Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Schulmann säger att han är obekväm med att Magdalena Andersson använder ordet "utlänning" - eftersom det är en uppdelning i "vi och dom". Detta är "lögn" och det "påverkar" "majoriteten"?

Nonsens.

Media lyckades inte hålla Löfven på mattan hösten 2015, inte ens DN Kultur. Media lyckades heller inte hålla Tuffe Uffe på mattan när han insisterade på att invandringen blivit en belastning.


Var vänlig läs på om miljöpartiets politiska gärning de senaste tjugo åren. Det är tveksamt om allianspartnern (s) har hade helt andra bevekelsegrunder.

Det är agendor som styr.
Den vanligaste agendan är individers kortsiktiga fördelar/vinst. Dessa vinster kan vara ekonomiska eller sociala. Känslomässiga eller materiella.
Men man ska inte heller i detta fall underskatta fruktan som motivator.

Lisa ville visa sig god på Facebook o vara med o göra skillnad i något som hon upplevde som historiskt, när hon var volontär 2015 för Refugees Welcome.

Fredrik på lokaltidningen tror sig bekämpa nazism när han för den goda sakens skull tar beslut att inte rapportera om övergrepp eller utelämna ”detaljer” som kan ”spela mörka krafter i händerna”.

Som politiker med rätt kontakter ser Jan tidigt möjligheter i att göra stora pengar snabbt på flyktingförläggningar. Förd politik passar hans agenda.

Georg ser possitivt på de stora flyktingströmmarna till Europa, då det ökar staternas lånebehov o banar väg för mångkulturell globalism. Något som gynnar Georg o hans bolag. Så Georg skänker pengar till NGO som stöder hans agenda.

Fredrik vet att socialismen i Sverige bara kan knäckas om den får slut på andras pengar. Agendan är att 1 miljon importerade bidragstagare ska göra jobbet.

Eva är socialsekreterare o arbetat heltid hela sitt liv med att hjälpa behövande i en av Stockholms förorter. Ett tufft jobb, men hon vet att att det är ett tryggt jobb.

Mia är polis i Malmö. Hon har sett hur brottsligheten blivit grövre o vilka de återkommande förbrytarna är. Men hon vet också att den egna karriären är över om hon öppet säger som det är.

Anton går i 9an. Han nickar instämmande när läraren förklarar att SD är ett rasistiskt parti. Anton vet att det ökar hans chanser till bättre betyg. Antons agenda är att komma in på sitt förstahandsval på gymnasiet.

Osv

Också miljöpartiets väljarbas är till ytterligt liten del mångkulturpartisaner. De fick det ilagt i fling-, förlåt müslipaketet, av "experter", av färdigblandat moraliskt gott när de valde mp. De kunde lika gärna ha fått Gahrtons angrepp på "superstaten EU", som var en viktig del av mp:s "moraliskt-gott"-paket tidigt 90-tal. Som jag ser det en ren historisk slump att mp utvecklades som det gjorde och inte helt annorlunda.

Förutom att s i sin själ alltid haft "helt andra bevekelsegrunder" till det mesta i dagspolitiken, förstår du naturligtvis att jag syftar på det du så skamlöst propagandistiskt vill förlöjliga som "dasspapper".

Det jag menar är att "systemet" har svårare att hantera dissidenter på ett bra sätt när de väl tar sig till beslutande församlingar. Den verktygslådan krymper när väl ett parti tar sig in i kommun och landsting och blir betydligt mindre när ett parti tar sig in i riksdagen.

Det är underligt att du inte riktar någon seriös kritik till honom. Vad han menar är detta. Våra eliter är decentraliserade till institutioner så som byråkrati, finans, näringsliv, politiken, icke-statliga organisationer, säkerhetsstaten, militären, rättsstaten, media, akademi, skola, fackförbund osv. Även om alla inom institutionen inte är överens är pluraliteten överens om de stora dragen - där bland att liberalismen skall vara den rådande ideologin. Om någon institutionell part (tex. politiken) vänder sig emot ordningen kommer de andra elit-institutionerna gå emot den dissidenten. För att ge ett exempel i vår närtid.

Här om dagarna medverkade Fredrik Malms (L) i Agenda där en pedagog och skolforskare vände sig emot det som Malm sa eftersom det som Malm sade stod i konflikt med pedagogernas intressen. Det är ett exempel på en intressekonflikt mellan ett politisk parti och en (pedagogisk) elit inom ramen för den institutionella akademin. Fredrik Malm backade i rädsla av att hans parti skulle hamna i konflikt med en annan elit. Liberalernas skolpolitiska expert och f.d. läraren Isak Skogstad tog då saken i egna händer och konfronterade pedagogerna på Twitter. Skogstad skrev bland annat;

Detta har inte direkt fallit i god jord bland pedagogerna. Som politiker måste du hela tiden ta hänsyn till andra eliter och deras intressen. Det är inte en helt lätt uppgift även för politiker i etablerade liberala partier som Liberalerna. Partiet Liberalerna är idag tvungna att agera i självintressen eftersom de balanserar på gräsen till riksdagen. Det ligger därför i partiets intresse att utmana pedagogerna men det är en uppgift som antagligen är för stor för dem.

Detta eftersom L är ett typiskt parti eliter och den urbana övre medelklassen slentrianröstar på. Vidare är partier så som L rädda att utmana andra eliter eftersom det kan leda till konfrontation. En sådant konfrontation kan ta sig i uttryck i form av hundratals pedagoger vid universiteten och skollärare går ut i media och kritiserar L för att ha en dålig skolpolitik. Det är något som L vill undvika eftersom de svårligen kan hantera detta. I synnerhet inte eftersom L är ett parti som säger sig stå på lärarnas sida. Jag har för mig att Fredrik Malms exfru politikern Gulan Avci vägrade att konfrontera lärarfacken i rädsla av att förlora stöd även om hon inte höll med dem. Inte ens Liberalerna - det parti som till och med har byt namn från Folkpartiet till Liberalerna för att framstå som det parti som medlemmar i elit-institutioner skall samlas kring - vågar utmana andra eliter.

När du utmanar eliter måste ha en plan. Den måste både vara strategisk (långsikt) och taktisk (kortsiktig). Churchill skämtade om att ryssarna och kineserna till och med gör upp en plan när de skall gå på toaletten. Kineserna i synnerhet. Här är en riktigt bra artikel i American Affairs Journal om hur Kina medvetet utrotade fattigdomen över en period på femtio år. Detta går inte att göra om man inte har en plan och har förmågan at tänka abstrakt, praktiskt, långsiktigt, kortsiktigt och anpassa sig efter förändrade förhållanden. Du kan läsa artikeln om Kinas fattigdomsbekämpning nedan;

https://americanaffairsjournal.org/2...eated-poverty/

Det samma gäller för dissidenter som vill ersätta eliterna med sig själva. Hur som helst. Som tidigare skrivits så rinner makt nedströms och inte uppströms och för att få makt måste du kontrollera institutionerna och så även för att ta makt. Det vanligaste sättet att utmana är att grunda ett parti och sedan försöka växa tills man tar sig in i den politiska institutionen och sedan ta över de andra institutionerna. När man väl är inne i den politiska institutionen försöker man bygga vänskapsband, projicera makt, agera rätt vid rätt tillfälle och göra mer än att hota men de facto utmana på riktigt. De partier som misslyckas gör det för att de är "radikala" snarare än pragmatiska. Det betyder inte att du kan ha ett radikala mål men det måste implementeras pragmatiskt med hänsyn till omständigheterna.

Samtidigt måste man ha en situationsmedvetenhet om hot inom partiet och andra eliter. Både nationella och internationella eliter. Det sistnämnda har nu Lag och Rättvisa i Polen och Fidesz i Ungern lärt sig efter att de drev ut liberalerna från några av institutionerna. Nästan omgående tvingades Lag och Rättvisa och Fidesz bemöta amerikanska och EU-finansierade tankesmedjor, universitet, medier och finansiering av oppositionella. Politik är inte lätt. Framgångsrik politik går bortom flygblad, ärlighet, retorik och så kallad massmobilisering.

Precis som i Nazityskland och som i Sovjetdiktaturen, det gäller att hålla med för att inte bli utpekad och diskriminerad.
Media har det viktigaste uppdraget att få in/lura in folket i fållan/fällan.

Den enda anledningen till att lärare vill kalla sig pedagoger är för att slippa smutsa ner händerna med fostran av eleverna. Det får falla mellan stolarna, eller så får nån stackars vaktmästare ta på sig och tillrättavisa buset. Ibland med väktares hjälp.

Det stör mig oerhört, att med skolpersonal numera snävt avses "pedagoger", möjligen "elevassistenter" eller kuratorer. När de som står på skolfronten bokstavligt är vaktmästarna och de inhyrda väktarna som måste avvisa obehöriga och säga ifrån till ligisterna vid äventyr att själva bli mordhotade.

Nja, jag vet inte riktigt om jag håller med. Detta är pedagogik;

Tidigare kallade sig lärare för just lärare. Fokus låg inte så mycket på pedagogik och didaktik utan mer att läraren hade ämneskunskaper och ägnade sig åt katederundervisning. Idag kallar sig lärarna för "pedagoger" men tidigare kallade de sig för lärare. Du hör inte någon professor i företagsekonomi kalla sig för pedagog trots att han också undervisar några timmar i veckan. Min kritik är att läraryrket har tagits över just av pedagoger som ägnar sig åt just fostran, socialisering osv. istället för undervisning.

Det ligger inte på vaktmästarens bord att hantera elever. Detta görs av lärare, elevassistenter och resurspersonal. Om det är något som lärare inte vill vara är att vara "rastvakt". Det har du rätt i. Det är dock så att lärarna tvingas till detta eftersom kommunerna har inte råd att köpa in resurspersonal. Från att vara ett mer tänkande och akademiskt yrke har läraryrket blivit ett socialt yrke. Det har antagligen bidragit till skolans förfall. Det är framförallt Socialdemokraternas fel att det har blivit så här.

Det är sällsynt med våld och hot i skolor med etniskt svenska barn vare sig det är på landet eller i en medelklassförort till en större stad. Det är i problemskolorna i invandrarförorterna som de har mycket våld och hot. Dessa skolor har å andra sidan enorma resurser. Vi talar om 5x-10x gånger mer pengar per elev än skolor med mestadels etniskt svenska barn. Faktum är att Sverige dräller pengar på dessa problemskolor utan att det ger någon effekt. Det bottnar i en mängd faktorer. En faktor är att lärare idag är pedagoger och pedagoger (de flesta) bekänner sig till progressiv pedagogik (John Dewey med fler).

Notera att läroplanen också stipulerar att progressiv pedagogik skall bedrivas. I praktiken reduceras så kallad progressiv pedagogik till att läraren pratar i tio minuter och sedan delar ut uppgifter - vilket i de flesta fall handlar om att eleven själv skall läsa och svara på frågorna i böckerna. Effektivt? Nej. Elever lär sig bäst när en lärare förklarar vad som faktiskt står i böckerna men det kräver att lärare har ämneskunskaper och kan förklara ett innehåll. Det är något som många svenska lärare på framförallt högstadiet inte är duktiga på. Faktum är att progressiv pedagogik knappt fungerar för svenska barn från medelklassfamiljer.

Dessa medelklassbarn kompenserar dock bättre för pedagogiken än invandrarbarn och barn ur sämre bemedlade familjer eftersom det bland medelklassbarnen finns en villighet att lära samt att de har föräldrar som hjälper dem när de kommer hem. Den progressiva pedagogiken fungerar inte alls i ghettoskolor med invandrarbarn från urfattiga familjer som varken kan prata svenska eller sitt hemspråk. Där är den rent kontraproduktiv för inlärningen. Den traditionella läraren som bedriver katederundervisning hade varit betydligt mer effektiv för inlärning men den traditionella läraren är som sagt ersatt av en pedagog som med hänvisning till läroplanen säger åt att eleverna att söka sin egen kunskap. Jag har för mig att lärarna började ersättas av pedagoger någon gång på 1950-talet så det var länge sedan detta skifte påbörjades.

De stackars lärarna är utsatta o lämnade till sitt öde. Det räcker med att inte henna en elev så är karriären slut. Så att tillrättavisa är mer eller mindre uteslutet.

Så de behöriga lärarna slutar. Frågan är om man får vara pedagog utan behörighet.

Skolkrisen som ett tag var på modet i media, har vad jag förstått inte blivit löst. Utan arbetsmiljöproblemen har växt.

Det är sällan lärare får sparken för vad de gör mot elever om det inte handlar om direkt våld eller sexuella övergrepp. Det finns några sådana fall där lärare sagt något som sedan har läckt till media men i vanliga fall kommer rektorn att försvara lärarna. Jag tror att den hör högerpopulistiska ingången som bland annat Expressen säljer inte direkt har så mycket med verklighetens skola att göra.

I USA har man en sund skepsis mot lärare medan vi i Sverige verkar köpa allting lärare säger. Många till höger vill ge dem mer. Det tror jag inte är en bra ingång. Jag tror istället att vi bör ge föräldrarna mer makt. Jag är en vän av privatskolor (inte friskolor) som står fria från dessa läroplan och delar av skollagstiftningen. Detta hade fungerat som ett alternativ för föräldrar som vill ge sina barn en bättre utbildning. Något annat jag gärna hade velat se är pojk och flickskolor som USA, Kanada och Storbritannien har. I Sverige är de mer eller mindre tvingade att vara co-ed. Jag tror också det skulle ge en positiv effekt.

Har flera bekanta som gått i privatskolor i U.K
De är alla skadade.

Toffeln, rottingen, pennalism o mobbning. Nej tack.

Jag har inte sagt att vi skall ha privatskolor som har "Toffeln, rottingen, pennalism o mobbning" men att föräldrarna skall ges större rätt att välja utbildning för sina barn.

Det finska skolsystemet tycks vara bland de bättre. Tror de även har privatskolor.
Systemet bygger på att eleverna har skyldighet att lära sig det som står i läroplanen. Hur är upp till skola eller föräldrarna.