Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Fast detta är ju också en förlorande strategi. Politikerna läser samma opinionsmätningar som MSM-mupparna, och konstaterar att folket säger en sak och MSM säger en annan. Vem är det som röstar på valdagen? Inte är det MSM i alla fall.

Man ska inte underskatta medie-propagandisterna, men man ska ännu mindre underskatta de ledande politikerna. Kleinfeldts bunkergäng har flera gånger visat en smartness väl i nivå med Palmes gamla consiglieres.

Alla strategier som syftar att lura eller gå runt folkviljan är dömda att misslyckas i en demokrati. Det kan fungera under en kort period, men i långa loppet så segrar "verklighetens folk".

EDIT: det enda verkligt fungerande vapnet i medias arsenal, dvs person-dreven, finns förstås kvar. Men det går inte att koka ett person-drev på en spik; det måste finnas något saftigt att bygga soppan på. Finns inget så blir det inget.

Ja och nej. PK-snällismen har övertaget i media. Den kyliga pragmatismen har övertaget -- med bred marginal -- hos folket. Politikerna pendlar osäkert mellan de båda polerna, om de inte har riktigt rejäl ryggrad (Den Fete och Carl Bildt t ex är uppenbart ointresserade av externa krafter).

PK-snällismens övertag har varit en chimär, som vilat på två ostadiga ben: 1) greppet om mainstream-media och dess enkelriktade och väldistribuerade kanaler, 2) det faktum att svenskar rycker på axlarna åt allt som inte påverkar deras omedelbara vardag.

PK-snällisterna, liksom många politiker och även Flashbackare, har misstagit #2 för ett "stöd" för den enfaldiga och självdestruktiva PK-dyngan, eftersom ingen motrörelse synts till. Men det har inte funnits något stöd. Det har funnits ett "vem bryr sig?". Detta "vem bryr sig?" förvandlas enkelt till "jag bryr mig" när de negativa upplevelserna i svenskens vardag blir för stort.

Detta är en orsak till att paniken och upprördheten är så stor på PK/MSM-sidan (kolla in Åsa Linderborgs agerande sista halvåret t ex). Man har gått från ett läge där man trodde att man hade kontroll på svenskarna med sin pissljumma vänster-snällism, till ett läge där man först upptäcker att man inte alls hade kontroll på någonting utom sina närmaste sympatisörer, och sedan får en ändlös serie örfilar i form av opinionsmätningar när svensken väljer att engagera sig mot PK-snällismen, snarare än för. Självbedrägeriet torde ha varit stort inom dinosaurie-media, och nu har verkligheten dragit ned brallorna på dessa fantasier. Rörelsen är alltså Neutral=>Icke PK.

Det är en tröghet i engagemanget, men när det väl kommer igång så är det svårstoppat, pragmatiskt och kyligt. Detta skrev jag redan för uppåt 10 år sedan här på FB, och det är orsaken till att jag är i grunden relativt optimistisk om framtiden. Den svenska folksjälen har en självkorrigerande sluss som öppnas när dumheterna blir för utbredda och farliga. Detta pågår just nu. Det kommer att ta tid, och det kräver alltså ett engagemang från folket--slussen är ingen maskin, utan den rationella folkviljan.

Kom igen! Gå med i SD eller SvP till att börja med.

Och därför Selimovics krav på en s.k. författningsdomstol, som inte skulle vingklippa landets regering utan i stället vingklippa väljarna (!), i syfte att neutralisera risken att "folket röstar fel" dvs omöjliggöra en seger för "verklighetens folk".


Mmmm... när politiken går ut på att byta ut befolkningen, så minskar ju inflytandet successivt för "den svenska folksjälen". Varför ser du inte det som en osäkerhetsfaktor?

Man kan beskriva det som en kamp mot klockan, visst, men jag ser inte riktigt den bilden. Svenskarna är fortfarande i massiv majoritet i alla sammanhang som räknas, och innan en farlig demografisk situation uppstår, som läget nu är i Frankrike, tror jag redan kursen lagts om. Man bör minnas hur enkelt det är att strypa inflödet, ett riksdagsbeslut är allt som krävs.

De här prognoserna om kulturberikaras födelsetal osv har jag aldrig köpt; en av de första saker som händer när invandrare etablerar sig i västvärlden är att deras nativitetstal sjunker snabbt. Däremot vore det önskvärt att svenska familjer alstrade fler barn, hellre 3 än 2, och hellre 4 än 3.

Knulla mer och rösta på SD, det är livsstilen för framtiden.

Inget är förlorat, det är också min uppfattning. Migrantströmmar kan både hejdas och vända. Utan att det ens är tal om något läskigt som etnisk rensning eller våldsamheter.

Väldigt, väldigt många av de mest ointegrerade grupperna i landet har ett stort ekonomiskt incitament att bo kvar här. Deras hemländer är rätt säkra att bo i och många av dem längtar hem. Försvinner den ekonomiska moroten att bo nära polarcirkeln på svenska skattebetalare så kommer en helt odramatisk och ordnad återvandring ske.

Därför kan man fundera på om man bör betrakta abortfrågan som en medveten icke-del i mediekriget. Aldrig att etablerade medier tar ställning för att det av olika skäl är samhällsskadligt med alla slentrianaborter som utförs i Sverige. Konceptioner inträffar i stort mått, men avbryts i alltför hög utsträckning.
http://www.dn.se/nyheter/sverige/abo...ts-akutpillren

Frapperande är att det är vanligen är samma människor som framhåller mångkultur, som också hävdar fördelarna med slentrianaborter.

Det var en riktigt vass tangent det. Spontant säger jag nog att den stenhårda pro-choice-linjen är kopplad till vänsterfeminism och kvinnors totala bestämmanderätt (osv...), snarare än något demografiskt djävulskap.

SD borde driva en pro-life linje. Då skulle det bli liv på luckan.

Just i samband med abortdebatten & dom referenser till USA som ständigt återkommer.

Om man i den amerikanska debatten hade haft en ståndpunkt som stämmer med den Svenska lagstiftningen så hade man blivit beskylld för att vara högerextremist & religiös abortmotståndare.

I USA handlar debatten mycket om "Partial Birth Abortion", dvs. att man fram till dagen innan ett friskt barn hade kunnat födas på normalt vis så bankar man in ett rör & suger ut hjärnan. En ren avlivning. Man vill bara gråta när man tänker på det.

Frågan är egentligen större än abortfrågan. Om man för en stund bortser från det moraliskt förkastliga med att döda sina barn så har i princip samtliga förändringar i samhället de senare 50-60 åren signalerat att det är fult för en kvinna att vara en god mor och ha många barn.

Genom att göra karriärkvinnan till ett ideal så minskas antalet svenskar i samhället. Jag anser att möjligheten till abort borde reduceras och att kvinnor borde få större möjligheter att välja bort en karriär utan att det anses vara fult. Man kan tänka sig återinförd sambeskattning till exempel.

Det var en rejäl känga. Han försöker inte ens hålla igen. Varför skriver inte SD:s politiker de här sakerna?Den enda som syns till då och då är Gustav Kasselstrand. De andra har jag knappt sett de senaste månaderna. Krävs det besvikna Moderater för att få något gjort?

Hittade inte denna länk tidigare i tråden. Artikel av Tino Sanandaji i Axess:

Fri invandring ingen vinstaffär
http://axess.se/magasin/default.aspx?article=1673

Ja, som sagt, så är det ju inte en del i mångkulturdebatten, men man kan fundera på om det är en aktiv icke-del. Inte bara är det samma människor som förespråkar massaborter och massinvandring, utan besluten om att gör dessa båda samhällsskadliga fenomen till statsdoktrin kom ungefär samtidigt; abortlagen 1974, mångkulturbeslutet 1975. Båda under Palmes storhetstid.