Citat:
Ursprungligen postat av
Slutaljugnubog
1. Tycker bögar generellt att barn mår bättre med två bögar än med sin ensamstående biologiska mamma?
2. Tycker bögar generellt att transvestiter och könsdyformi är normala tillstånd?
3. Tycker bögar generellt att sexualkunskap ska komma i förskolan?
har verkligen inget agg mot bögar i sig, eller lebbar, men ser det mer som en hobby eller kompis grej då man inte kan skaffa familj på riktigt. Alltså jag skulle ju inte bli lika arg om min fru varit otrogen med en kvinnlig vän än med en manlig vän även om denne vart bög då det funnits chans att hon kan bli gravid.
Så i min bok är inte homosexualitet en sjukdom men könsdyformi och pedofili är mentala sjukdomar enligt mig.
Barn mår bra av engagerade, närvarande och kärleksfulla föräldrar. Det spelar mindre roll vilket kön, sexuell läggning eller antal. Generellt har människor i parförhållanden större möjligheter att hjälpas åt i omsorgen om ett barn, men det är inte något som är absolut nödvändigt.
Vad gäller könsdysfori - vad är ens din fråga? Det är "normalt" i bemärkelsen att det existerar. Det är inte särskilt vanligt, men ja, det finns folk som upplever stort obehag över dissonansen mellan deras kropp och hur de själva uppfattar sin könstillhörighet. På samma sätt existerar ju transvestiter också, men att vara transvestit är inte nödvändigtvis förenat med några symptom som indikerar mental ohälsa, till skillnad från könsdysfori som är en medicinsk term.
Vad gäller sexualundervisning så finns det inget skäl att ha det i förskolan. Det finns inte heller någon seriös aktör i samhället som förespråkar det. Här vill jag vara tydlig med att blotta existensen av samkönade relationer inte utgör sexualundervisning. På samma sätt som det inte är sexualundervisning när Tommy och Annika har en mamma och en pappa, så är det inte sexualundervisning när Kalle har två pappor. Det är en beskrivning av hur verkligheten kan se ut.
