Citat:
Ursprungligen postat av
mtuq
skrev NEK (national ekonomi)
sociologerna tog over och gjorde fältstudier, i stället for enkäter, så sociologer har ingen koppling överhuvud taget till dom panel-studierna
genetik kan möjligen bidra till djup, men inte ändra resultatet av panel-studier
generna är oftast mer olika mellan individer av samma ras, tex en fet och en smal Kaukasier, än mellan två feta av olika 'raser'
så mer troligt i så fall att du kommer fram till att 'fet'-genen också gör oss mer våldsamma
håll dig till politiken
om du ar en smart politiker så vet du att du inte ska hitta på utan hålla dig till forskningen
Du bör lära dig skillnad på korrelation och samband. Det du pratar om gäller "raser" jag pratar om specifika genom. Är du medveten om att jag länkade till forskning?
Kan du inte läsa artikeln så kommer delar av den här
Citat:
En svensk*studie[1]*visade nyligen att effekten av bostadsområdet på brottsligheten försvann, om man vägde in riskfaktorer i olika familjer. En annan*studie[2]*visade samma resultat med familjeinkomst: när man tog hänsyn till ärftligheten försvann inkomstens effekt på brottsligheten.
Citat:
Gemensamt för båda*studierna är att forskaren*Amir Sariaslan[3]*var medförfattare. Hans forskningsområde kallas beteendegenetik och är vetenskapen om det biologiska arvets och miljöns betydelse för individuella skillnader i beteendet. Ett forskningsområde som konstant förändrar vår syn på människan, och Sariaslans studier har publicerats i prestigefyllda tidskrifter och citerats i bland annat The Economist. Själv forskar han till vardags på Karolinska institutet.
Citat:
I en gigantisk*studie[4], som han var med i, visade det sig man att över 50 procent av kriminaliteten kunde hänvisas till ärftliga faktorer, och mindre än 15 procent på den miljö som de studerade tvillingarna och syskonen delade.
Citat:
Detta är forskningsresultat som replikerats på annat håll gång på gång. En*metastudie[5]*visade att det ärftliga inflytandet förklarade 65 procent av varför vissa ungdomar utvecklar aggressivt antisocialt beteende.
Citat:
Oavsett vilken typ av*kriminellt beteende som har studerats har man hittat en ärftlig komponent. Det gäller för kroniskt kriminella, de av oss som snattar i tonåren och de som aldrig någonsin bryter mot lagen. Det viktigaste är alltså inte det sociala arvet, utan det genetiska arvet.
Citat:
– Till exempel, om man tittar på risken att bo i ett utsatt område i vuxen ålder i Sverige är ungefär*65 procent ärftligt[6]. Men då får man kolla närmare. Varför bor vuxna människor i ett utsatt område? Förmodligen för att de inte har en stark arbetsmarknadsanknytning. Varför har de inte det? Jo, förmodligen för att det inte har gått så bra för dem i skolan. Varför har det inte gått så bra för dem i skolan? Jo, för att det finns en rad olika personegenskaper som bidrar till att förutsäga hur det går för någon i skolan. Kognitiv förmåga är en del, graden av impulsivitet och vilken personlighetstyp man har en annan del. Alla de här faktorerna är måttligt till starkt ärftliga.
Citat:
– Om du jämför personer som bor i olika typer av bostadsområden med avseende på något negativt utfall och finner skillnader dem emellan kan du tolka resultatet på två sätt. Antingen orsakar bostadsområdet problemen, eller så finns det faktorer som man inte har kontrollerat för som förklarar såväl varför vissa hamnar i olika bostadsområden, som deras ökade risker för att utveckla problemen.
Citat:
– Då såväl boende i ett socioekonomiskt marginaliserat bostadsområde som kriminalitet är ärftligt i betydande grad, måste man kontrollera för sådana influenser för att kunna isolera den eventuella miljöeffekten av att bo i ett sådant område. Detta görs i princip aldrig inom den samhällsvetenskapliga forskningen. Men det är inte helt slumpmässigt vem som hamnar var.
Hur menar du då?
– Vi väljer inte våra vänner på måfå, inte heller våra fritidsintressen, och våra föräldrar bosätter sig inte slumpmässigt i ett bostadsområde. Beteendegenetiken är på så vis en gåva till samhällsvetenskapen då den hjälper oss att identifiera vilka miljöfaktorer som faktiskt är relevanta för de utfall som vi är intresserade av.
Citat:
I en av de ovan nämnda*studierna som Amir Sariaslan var medförfattare till undersöktes över 300 000 barn som växte upp i Stockholm, Göteborg eller Malmö. Man ville se om bostadsområde påverkade risken för någon att bli kriminell. Man jämförde kusiner och syskon med varandra inom familjer som gjort bostadskarriär. Syskonen växte alltså upp i olika områden, men delade hemmiljö och hälften av generna. Och vad hittade man? Ingenting tydde på att bostadsområdet hade någon inverkan på risken att bli kriminell.
Citat:
– Till att börja med genomförde vi en traditionell analys där vi undersökte enklare samband. Och självfallet fann vi det. Folk som återvände till mer utsatta områden hade högre återfallsrisk. Av återfallsrisken vid våldsbrott förklarades fyra procent av bostadsområdet. Här skulle studien ha stannat om vi vore sociologer.
Vi saknar i dagsläget robust forskning om vilka insatser som har långsiktiga effekter i Sverige.
Men sedan kontrollerade de för ärftliga faktorer i studien.
– Då försvann effekten av bostadsområdet helt. Vi hittade ingenting. Påverkan var praktiskt taget noll. Detsamma gällde när vi studerade inkomster, bidrag och antalet bostadsflytt.
