Citat:
Ursprungligen postat av
Das Auto
Så skillnaden är att man sökte via betyg tidigare, inte som nu först i gymnasiet. Tror du inte arbetsmarknaden idag i förhållande till då gör det oerhört svårt att omstrukturera? Tänker du att lågpresterande elever ska jobba direkt efter mellanstadiet eller ska man gå i skola för svagbegåvade? Regeringen Reinfeldt införde ju mer yrkesinriktade program på gymnasiet. Tänker du att det borde ske i tidigare årskurs? Föreslår man något konkret i Kvartal-artikeln eller är det bara historisk återgivning?
Förstår inte riktigt vad du menar med att "arbetsmarknaden idag" inte skulle efterfråga arbetskraft med en mer nischad praktisk inriktning. Varför är exempelvis algebra något som alla grundskoleelever idag ska undervisas i - inklusive barn med en IQ 70-85? (Artikeln i Kvartal var en tillbakablick.)
Citat:
Ursprungligen postat av
Das Auto
Exakt! Och du fick ju själv leta upp Dagens Nyheter, den mest politiskt korrekta och vänsterliberalångestladdade tidskrift, för att hitta någon som hade något positivt att säga om mångkulturen. Tycker du verkligen den offentliga debatten kring invandring och integration fortfarande präglas av "kumbaya my lord" och exotism? Är det positiva tongångar eller stängda gränser som dominerar ledarsidor och riksdagsdebatter just nu?
Den offentliga debatten har idag förändrats i så måtto, att Sveriges nya problem - den omfattande våldsbrottsligheten - inte längre sopas under mattan. När Mats Löving 2020-09-05 - trots journalistkårens indignation - lyfte, att fyrtio kriminella klaner har flyttat till landet med syftet att begå brott, så tvingade det statsminister Löfven att medge, att det fanns en koppling mellan invandringen till Sverige och kriminaliteten. Fyra dagar senare skriver SVT:
"Socialdemokraterna har bestämt nekat till att gängkriminaliteten kan kopplas till migration. Men i kvällens utfrågning i Aktuellt låter det annorlunda från Stefan Löfven."
"Hur ska man förstå det här, menar du att en stor migration leder till ökad kriminalitet?
– Om man har en migration som innebär i storleksordning att man inte klarar av integrationen då blir det så att vi får sociala spänningar i ett samhälle och det är inte bra, säger Stefan Löfven."
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/l...ala-spanningar
Det är alltså inte massmigrationen *i sig* som skapar problem, utan det är Sverige, som inte har "klarat av" att hantera invandringen till landet. Gängkriminaliteten diskuteras således idag som ett samhällsproblem. Men sambandet mellan gängkriminaliteten ("våra [sic] gängkriminella") och invandringspolitiken nämns inte.
Kort sagt, så inkluderar det offentliga narrativet numera, att Sverige har en mängd problem - men det är TABU, att problemen (bl.a. en grotesk kriminalitet) är en följd av massinvandringen liksom det är TABU att hålla invandringsansvariga politiker ansvariga.
På sin substack föreslår Jens Ganman en rubrik, som ej är en del av dagens narrativ:
”
VARFÖR HAR SVERIGE SOM ENDA LAND I SKANDINAVIEN PROBLEM MED BARNSOLDATER?”
Ganman sammanfattar:
Citat:
Nuvarande narrativ: ”Det finns många faktorer som spelar in här. Socioekonomiska sådana inte minst + att techjättarna måste ta ansvar och sen måste vi arbeta förebyggande. Hela samhället måste hjälpa till för det här är allas ansvar och vi måste framför allt fortsätta leva som vanligt och inte låta oss skrämmas, var inte rädda, håll humöret uppe, krig är fred, SVT är kunskap och en av dessa barnsoldater kanske visar sig vara näste Zlatan. Worth it!”
Alternativt narrativ: “Sverige har skyhögt mycket högre invandring än Norge, Finland och Danmark. Från fel sorts länder dessutom.”
När SVT och SR ska rapportera om upploppen i Storbritannien, så drar man beslutsamt en slöja över att invandringen till landet upplevs som för stor av allmänheten och har skapat tydliga problem. Och när Fokus ska teckna en bakgrund så förmedlas den arketypiska vänsterberättelsen om "klyftor".
"Ibland växer samhällets klyftor till raviner, ibland har de funnits där så länge att omgivningen varken ser dem eller reflekterar över dem om inte polisen angrips eller bussar sätts i brand."/ Lars Åberg i Fokus.
Jan Sjunnesson skickade en insändare till Fokus chefredaktör Jon Åsberg, som har hand om tidskriftens spalt ”Respons”. Insändaren refuserades. Sjunnesson skrev:
Citat:
I den förträfflige författaren Lars Åbergs analys av kravallerna i Storbritannien saknas två faktorer, invandringen och islam. Alla engelska partier sen 2010 har gått till val på lägre invandring, men alla partier har misslyckats.
2022 kom 760 000 inklusive arbetskraftsinvandring och familjeåterförening från i huvudsak Indien, Pakistan, Nigeria, Kina och Zimbwave. 45 000 kom över Engelska kanalen i båtar samma år.
De 90 000 asylsökande som skulle föras till Rwanda av förra regeringen i år ska hysas in i privatbostäder och lediga lokaler över landet eftersom Keir Starmer stoppade förslaget. Invandrare dominerar i London, Birmingham, Luton, Bradford, Liverpool, Manchester,Leicester m fl städer.
För 15 år sedan varnade skribenterna Melanie Phillips i boken Londonistan (2006) och Douglas Murray i Islamophilia (2013) för islamiseringen som idag tillåter slöjor, halalkost, negativa attityder mot icke-muslimer och ger polisen få verktyg att ta itu med jihadism och terrorism.
https://sjunne.com/2024/08/22/tunt-o...rr-lars-aberg/
Läs gärna hela insändaren. Invandring och islam - som problem i sig - är inte en tillåten del av det offentliga narrativet.
Citat:
Ursprungligen postat av
Das Auto
Vi får ju dock inte glömma att regering Carlsson tog Luciabeslutet 1989 som sedan revs upp av den borgerliga regeringen som tog över. Det är ju mycket möjligt som du säger att man gjöt en grund, men jag ser inte att det skulle gå en rak linje från ett beslut rörande hur man skulle få svenskar att acceptera integrationen av, för den tiden, många invandrare från bl.a. Grekland och Jugoslavien, till dagens folkutbyte. Menar du att det blev någon form av snöbollseffekt; att när man väl bestämt sig för att anta en strategi om att skriva positivt om migration så var bollen i rullning och omöjlig att stoppa när miljontals afrikaner och araber stod vid gaveln 40 år senare?
Ett brett, heltäckande uppdrag till skolan, etermedia, pressen och myndigheter får en snöbollseffekt. Som du själv skriver, så blev massinvandring en "naturlag i svensk konsensus". Du sammanfattar insiktsfullt: "I DDR och Sovjet" "var nomenklaturan extern, [i Sverige] idag är den djupt intern".
Det här är resultatet av den heltäckande indoktrineringsmaskinen.
Indoktrineringsmaskinen (1979):
Citat:
I slutet av 1979 beställer Statens invandrarverk (numera Migrationsverket) en informationsfilm av produktionsbolaget Central-film.
Syftet med novellfilmen på tjugo minuter är att skapa förståelse för nyttan av svensk invandringspolitik.
Den kände skådespelaren Ernst-Hugo Järegård blir tittarnas ciceron in i filmen som döps till Vårt nya Sverige.
I filmen slår Järegård fast att svenskar ofta har "en rädsla för det vi tror är annorlunda", samtidigt som det klipps in en bild på två svarta män som står och pratar med varandra. Sedan räknar han upp medeltidens invandrade arkitekter, handelsmän, smeder, sjöfarare och fältherrar och berättar hur de alla "har varit med om att bygga upp det Sverige vi ser i dag".
Som jämförelse använder han den miljon svenskar - Karl-Oskar och Kristina – som emigrerade till USA under 1800-talet och hjälpte till att bygga upp den nya nationen (efter att urbefolkningen slaktats eller fördrivits).
I en speciellt minnesvärd sekvens parafraserar den folkkäre skådespelaren, stående vid en ek, nationalskalden Esaias Tegnér:
"All bildning står på ofri grund till slut. Blott barbariet var en gång fosterländskt!"
Vi tittare får lära oss att de som kommer till Sverige inte bara gör det för att lyfta socialbidrag - de kommer i första hand för att arbeta. Ernst-Hugo gör sig talesman för alla duktiga invandrare som kommit hit och nu "jobbar för oss" i ofta lågavlönade och otacksamma yrken, på pizzerior och korvkiosker, i tunnelbanan eller på Alfa Laval.
Och så går det på.
Ernst-Hugo spelar rollen som den fryntlige välgöraren som tar invandrarna under sina vingars beskydd och ger dem jobb. En bit in i filmen känner han sig dock tvungen att kasta in en liten brasklapp: "Det är klart ...", säger han eftertänksamt, "Alla kan ju inte komma hit ... det finns regler för sådant..."
Och litet senare:
"Det är klart att det finns invandrare som kommit lite snett...och råkar ställa till trubbel ..." (kameran filmar några blonda kvinnor bakifrån när de rör sig genom natten i Stockholms innerstad).
Frågan hur och varför dessa invandrare "råkat ställa till trubbel" lämnas hängande i luften, men en stund senare får en anonym kvinnoröst inflika:
"Det finns ett slags positiv diskriminering ... man omyndigförklarar invandrarna."
Ernst-Hugo återtar kommandot och slår fast med myndig stämma: "En sak ska vi ha klart för oss: Invandrarna har kommit för att stanna!"
Sedan högläser han med sträng min ur det på senare år ofta citerade riksdagsbeslut från 1975 som stipulerar att språkliga minoriteter i Sverige ska ha samma rättigheter och skyldigheter som alla andra: "...de ska alltså följa samma regler!", inskärper Ernst-Hugo med blicken stadigt fäst i kameran.
I nästa stund läser han upp den del av beslutet som kungör att invandrare ska kunna välja om de vill behålla sin kulturella särart eller om de ska "bli svenskar".
Hela passagen lyder:
"...medlemmar av språkliga minoriteter bör ges möjlighet att själva välja i vilken grad de vill behålla och utveckla sin ursprungliga och språkliga identitet.
Ur "Det lilla landet som kunde" av Jens Ganman och Mustafa Panshiri, sid 340
fortsättning