsincident ökar alltid dödligheten i landet oavsett om det faktiskt sluppit ut några större mängder strålning.

Scenario ett: Strålningen är mycket allvarlig och folk dör.
Scenario två: Strålningen är inte allvarlig, men det får landet att satsa mer på kolkraft - folk dör.

(det är så pass mycket statistiskt brus i en nation att även detta kan vara svårt att se)

Håller helt med. Om det nu visar sig att dödligheten ökat till 30.1% från 30.0%, hur ska man då veta att det inte beror på hjärtinfarkter beroende på stress från att läsa katastrofscenarior på något Internetforum? (om man nu bor inom det upekade området)

Eller att doktorer som sympatiserar med kokk plötsligt börjar registrera en liten liten större andel döda som döda av cancer? Vad vet jag.

Iallafall sannolikare än att spädbarnsdödligheten på USA's västkust skulle ha ökat med 35%

Det finns ju beräkningsmodeller som reder ut vad som kan vara statistiskt säkerställt, men en av de stora problemen blir ju att sortera ut allt annat elände från det specifika KK-eländet. När det gäller Tjernobyl var det ju på sitt sätt lättare (och emskare) för där tog man ju betydligt mindre hänsyn till befolkningen. I Japan kan man tänka sig att det initialt handlat om en viss tvekan om den rätta nivån på åtgärderna men ändå en rätt distinkt och bestämd åtgärdsplan.

Med nyckelorden är medelavvikelse, normalfördelning, trendanalys och tillgång till neutrala populationer att jämföra med. Följer man till exempel de som evakuerats under en trettioårsperiod kan man säkerligen kvantifiera den reella risken. Nu gör man givetvis vad man kan för att minska den utan att värdera om åtgärden har stor eller liten effekt, men det är nu en gång spelreglerna som gäller för kärnkraftsindustrin.