Kastsystemet (varnasrama) finns i alla samhällen i världen, inte bara Indien. Varför framgår enligt texten nedan. Vad som hänt där är att den blivit korrupt och saknar stöd i skrifterna. Man föds inte in i en kast, man förtjänar den via sin naturliga fallenhet. Dvs vad man är lämpad för.
Citat:
Ursprungligen postat av Bhagavad-gita 18:47
Det är bättre att utföra sin plikt, även om man gör det ofullständigt, än att överta en annans plikt och utföra den perfekt. Plikter som är föreskrivna i enlighet med ens natur är aldrig behäftade med syndfulla återverkningar.
Så man övertar inte en annans plikt (föräldrarnas), man förtjänar sin plikt beroende på guna (kvalifikationer) och karma (arbete i det här fallet). Det betyder att om man föds i en brahmanafamilj (prästklassen, den högsta klassen) behöver det inte vara så att man är lämpad att vara en brahmana.
Det finns en fördel och anledning att man föds i en brahmanafamilj och det är att man har fått gott resultat på karmakontot i sina tidigare liv och får därför chansen att få kvalificerad utbildning som underlättar till moksha (befrielse). Men det är på individuellt plan och inte för samhället i övrigt. Som texten ovan lyder är det att följa ens naturliga plikt som är syndfri, inte följa den väg man föds in i. Korruptionen i Indien härstammar från att brahmanerna inte gärna vill ge upp sin position i samhället.
För övrigt räknas alla vaishnaver (vishnuanhängare) som brahmanas och alla kan ta rollen som präster, oavsett i vilken familj de föddes i.
Citat:
Ursprungligen postat av Bhagavad-gita 18:42
Fridsamhet, självbehärskning, självtukt, renhet, fördragsamhet, ärlighet, kunskap, vishet och religiösitet är de naturliga egenskaper som styr brahmanernas handlande.
Dessa egenskaper föds man inte med. Därför förtjänar man inte brahmanastatusen enbart för att man råkar födas i en sådan familj. Långt ifrån alla brahmanas uppvisar någon av dessa egenskaper.
Citat:
Ursprungligen postat av Shrimad Bhagavatam 5.4.13
Förutom de nitton ovannämnda sönerna, fanns det åttioen yngre söner, vilka alla var födda av Rshabhadeva och Jayanti. Enligt deras faders order var de välartade, kultiverade, mycket rena i sina handlingar och kunniga i den vediska kunskapen om utförandet av vediska ritualer. Sålunda blev de alla fulländade brahmaner.
Här en text från Shrimad Bhagavatam. Här ges exempel på brahmanernas egenskaper och att det är dessa som avgör om man kan vara en brahmana, inte att man råkar födas i rätt familj.
Citat:
Ursprungligen postat av Bhagavad-gita 4:13
Enligt den materiella naturens tre kvaliteter och det arbete som är förenat med dem, skapades människosamhällets fyra avdelningar av Mig. Och du bör veta, trots att Jag är skaparen av detta system, är Jag den som icke handlar, ty Jag är oföränderlig.
Krishna skapade alltså de fyra klasserna vilka är:
(Inom parantes står vilka av naturens tre kvaliteter de tillräknas)
Brahmaner- Den intelektuella klassen, prästerna. (Godhetens kvalitet)
Kshatriyer- Krigarklassen, kungar, ledare, administratörer, politiker, militärer etc. (Lidelsens kvalitet)
Vaishyer- Den merkantila klassen, köpmän, bönder. (Lidelsens och okunnighetens kvaliteter)
Shudrer- Arbetarklassen, de som saknar förmåga att uppehålla sig själva av sitt arbete, dvs de kan inte vara oberoende av de andra klasserna. (Okunnighetens kvalitet)
Kalou sudra sambavah sägs det. I Kali yuga (vår tidsålder) föds alla som shudras. I Kali yuga får vi leva med många bekymmer och problem och samhällena är korrupta.
Det var en kort förklaring av kastsystemet och varför det som traditionellt varit i Indien är helt åt helvete. Givetvis kan man hitta texter ur någon av de tusentals heliga böcker som finns som tycks styrka det vidriga systemet men då får vi gå in i teologiska diskussioner om var och varför vissa texter är mer tillförlitliga än andra. Och det låter jag de lärde swamierna, guruerna, brahmanerna göra.
Så som skrevs i inlägget ovan är feodalismen det som kommer närmast dagens kastsystem. Du har förhoppningsvis fått lite stoff att bygga vidare ditt arbete på och kan göra jämförelser själv.