Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Som en hammare - Den Stora Hemvandringen närmar sig i Danmark

SVT meddelar att Danmark tar till krafttag.


Detta från en socialdemokratisk ministär. Men de är ju å andra sidan fångar i Bonnier narrativet.

https://www.svt.se/nyheter/utrikes/d...-till-fangelse

Här är Bonnier-narrativet om utvisning av kriminella invandrare.

https://www.expressen.se/ledare/hall...ar-slinker-in/
https://www.expressen.se/ledare/utvi...barnens-skull/
https://www.expressen.se/ledare/det-...dan-utvisning/

Känner du dig fångad, Ottokar?

Det här har pågått i många år nu. Lätt att bli fångad.

Vad är Bonnier- narrativet?

Adam Cwejman nämner migrationsaspekten av Islamiska staten och dess version 2,0 som USA, Israel och Turkiet nu har lanserat i Syrien.

Det syriska inbördeskriget, som inleddes 2011, orsakade mer än en halv miljon döda och en massflykt från landet. De flesta av de flyende hamnade i grannländer som Libanon och Turkiet. Över en miljon syrier tog sig dock till Europa, varav 160 000 sökte asyl i Sverige, som då gav samtliga flyende från just Syrien permanent uppehållstillstånd.

Cwejman är villlig att knyta satsningen på islamistisk terror till ett större politiskt sammanhang men uttrycker sig försåtligt. Han formulerar sig så att en normalslarvig läsning ger intrycket att han påstår att islamismen var en oförutsedd konsekvens av "västvärldens" naiva "förhoppningar", snarare än avsiktlig strategi från sionister. Var man alltså så naiv att man nu väljer att göra samma sak igen? Nej, om man förstår det här semantiska spelet säger han aldrig att det var naivitet som skapade islamistsatsningen, varken då eller nu, bara att det fanns naivitet i västvärlden medan den pågick - underförstått, att det förstås fanns riktiga idioter som kom med korkade påståenden, men dessa var inte pådrivande i någon utveckling.

Inbördeskriget från 2011 var på sätt och vis en del av den arabiska våren[.]
...
Trots västvärldens förhoppningar om att upproret var drivet av demokrater, utgjorde islamistiska rörelser den egentliga kraften i motståndet. Så var även fallet i Syrien, där en rad islamistiska grupper ur den sunnimuslimska majoritetsbefolkningen reste sig mot al-Assads regim och det alawitiska minoritetsstyret.

Cwejman går så långt att han skriver rakt ut varför Israel/USA/han själv hatar den sekulära, stabiliserande Assad-regeringen, och nämner till och med Israel i farten, innan han snabbt går vidare utan att låta några följdfrågor slå rot i läsarnas huvuden.

Ytterligare en delkomponent i denna allians är den libanesiska och shiamuslimska organisationen Hizbollah, som kom till al-Assads undsättning under inbördeskriget med sin vältränade och tungt beväpnade milis. För Hizbollah har det varit centralt att kunna samarbeta med al-Assad eftersom Iran skeppar in vapen, förnödenheter och pengar via Syrien till Hizbollah. För den iranska teokratin har därför alliansen med al-Assads alawitiska regim fyllt ett dubbelt syfte – al-Assad blir skyldig att hjälpa Iran och utgör en förlängning av Irans möjlighet att utöva makt i regionen.

Men varför blossar inbördeskriget upp igen, och varför nu? Tidpunkten är väl vald. Ryssland är upptaget i Ukraina, och Iran är försvagat genom sitt långdistanskrig mot Israel. Landets rysktillverkade luftvärn är exempelvis helt utslaget, vilket gör att Iran drar sig för att fortsätta skicka raketer mot Israel. Hizbollah i Libanon är sönderslaget efter kriget mot Israel. Mitt i händelsernas centrum sitter den syriske diktatorn och inser att han står utan allierade. Ryssland har annat för sig, Iran har överskattat sin makt, och något stöd från Hizbollah kommer inte.

Adam Cwejman: Iran håller på att tappa greppet om Mellanöstern

Det här är förmodligen det närmaste klarspråk om invandringen från Mellanöstern vi kan komma i regimmedia. Kopplingen mellan invandringen och större internationell politik nämns. Israel nämns som en stridande part - inte en oskyldig civiliserare, en utpost för västerländsk demokrati eller liknande strunt. Banden mellan dessa beståndsdelar presenteras dock bara flytande och i förbifarten, utan att ta form till någonting som gör situationen överskådlig från svenskars perspektiv. Sveriges intressen adresseras inte över huvud taget - eller för den delen förhållandet mellan svenskarna och regimmedia i vårt eget land, som så tydligt tar ställning för den sida som skapar kaoset och invandringen, och demoniserar de krafter som stoppade IS och skapade stabilitet förra gången. Fragmenten finns där, men lappa ihop dem till någonting begripligt får man göra på annat håll.

Fast det är inte kriget i Syrien som gör att syrianer tar sig till Sverige, inte heller storpolitiska maktspel, utan vårt bidragssystem och att man kan fortsätta leva som syrian. 80 procent av de som fått uppehållstillstånd åker tillbaka till sitt hemland. Ingen syrian skulle ta sig till Europa och leva på 70 kr om dagen och som motkrav lära sig språket, arbeta 8 timmar, bo i ett logement, noll möjligheter att ta hit anhöriga med dem den lönen, och fortsätta så i 30 år. Upplever inte att de skyldigheter och system som skapas för detta möts av ett större motstånd av judelobbyn.

Nej, det var inte den svenska välfärdsstaten som fick över fem miljoner syrier att lämna sitt land - i synnerhet inte det stora flertal av dessa som hamnade i Turkiet, andra arabländer och Tyskland. Det var det sionistiska krig med islamistbulvaner som sattes igång för att kapa transportvägen mellan Iran och Libanon, och allmänt skapa dysfunktion i regionen.

Samma krig som ledde till en våg av islamistiska terrordåd i Europa, innan Assad-regeringen, Iran och Ryssland lyckades slå ned Islamiska staten och tygla sionistkaoset en smula. "Tacken" för detta blev en amerikansk offensiv i Ukraina, som genom att dränera Ryssland nu har banat väg för en ny terrorsatsning i Syrien.

Med tanke på hur lätt det verkar vara att flytta hem till Mellanöstern och ändå behålla svenska bidrag är det inte heller någon skriande brist på kåkstadsliberalism som har fått invandrarna att stanna här. Snarare är det den upplevda stabiliteten och möjligheterna. Saker som får hög prioritet när sionister tillåts härja sönder deras egen del av världen.

Varför är det då en så stark korrelation mellan när invandringen sker och när krigen sker?

Påverkas återvandringen positivt eller negativt av att Al Qaeda tar över Syrien?

Hade en daglig ström av bilder på döende barn och söndersprängda städer med brutala krigsbrott begågna av dessa jihadister ingen påverkan på debatten om mediakriget? Skrolla tillbaka i tråden 10 år så blir det svårt att få ihop det narrativet.

I Gaza måste man begå folkmord för att det finns muslimer som ägnar sig åt krig. Men samma Islamhatare har inget problem med Al Qaeda trots att kriget i Syrien är starkt kopplat med terrorism i Europa. Islamhatarna står nu tyst och ser på med Al Qaeda etnsikt rensar kristna och skapar en gigantisk flyktingvåg. Ungefär som att samma Islamhatare stod tyst medan Azerbadjan etniskt rensade Armenier.

Egentligen är jag inte förvånad. Det var samma typer som för 18 år sedan ville tjänstgöra i Afghanistan för att kriga mot Islam och sprida genusideologi och importera Hazarpojkar till Sverige. Alltid med clash of civilizations på nattduksbordet.

Trådens giganter är väl förfärade över detta danskarnas brott mot de stackars araberna och afrikanerna som flytt för sina liv från sionisterna en gång, nu fördrivs de ännu en gång av sionisterna bara för att de utövar sin kultur med våld och våldtäkt mot danskarna!
Ska det vara så här??

Trådens sionister vill väl nedmontera försvaret så att vi kan satsa på att bomba sönder flygplatsen så att de inte kan återvända. Vi kan sedan packa transportflygen så fulla med dem som krigat i queerteorins tjänst att de knappt kan lyfta och flyga dem till Sverige.

Det är ni som har samma retorik som öppnade upp för flyktingkatastroferna. Vi ville aldrig ha hit dem från början. Ni försöker äga Islam genom att stödja Al Qaeda i Syrien.

Vi ville aldrig ha hit dem från start. Vårt mål är att göra det så lätt som möjligt för dem att återvandra. Sionistrenas mål är att göra det så svårt som möjligt att återvandra. Ju mer krig i MENA ju mer äger man muslimerna! Med bilder på brinnande barn vinner man debatten om mediakriget.

Hade jag fått bestämma så hade vi inte gått med i EU, inte lagt ner försvaret, inte byggt någon öresundsbro, inte gått med i NATO och inte släppt in en enda sk flykting.

Du talar om krig, fattigdom och allmänt elände. Ändå reser man tillbaks så fort man fått put i Sverige. Vi har till och med ett antal tusen svenskar i Gaza. De hundratals migranter man träffat under livet, och som de flesta andra svenskar har gjort, får en och samma berättelse om varför de tog sig hit: jag kom för att jag kunde det. Och den absoluta majoriteten av de som kommer är anhöriga eller omvandlat sitt arbetstillstånd eller studier till uppehållstillstånd.

Det handlar främst om det moraliska narrativ som spinns av media. Det finns massor av konflikter som aldrig hamnar i media, och det handlar om vilka som anses vara värdiga offer (worthy victims, sök på nätet för info om detta). Till exempel vet alla att diverse terrorgrupper, både islamska och kristna, kidnappar flickor i diverse skithålsländer i Afrika. Men pojkarna är det ingen som bryr sig om; de dödas. Flickor är här värdiga offer och får mediatäckning medan manliga offer helt ignoreras.

På samma sätt har moraliska narrativ spunnits vad gäller alla konflikter; det måste alltid finnas en god part och en ond part. Ofta utgår man från en "ond man" som man kan utse, och alla som arbetar mot honom är därför de goda; Assad, Trump, Khadaffi, Hitler. Det spelar härvidlag ingen roll att de som ersätter Assad är närmast ofattbart onda, eller att Khadaffis fall skapade ett inbördeskrig och ett kaotiskt samhälle.

I många av världens krigshärdar finns det också delar av landet som är helt oberörda; detta nämns förstås aldrig. Inte heller är grannländerna intressanta; för enbart importen av dessa människor till Sverige kan spä på importörernas moralkapital. På andras bekostnad, så klart.

Ett enkelt sätt att avhjälpa detta vore att införa en moralskatt, som jag tidigare förfäktat. Föreslås en kostsam moralisk åtgärd, ska den omedelbart finansieras av den tidning/den bransch som efterfrågat den. Men detta skulle förstås kräva att vi har politiker som arbetar för Sverige och inte mot oss; att detta ligger långt bort bevisas av att 71% av svenskarna skulle röstat på Kamala Harris om de hade kunnat. Propaganda fungerar, annars skulle det inte användas.