Svara
- Ämnesverktyg
- Hitta inlägg efter datum
Citat:
Det handlar inte om en resa men väldigt många resa. Jag vet inte "vilka" de var utan det skrivs bara översiktligt om det i litteraturen i min bokhylla. Det finns förövrigt mycket att läsa på internet och då framförallt om DDR. De berör inte pedagogiken och didaktiken men den svenska lärarkåren och skolledares förtjusning i DDR. Jag skulle gissa på att en användare som du är intresserad av detta. Från Skolvärlden;
Citat:
Det var åtminstone så som skolidealet formulerades, i såväl Sverige som i DDR. När den svenska riksdagens utbildningsutskott 1967 besökte Östtyskland fick de en föredragning av sina värdar om principerna bakom DDR:s utbildningssystem. – Presentationen visade på stora likheter med svenska läroplaner och den svenska skolpolitikens paroll ”En skola för alla”. Om man ersatte de svenska läroplanernas övergripande mål ”demokrati” mot östtyskarnas ”socialism” är texterna nära nog identiska, säger Birgitta Almgren. Att det fanns stora likheter i retoriken bakom de både ländernas utbildningssystem underlättade så klart erfarenhetsutbyte och samarbete. Men redan innan Sverige och DDR började samarbeta var den svenska skolan inne i en stor omvandling.
https://skolvarlden.se/artiklar/den-svenska-ddr-skolan
https://skolvarlden.se/artiklar/den-svenska-ddr-skolan
Från Världen Idag;
Citat:
På 1950-talet inledde Sverige ett omfattande samarbete med DDR, med pedagogseminarier och studieresor för svenska skolledare och lärare, samt utbyte mellan läroboksförfattare, högskolor, skolor och skolmyndigheter. Stellan Arvidsson ordnade med träffar med företrädare för DDR-ministeriet och såg till att DDR-lektorer medverkade i svensk undervisning och fortbildning. Skolpolitiker och lärarutbildare fick å sin sida ett storslaget mottagande i DDR.
https://www.varldenidag.se/nyheter/d...SnDKFJsqKsNYQ/
https://www.varldenidag.se/nyheter/d...SnDKFJsqKsNYQ/
Statsvetaren Emil Uddhammar noterar i den här artikeln från Axess från 2019 konflikten mellan de svenska lärarnas syn på just lärarskåret, pedagogik och didaktik och DDR syn.
https://www.axess.se/artiklar/allting-flyter/
Det som drog dem till DDR var kanske inte hur de ansåg undervisning och klassrumshantering bedrevs i DDR men en del av det som berör framförallt socialisering och ideologisering av elever. Det vill säga hur du presenterar ett politiskt budskap till elever så de skall ta till sig detta. Väldigt mycket av läraryrket handlar om just socialisering av elever - ordet fostran i läroplanen. Det står också uttryckligen i läroplanerna att skolan skall socialisera och påverka eleverna i en viss riktning. Från LGR 2011;
Citat:
Om du vill läsa mer om vilka dessa värden så kan du läsa den bifogade länken alternativt ladda ned den reviderade versionen från 2019 från Skolverkets hemsida. Den finns i PDF. Jag är inte helt säker på att du - givet vad jag sett dig skriva på Flashback skulle vara helt överens om värdegrunden som eleverna skall socialiseras i men det finns också annat bortom värdegrunden som direkt påverkar hur en lärare skall hantera ett klassrum och mål eller krav på läraren som är omöjliga så som passagen om "livslångt lärande". Med tanke på hur utskälld läroplanen är - även av Dagens Nyheter - så bör du läsa den. Det finns förövrigt rätt mycket att läsa om kopplingen mellan DDR och den svenska skolan så Googla runt och du hittar drivor eftersom det har tagits upp av i princip alla medier i Sverige.
Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden.
(...)
Skolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling.
https://www.skolverket.se/undervisni...-fritidshemmet
(...)
Skolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling.
https://www.skolverket.se/undervisni...-fritidshemmet
Citat:
Det handlar inte om att lärare "straffar" elever som snackar skit i matsalen. Vad det handlar om att lärare har rätt att ta hänsyn till vad de hör i matsalen till sina bedömningar. Det finns en del skrivet på detta hur det påverkar stämningen i klassrummet. Framförallt på skolor där läroplanen tydliggörs för elever och där med vågar eleverna inte säga något. Ok, intressant läsning! Jag håller inte med om allting till fullo (jag tror det är väldigt få lärare som är så totalt i avsaknad av integritet att de straffar elever som snackar dynga i matsalskön med sänkta betyg) men mycket av det du skriver ställer jag upp på. Sen tillhör jag eventuellt det där skiktet av "talföra pojkar från bemedlade hem" själv, det är lite för många år sedan för att jag ska komma ihåg ordentligt. Men visst fan är det mycket som är bedrövligt med hur svenska skolor fungerar.
Det finns också andra problem så som att lärare bedömer vad som är irrelevant för kunskapskraven eller saknar anknytning. Ett problem är operationalisering - dvs. nedbrytning av det som skall mätas. Jag vill hävda att det finns en hel del "transfer-problem" så som att omvandla en bedömningsmetod som bygger på kvalitativ analys till en mätskala.
En journalist på SR ställde för många år sedan en rätt känd och sedan länge pensionerad professor på lärarhögskolan mot väggen. Han surnade till och sade att dessa transfer-problem fanns men helst inte skulle pratas om. Många lärare har en rätt svag analytisk förmåga. Det är bättre på gymnasiet och universitet eftersom dessa lärare har mer intellektuell utbildning (läs; mer ämneskunskaper) och där med är tränade för analys - en förutsättning för bedömning. I grundskolan är det dock en katastrof. Det är ett starkt ord men jag vill nog använda ett starkt ord. Många lärare på grundskolan har fått behörighet i sina ämnen på grund av att de undervisat ett antal år, har den äldre klasslärarutbildning (sedan snart tjugo år avskaffad) och även om de har den senaste högstadielärarutbildningen är de inte tränade i analytiskt tänkande.
Uppfattningen från riksdagen och då framförallt från Socialdemokraterna och lärarfacken är att lärarna är "praktiker" och inte teoretiker men analys är ett intellektuellt göra och inte praktisk. Bedömning kräver analys för att vara meningsfull. Trots allt fattar läraren ett myndighetsbeslut och sådana skall inte tas lätt på. De måste professionellt utförda, transparenta, adekvata samt möjliga att överklaga och granska. Ett betyg har antagligen mer tyngd för den enskildes liv än ett beslut från bilprovningen vars beslut inte heller kan överklagas.
Faktum är att bedömningar i framförallt grundskolan bygger på dåliga analyser som inte går djupare än; "min erfarenhet säger..", "det är min åsikt.." eller "jag tror att..". En del betygsforskare hävdar "brist på tid" som leder till dåliga bedömningar men jag vill hävda är institutionella brister så som att betyg inte överklagas i förvaltningsrätten och där med finns inget praxis för hur bedömning skall gå till. Lärare kan inte heller avkrävas att de motiverar ett betyg även om de skall samarbeta med hemmet. Det finns ingen insyn rörande bedömning och betygsättning i svensk skola. Det är också därför friskolor utnyttjar detta genom att sätta höga betyg på sina elever. Jag tror att lärarna också har odlat destruktiv kultur rörande detta. Universitet är mer formella när det kommer till bedömning och betygsättning men även det ofta är så att läraren förväntas skjuta från höften. Jag har för mig att nationalekonomen och skolforskaren Jonas Vlachos gjorde sig lustig över universitets betygsdokument på Twitter för ett par år sedan.
För att sammanfatta. Skolan har problem med tydliga regler för bedömning, dåliga läroplaner, dåliga former av didaktik, ledningsproblem, policyproblem, ett kulturellt problem samt att lärarfacken ogillar förändring. Folkpartiet (idag Liberalerna) försökte förbättra skolan men som de själva sade så motarbetades. Framförallt ansågs införandet av skolinspektionen vara extremt känsligt. Lärare gillar inte inspektörer eftersom de anser att läraryrket bör vara ett fritt yrke som på 1930-talet. Det är först nu Sverige inför externt rättade nationella prov (de skriftliga) och dessa är temporära och skall sedan utvärderas. Då har Danmark haft externt nationella prov i många år. Orsaken bottnade i att de svenska fackförbunden vägrade gå med på externt rättade nationella prov och menade att det hotade lärarens status vilket innefattade bedömning och betygsättning. Det kanske säger något om att Sverige har en hel del allvarliga problem med sitt skolsystem.
För att koppla det till tråden. Som du förstår får detta en rätt stor påverkan hur det mångkulturella samhället administreras. Människor måste ha tilltro till systemet och vårt system urholkas. Det handlar om mer än fuskande friskolor men elever och föräldrar som inte litar på skolan eller på andra institutioner som socialförvaltning, polisen, domstolar, fängelser, vägverket eller vad det nu kan vara. Det jag är oroad för i Sverige är den politiska och mediala inställningen kring det mest grundläggande frågorna. Skola är en viktig fråga men är idag reducerad till en fråga om vi skall ha friskolor eller inte alternativt vilken värdegrundskolan skall ha. Utan tvekan kommer detta krocka med det faktiska samhället eftersom det kräver funktion, systematik, rättssäkerhet och transparens.
Haha, jag funderar på det.
__________________
Senast redigerad av Edgerton 2022-02-15 kl. 02:22.
Senast redigerad av Edgerton 2022-02-15 kl. 02:22.
Citat:
Detta tvingar lärare att bedriva en viss typ av didaktik samt konstruera bedömning (delvis bunden av kunskapskraven som är en del av läroplanen) på ett sådant sätt som gynnar framförallt flickor och ett visst segment av talföra pojkar från framförallt bemedlade hem. Detta kan ta sig i uttryck i till exempel grupparbeten eller aktivitet på lektionen - dvs. att eleven räcker upp handen mycket. Lärare har också rätten att sätta betyg på basis av alla former av tillgänglig insamlad information. Till exempel vad eleven säger eller gör utanför klassrummet.
En sådan bedömning gynnar elever som är populära bland sina klasskamrater och ögontjänare men inte den tysta eller mobbade eleven som inte vill göra så mycket väsen av sig. Inte heller gynnar det kontroversiella elever med uppfattningar eller beteenden läraren ogillar trots deras eventuella kunskaper. Bedömning som vilar på emfas på sociala förmågor och ögontjäneri tenderar att missgynna pojkar ur arbetarklassen samt elever med invandrarbakgrund.
En sådan bedömning gynnar elever som är populära bland sina klasskamrater och ögontjänare men inte den tysta eller mobbade eleven som inte vill göra så mycket väsen av sig. Inte heller gynnar det kontroversiella elever med uppfattningar eller beteenden läraren ogillar trots deras eventuella kunskaper. Bedömning som vilar på emfas på sociala förmågor och ögontjäneri tenderar att missgynna pojkar ur arbetarklassen samt elever med invandrarbakgrund.
Jag tror också lite OT att denna monokulturella pedagogik påverkar det ökande antalet hemmasittare och även inflationen i diagnoser.
Jag ser en sortering av elever efter sociala förmågor, medfödda eller förvärvade i hemmiljön, som nån sorts "scientistisk", och därmed förment "förbättrad" version av det engelska skolsystemets överordnade syfte att cementera klassklyftor. Och med fullt utbildat dubbelspeak med att syftet tvärtom vore social utjämning.
Att förbehålla kunskap till dem som självständigt eller i grupp, på ett civiliserat och målinriktat sätt förmår skaffa den själv, har inte som bieffekt att "de andra" skall hållas okunniga. Det är själva syftet.
Men civilisation är inte att alla måste vara shiny happy people holding hands. Civilisation är som i en gammal låt med Steve Gibbons band
Citat:
But it don’t matter what you do
Where you’re coming from or where you’re going to
You can do what you like in the queue
But there’s no spitting on the bus
Where you’re coming from or where you’re going to
You can do what you like in the queue
But there’s no spitting on the bus
__________________
Senast redigerad av GreffueAnthonius 2022-02-15 kl. 11:07.
Senast redigerad av GreffueAnthonius 2022-02-15 kl. 11:07.
Så löser vi integrationen
Källa: Expressen
En docent i raketforskning, förlåt fel, nationalekonomi ska det vara, vet hur vi löser integrationen. Men problemet är att sverige lever i förnekelse och svensken bromsar alla möjligheter till integration som andra länders städer med ännu mer invandrare klarar.
En stad som München tas upp som exempel på vad som fungerar med aktiv stadsutveckling, satsningar på jobben, skolan och ordningsmakten. Riv/bygg om utanförskapområden, ge flyktingar lärlingsplats med lärlingslön, extra skolhjälp till de yngsta barnen och lugn och ro i klassrummen, inför 50 procent fler poliser.
Men det skulle inte fungera i sverige för svenska folket vill inte och våra politiker vill inte gå mot folket (nu införde våra politiker mångkultur mot folkets vilja, så nog kan de gå mot folket alltid, det glömde han kanske, eller förträngde)
Källa: Expressen
En docent i raketforskning, förlåt fel, nationalekonomi ska det vara, vet hur vi löser integrationen. Men problemet är att sverige lever i förnekelse och svensken bromsar alla möjligheter till integration som andra länders städer med ännu mer invandrare klarar.
En stad som München tas upp som exempel på vad som fungerar med aktiv stadsutveckling, satsningar på jobben, skolan och ordningsmakten. Riv/bygg om utanförskapområden, ge flyktingar lärlingsplats med lärlingslön, extra skolhjälp till de yngsta barnen och lugn och ro i klassrummen, inför 50 procent fler poliser.
Men det skulle inte fungera i sverige för svenska folket vill inte och våra politiker vill inte gå mot folket (nu införde våra politiker mångkultur mot folkets vilja, så nog kan de gå mot folket alltid, det glömde han kanske, eller förträngde)
Citat:
Hur löser man det, jo vi måste integrera den envise svensken som trots alla påtryckningar och årtionden av propaganda vägrar integrera sig i mångkulturen. Det är alltså svenskens fel som inte vill lösa andras problem, som vanligt, tack, då vet vi.
Dylika framgångar ter sig avlägsna i Sverige. De skyldiga är du och jag och vi alla. Allt för många av oss vill inte att invandrade småbarnsfamiljer sprids ut i våra bostadsområden. Vi vill inte att invandrarlärlingar konkurrerar med oss med lägre löner. Vi vill inte kritisera offentliga skolor. Och vi värnar om vår egen integritet så mycket att rättssystemen inte får de verktyg de behöver. Eftersom vi väljare inte vill, törs inte partierna lansera förslag som fungerar. Och därför finns de utsatta områdena kvar.
Citat:
Så löser vi integrationen
Källa: Expressen
En docent i raketforskning, förlåt fel, nationalekonomi ska det vara, vet hur vi löser integrationen. Men problemet är att sverige lever i förnekelse och svensken bromsar alla möjligheter till integration som andra länders städer med ännu mer invandrare klarar.
Källa: Expressen
En docent i raketforskning, förlåt fel, nationalekonomi ska det vara, vet hur vi löser integrationen. Men problemet är att sverige lever i förnekelse och svensken bromsar alla möjligheter till integration som andra länders städer med ännu mer invandrare klarar.
Dessa moraliserande åtgärder som Fölster kräver är i sig starka skäl för att avstå från och söka avveckla detta humanekologiska experiment. Men den felslagna utopin kräver syndabockar och häxor.
Ju mer jag ser av den ohederligt totalitärt vurmande Fölster, ju bättre tycker jag om morbror Jans hederligt totalitära vurmande.
__________________
Senast redigerad av GreffueAnthonius 2022-02-15 kl. 11:14.
Senast redigerad av GreffueAnthonius 2022-02-15 kl. 11:14.
Citat:
Så löser vi integrationen
Källa: Expressen
En docent i raketforskning, förlåt fel, nationalekonomi ska det vara, vet hur vi löser integrationen. Men problemet är att sverige lever i förnekelse och svensken bromsar alla möjligheter till integration som andra länders städer med ännu mer invandrare klarar.
En stad som München tas upp som exempel på vad som fungerar med aktiv stadsutveckling, satsningar på jobben, skolan och ordningsmakten. Riv/bygg om utanförskapområden, ge flyktingar lärlingsplats med lärlingslön, extra skolhjälp till de yngsta barnen och lugn och ro i klassrummen, inför 50 procent fler poliser.
Men det skulle inte fungera i sverige för svenska folket vill inte och våra politiker vill inte gå mot folket (nu införde våra politiker mångkultur mot folkets vilja, så nog kan de gå mot folket alltid, det glömde han kanske, eller förträngde)
Hur löser man det, jo vi måste integrera den envise svensken som trots alla påtryckningar och årtionden av propaganda vägrar integrera sig i mångkulturen. Det är alltså svenskens fel som inte vill lösa andras problem, som vanligt, tack, då vet vi.
Källa: Expressen
En docent i raketforskning, förlåt fel, nationalekonomi ska det vara, vet hur vi löser integrationen. Men problemet är att sverige lever i förnekelse och svensken bromsar alla möjligheter till integration som andra länders städer med ännu mer invandrare klarar.
En stad som München tas upp som exempel på vad som fungerar med aktiv stadsutveckling, satsningar på jobben, skolan och ordningsmakten. Riv/bygg om utanförskapområden, ge flyktingar lärlingsplats med lärlingslön, extra skolhjälp till de yngsta barnen och lugn och ro i klassrummen, inför 50 procent fler poliser.
Men det skulle inte fungera i sverige för svenska folket vill inte och våra politiker vill inte gå mot folket (nu införde våra politiker mångkultur mot folkets vilja, så nog kan de gå mot folket alltid, det glömde han kanske, eller förträngde)
Hur löser man det, jo vi måste integrera den envise svensken som trots alla påtryckningar och årtionden av propaganda vägrar integrera sig i mångkulturen. Det är alltså svenskens fel som inte vill lösa andras problem, som vanligt, tack, då vet vi.
En mer ärlig analys hade varit om han istället skrev "Vi hade fel, vi som trodde att detta projekt skulle accepteras av befolkningen trots att udnersökningar visat att det var impopulärt. Vi trodde att befolkningen skulle ändra sig när projektet redan var verklighet i likhet med trängselskatterna. Nu krävs det tyvärr tvångsåtgärder för att integrera befolkningen i mångkulturen och det är ledsamt att politikerna inte redan satt igång på grund av feghet".
Han kan ta sitt skuldbeläggande och rikta det annorstädes. Hans fömenta "oss", att det är "vårt" fel får han diskutera med sin psykolog.
__________________
Senast redigerad av skogsmaran 2022-02-15 kl. 12:02.
Senast redigerad av skogsmaran 2022-02-15 kl. 12:02.
Är det bara jag, eller har ni också upptäckt att "mainstrem" bevakar sådant som mest var dolt och mörkat?
Tänkte närmast på bevakningen av protesterna i Ottawa.
Vad är er analys?
Tänkte närmast på bevakningen av protesterna i Ottawa.
Vad är er analys?
Citat:
Det där med DDR är lite intressant. Jag vill minnas att jag sett någon gammal TV-intervju med antikommunisten Sven Stolpe där han fick medge att "Rödskäggen i Östblocket faktisk är bra på det där med skolutbildning", i motsats till det han uppfattade som svensk flumskola, redan på 70-talet.
Det handlar inte om en resa men väldigt många resa. Jag vet inte "vilka" de var utan det skrivs bara översiktligt om det i litteraturen i min bokhylla. Det finns förövrigt mycket att läsa på internet och då framförallt om DDR. De berör inte pedagogiken och didaktiken men den svenska lärarkåren och skolledares förtjusning i DDR. Jag skulle gissa på att en användare som du är intresserad av detta. Från Skolvärlden;
Från Världen Idag;
Statsvetaren Emil Uddhammar noterar i den här artikeln från Axess från 2019 konflikten mellan de svenska lärarnas syn på just lärarskåret, pedagogik och didaktik och DDR syn.
https://www.axess.se/artiklar/allting-flyter/
Det som drog dem till DDR var kanske inte hur de ansåg undervisning och klassrumshantering bedrevs i DDR men en del av det som berör framförallt socialisering och ideologisering av elever. Det vill säga hur du presenterar ett politiskt budskap till elever så de skall ta till sig detta. Väldigt mycket av läraryrket handlar om just socialisering av elever - ordet fostran i läroplanen. Det står också uttryckligen i läroplanerna att skolan skall socialisera och påverka eleverna i en viss riktning. Från LGR 2011;
Om du vill läsa mer om vilka dessa värden så kan du läsa den bifogade länken alternativt ladda ned den reviderade versionen från 2019 från Skolverkets hemsida. Den finns i PDF. Jag är inte helt säker på att du - givet vad jag sett dig skriva på Flashback skulle vara helt överens om värdegrunden som eleverna skall socialiseras i men det finns också annat bortom värdegrunden som direkt påverkar hur en lärare skall hantera ett klassrum och mål eller krav på läraren som är omöjliga så som passagen om "livslångt lärande". Med tanke på hur utskälld läroplanen är - även av Dagens Nyheter - så bör du läsa den. Det finns förövrigt rätt mycket att läsa om kopplingen mellan DDR och den svenska skolan så Googla runt och du hittar drivor eftersom det har tagits upp av i princip alla medier i Sverige.
Det handlar inte om att lärare "straffar" elever som snackar skit i matsalen. Vad det handlar om att lärare har rätt att ta hänsyn till vad de hör i matsalen till sina bedömningar. Det finns en del skrivet på detta hur det påverkar stämningen i klassrummet. Framförallt på skolor där läroplanen tydliggörs för elever och där med vågar eleverna inte säga något.
Det finns också andra problem så som att lärare bedömer vad som är irrelevant för kunskapskraven eller saknar anknytning. Ett problem är operationalisering - dvs. nedbrytning av det som skall mätas. Jag vill hävda att det finns en hel del "transfer-problem" så som att omvandla en bedömningsmetod som bygger på kvalitativ analys till en mätskala.
En journalist på SR ställde för många år sedan en rätt känd och sedan länge pensionerad professor på lärarhögskolan mot väggen. Han surnade till och sade att dessa transfer-problem fanns men helst inte skulle pratas om. Många lärare har en rätt svag analytisk förmåga. Det är bättre på gymnasiet och universitet eftersom dessa lärare har mer intellektuell utbildning (läs; mer ämneskunskaper) och där med är tränade för analys - en förutsättning för bedömning. I grundskolan är det dock en katastrof. Det är ett starkt ord men jag vill nog använda ett starkt ord. Många lärare på grundskolan har fått behörighet i sina ämnen på grund av att de undervisat ett antal år, har den äldre klasslärarutbildning (sedan snart tjugo år avskaffad) och även om de har den senaste högstadielärarutbildningen är de inte tränade i analytiskt tänkande.
Uppfattningen från riksdagen och då framförallt från Socialdemokraterna och lärarfacken är att lärarna är "praktiker" och inte teoretiker men analys är ett intellektuellt göra och inte praktisk. Bedömning kräver analys för att vara meningsfull. Trots allt fattar läraren ett myndighetsbeslut och sådana skall inte tas lätt på. De måste professionellt utförda, transparenta, adekvata samt möjliga att överklaga och granska. Ett betyg har antagligen mer tyngd för den enskildes liv än ett beslut från bilprovningen vars beslut inte heller kan överklagas.
Faktum är att bedömningar i framförallt grundskolan bygger på dåliga analyser som inte går djupare än; "min erfarenhet säger..", "det är min åsikt.." eller "jag tror att..". En del betygsforskare hävdar "brist på tid" som leder till dåliga bedömningar men jag vill hävda är institutionella brister så som att betyg inte överklagas i förvaltningsrätten och där med finns inget praxis för hur bedömning skall gå till. Lärare kan inte heller avkrävas att de motiverar ett betyg även om de skall samarbeta med hemmet. Det finns ingen insyn rörande bedömning och betygsättning i svensk skola. Det är också därför friskolor utnyttjar detta genom att sätta höga betyg på sina elever. Jag tror att lärarna också har odlat destruktiv kultur rörande detta. Universitet är mer formella när det kommer till bedömning och betygsättning men även det ofta är så att läraren förväntas skjuta från höften. Jag har för mig att nationalekonomen och skolforskaren Jonas Vlachos gjorde sig lustig över universitets betygsdokument på Twitter för ett par år sedan.
För att sammanfatta. Skolan har problem med tydliga regler för bedömning, dåliga läroplaner, dåliga former av didaktik, ledningsproblem, policyproblem, ett kulturellt problem samt att lärarfacken ogillar förändring. Folkpartiet (idag Liberalerna) försökte förbättra skolan men som de själva sade så motarbetades. Framförallt ansågs införandet av skolinspektionen vara extremt känsligt. Lärare gillar inte inspektörer eftersom de anser att läraryrket bör vara ett fritt yrke som på 1930-talet. Det är först nu Sverige inför externt rättade nationella prov (de skriftliga) och dessa är temporära och skall sedan utvärderas. Då har Danmark haft externt nationella prov i många år. Orsaken bottnade i att de svenska fackförbunden vägrade gå med på externt rättade nationella prov och menade att det hotade lärarens status vilket innefattade bedömning och betygsättning. Det kanske säger något om att Sverige har en hel del allvarliga problem med sitt skolsystem.
För att koppla det till tråden. Som du förstår får detta en rätt stor påverkan hur det mångkulturella samhället administreras. Människor måste ha tilltro till systemet och vårt system urholkas. Det handlar om mer än fuskande friskolor men elever och föräldrar som inte litar på skolan eller på andra institutioner som socialförvaltning, polisen, domstolar, fängelser, vägverket eller vad det nu kan vara. Det jag är oroad för i Sverige är den politiska och mediala inställningen kring det mest grundläggande frågorna. Skola är en viktig fråga men är idag reducerad till en fråga om vi skall ha friskolor eller inte alternativt vilken värdegrundskolan skall ha. Utan tvekan kommer detta krocka med det faktiska samhället eftersom det kräver funktion, systematik, rättssäkerhet och transparens.
Haha, jag funderar på det.
Från Världen Idag;
Statsvetaren Emil Uddhammar noterar i den här artikeln från Axess från 2019 konflikten mellan de svenska lärarnas syn på just lärarskåret, pedagogik och didaktik och DDR syn.
https://www.axess.se/artiklar/allting-flyter/
Det som drog dem till DDR var kanske inte hur de ansåg undervisning och klassrumshantering bedrevs i DDR men en del av det som berör framförallt socialisering och ideologisering av elever. Det vill säga hur du presenterar ett politiskt budskap till elever så de skall ta till sig detta. Väldigt mycket av läraryrket handlar om just socialisering av elever - ordet fostran i läroplanen. Det står också uttryckligen i läroplanerna att skolan skall socialisera och påverka eleverna i en viss riktning. Från LGR 2011;
Om du vill läsa mer om vilka dessa värden så kan du läsa den bifogade länken alternativt ladda ned den reviderade versionen från 2019 från Skolverkets hemsida. Den finns i PDF. Jag är inte helt säker på att du - givet vad jag sett dig skriva på Flashback skulle vara helt överens om värdegrunden som eleverna skall socialiseras i men det finns också annat bortom värdegrunden som direkt påverkar hur en lärare skall hantera ett klassrum och mål eller krav på läraren som är omöjliga så som passagen om "livslångt lärande". Med tanke på hur utskälld läroplanen är - även av Dagens Nyheter - så bör du läsa den. Det finns förövrigt rätt mycket att läsa om kopplingen mellan DDR och den svenska skolan så Googla runt och du hittar drivor eftersom det har tagits upp av i princip alla medier i Sverige.
Det handlar inte om att lärare "straffar" elever som snackar skit i matsalen. Vad det handlar om att lärare har rätt att ta hänsyn till vad de hör i matsalen till sina bedömningar. Det finns en del skrivet på detta hur det påverkar stämningen i klassrummet. Framförallt på skolor där läroplanen tydliggörs för elever och där med vågar eleverna inte säga något.
Det finns också andra problem så som att lärare bedömer vad som är irrelevant för kunskapskraven eller saknar anknytning. Ett problem är operationalisering - dvs. nedbrytning av det som skall mätas. Jag vill hävda att det finns en hel del "transfer-problem" så som att omvandla en bedömningsmetod som bygger på kvalitativ analys till en mätskala.
En journalist på SR ställde för många år sedan en rätt känd och sedan länge pensionerad professor på lärarhögskolan mot väggen. Han surnade till och sade att dessa transfer-problem fanns men helst inte skulle pratas om. Många lärare har en rätt svag analytisk förmåga. Det är bättre på gymnasiet och universitet eftersom dessa lärare har mer intellektuell utbildning (läs; mer ämneskunskaper) och där med är tränade för analys - en förutsättning för bedömning. I grundskolan är det dock en katastrof. Det är ett starkt ord men jag vill nog använda ett starkt ord. Många lärare på grundskolan har fått behörighet i sina ämnen på grund av att de undervisat ett antal år, har den äldre klasslärarutbildning (sedan snart tjugo år avskaffad) och även om de har den senaste högstadielärarutbildningen är de inte tränade i analytiskt tänkande.
Uppfattningen från riksdagen och då framförallt från Socialdemokraterna och lärarfacken är att lärarna är "praktiker" och inte teoretiker men analys är ett intellektuellt göra och inte praktisk. Bedömning kräver analys för att vara meningsfull. Trots allt fattar läraren ett myndighetsbeslut och sådana skall inte tas lätt på. De måste professionellt utförda, transparenta, adekvata samt möjliga att överklaga och granska. Ett betyg har antagligen mer tyngd för den enskildes liv än ett beslut från bilprovningen vars beslut inte heller kan överklagas.
Faktum är att bedömningar i framförallt grundskolan bygger på dåliga analyser som inte går djupare än; "min erfarenhet säger..", "det är min åsikt.." eller "jag tror att..". En del betygsforskare hävdar "brist på tid" som leder till dåliga bedömningar men jag vill hävda är institutionella brister så som att betyg inte överklagas i förvaltningsrätten och där med finns inget praxis för hur bedömning skall gå till. Lärare kan inte heller avkrävas att de motiverar ett betyg även om de skall samarbeta med hemmet. Det finns ingen insyn rörande bedömning och betygsättning i svensk skola. Det är också därför friskolor utnyttjar detta genom att sätta höga betyg på sina elever. Jag tror att lärarna också har odlat destruktiv kultur rörande detta. Universitet är mer formella när det kommer till bedömning och betygsättning men även det ofta är så att läraren förväntas skjuta från höften. Jag har för mig att nationalekonomen och skolforskaren Jonas Vlachos gjorde sig lustig över universitets betygsdokument på Twitter för ett par år sedan.
För att sammanfatta. Skolan har problem med tydliga regler för bedömning, dåliga läroplaner, dåliga former av didaktik, ledningsproblem, policyproblem, ett kulturellt problem samt att lärarfacken ogillar förändring. Folkpartiet (idag Liberalerna) försökte förbättra skolan men som de själva sade så motarbetades. Framförallt ansågs införandet av skolinspektionen vara extremt känsligt. Lärare gillar inte inspektörer eftersom de anser att läraryrket bör vara ett fritt yrke som på 1930-talet. Det är först nu Sverige inför externt rättade nationella prov (de skriftliga) och dessa är temporära och skall sedan utvärderas. Då har Danmark haft externt nationella prov i många år. Orsaken bottnade i att de svenska fackförbunden vägrade gå med på externt rättade nationella prov och menade att det hotade lärarens status vilket innefattade bedömning och betygsättning. Det kanske säger något om att Sverige har en hel del allvarliga problem med sitt skolsystem.
För att koppla det till tråden. Som du förstår får detta en rätt stor påverkan hur det mångkulturella samhället administreras. Människor måste ha tilltro till systemet och vårt system urholkas. Det handlar om mer än fuskande friskolor men elever och föräldrar som inte litar på skolan eller på andra institutioner som socialförvaltning, polisen, domstolar, fängelser, vägverket eller vad det nu kan vara. Det jag är oroad för i Sverige är den politiska och mediala inställningen kring det mest grundläggande frågorna. Skola är en viktig fråga men är idag reducerad till en fråga om vi skall ha friskolor eller inte alternativt vilken värdegrundskolan skall ha. Utan tvekan kommer detta krocka med det faktiska samhället eftersom det kräver funktion, systematik, rättssäkerhet och transparens.
Haha, jag funderar på det.
Avstängd
Reg: Mar 2011
Inlägg: 9 004
Vet inte om det varit uppe i tråden men GW gick i söndagens nyhetsmorgon ut och anklagade tidigare regering för att ha påverkat utredningen av barnamordet "fallet Kevin":
Detta skedde under ledning av Göran Persson och dåvarande justitieminister Laila Freivalds. De ska dagligen ha ringt till utredarna för att påverka dem till att inte låta mordet kopplas till invandringen då de inte ville se det segla upp som en politisk fråga under valåret 1998.
Samhällsnytt uppmärksammar också detta:
Att folkvalda politiker bokstavligen går över svenskars lik har nog aldrig gjorts tydligare än såhär. Det ska inte få annat än konsekvenser. Om något måste detta bli en årets valfråga i vilket också frågan om konsekvenser för folkförrädare som dessa kan aktualiseras.
Fyraårige Kevin Hjalmarsson hittades mördad i bostadsområdet Dottevik i Arvika den 16 augusti 1998.https://www.friatider.se/regeringen-...vinutredningen
Polisen skyllde sedan mordet på två oskyldiga bröder, femårige Robin och sjuårige Christian, trots att de hade alibi för mordtillfället och det inte fanns några som helst bevis mot dem. Under otaliga långa och tortyrliknande förhör försökte poliserna manipulera de två små pojkarna att ta på sig mordet, något som skildras i dokumentärserien "Fallet Kevin".
Varför polisen gjorde detta har hittills framstått som obegripligt. Men i söndags meddelade kriminologen Leif GW Persson i "Nyhetsmorgon" i TV4 att allt tyder på att det var ett kurdiskt flyktingbarn, som vid tillfället uppgavs vara 13 år men som beskrevs som storväxt för sin påstådda ålder, som mördade Kevin.
Flyktingbarnet togs nio månader senare på bar gärning när han våldtog en annan, treårig pojke, ungefär 100 meter från den plats där Kevin försvann. Han förekom tidigt i mordutredningen och passade profilen, men avskrevs enligt Leif GW Persson trots att det stod klart att han hade ljugit om sitt alibi för mordtillfället. Enligt GW var skälen till detta politiska.
– De skäl som man anger då är att det var valår och man ville inte förvandla det till en invandrardebatt, säger Leif GW Persson i Nyhetsmorgon.
Detta skedde under ledning av Göran Persson och dåvarande justitieminister Laila Freivalds. De ska dagligen ha ringt till utredarna för att påverka dem till att inte låta mordet kopplas till invandringen då de inte ville se det segla upp som en politisk fråga under valåret 1998.
Samhällsnytt uppmärksammar också detta:
Det dröjde 19 år innan Dagens nyheter och Sveriges television granskade fallet Kevin och avslöjade oegentligheterna kring hur det hanterats. Granskningarna ledde till att förundersökningen återupptogs, och i mars 2018 avskrevs alla misstankar mot de båda bröderna. Åklagaren slog fast att Kevins dödsfall 1998 kan ha varit en olycka.https://samnytt.se/leif-gw-persson-s...ykting-begatt/
Efter att ha friats från de tjugo år gamla mordanklagelserna vände sig de båda bröderna Christian Karlsson och Robin Dahlén, idag 28 och 30 år gamla, till Justitiekanslern och krävde tio miljoner kronor vardera i skadestånd.
Men JK avslog i ett beslut i juli 2020 skadeståndskraven eftersom myndigheten menade att ärendet var preskriberat.
Att folkvalda politiker bokstavligen går över svenskars lik har nog aldrig gjorts tydligare än såhär. Det ska inte få annat än konsekvenser. Om något måste detta bli en årets valfråga i vilket också frågan om konsekvenser för folkförrädare som dessa kan aktualiseras.
Citat:
Vet inte om det varit uppe i tråden men GW gick i söndagens nyhetsmorgon ut och anklagade tidigare regering för att ha påverkat utredningen av barnamordet "fallet Kevin":
Detta skedde under ledning av Göran Persson och dåvarande justitieminister Laila Freivalds. De ska dagligen ha ringt till utredarna för att påverka dem till att inte låta mordet kopplas till invandringen då de inte ville se det segla upp som en politisk fråga under valåret 1998.
Samhällsnytt uppmärksammar också detta:
Att folkvalda politiker bokstavligen går över svenskars lik har nog aldrig gjorts tydligare än såhär. Det ska inte få annat än konsekvenser. Om något måste detta bli en årets valfråga i vilket också frågan om konsekvenser för folkförrädare som dessa kan aktualiseras.
Fyraårige Kevin Hjalmarsson hittades mördad i bostadsområdet Dottevik i Arvika den 16 augusti 1998.https://www.friatider.se/regeringen-...vinutredningen
Polisen skyllde sedan mordet på två oskyldiga bröder, femårige Robin och sjuårige Christian, trots att de hade alibi för mordtillfället och det inte fanns några som helst bevis mot dem. Under otaliga långa och tortyrliknande förhör försökte poliserna manipulera de två små pojkarna att ta på sig mordet, något som skildras i dokumentärserien "Fallet Kevin".
Varför polisen gjorde detta har hittills framstått som obegripligt. Men i söndags meddelade kriminologen Leif GW Persson i "Nyhetsmorgon" i TV4 att allt tyder på att det var ett kurdiskt flyktingbarn, som vid tillfället uppgavs vara 13 år men som beskrevs som storväxt för sin påstådda ålder, som mördade Kevin.
Flyktingbarnet togs nio månader senare på bar gärning när han våldtog en annan, treårig pojke, ungefär 100 meter från den plats där Kevin försvann. Han förekom tidigt i mordutredningen och passade profilen, men avskrevs enligt Leif GW Persson trots att det stod klart att han hade ljugit om sitt alibi för mordtillfället. Enligt GW var skälen till detta politiska.
– De skäl som man anger då är att det var valår och man ville inte förvandla det till en invandrardebatt, säger Leif GW Persson i Nyhetsmorgon.
Detta skedde under ledning av Göran Persson och dåvarande justitieminister Laila Freivalds. De ska dagligen ha ringt till utredarna för att påverka dem till att inte låta mordet kopplas till invandringen då de inte ville se det segla upp som en politisk fråga under valåret 1998.
Samhällsnytt uppmärksammar också detta:
Det dröjde 19 år innan Dagens nyheter och Sveriges television granskade fallet Kevin och avslöjade oegentligheterna kring hur det hanterats. Granskningarna ledde till att förundersökningen återupptogs, och i mars 2018 avskrevs alla misstankar mot de båda bröderna. Åklagaren slog fast att Kevins dödsfall 1998 kan ha varit en olycka.https://samnytt.se/leif-gw-persson-s...ykting-begatt/
Efter att ha friats från de tjugo år gamla mordanklagelserna vände sig de båda bröderna Christian Karlsson och Robin Dahlén, idag 28 och 30 år gamla, till Justitiekanslern och krävde tio miljoner kronor vardera i skadestånd.
Men JK avslog i ett beslut i juli 2020 skadeståndskraven eftersom myndigheten menade att ärendet var preskriberat.
Att folkvalda politiker bokstavligen går över svenskars lik har nog aldrig gjorts tydligare än såhär. Det ska inte få annat än konsekvenser. Om något måste detta bli en årets valfråga i vilket också frågan om konsekvenser för folkförrädare som dessa kan aktualiseras.
Det finns så mycket snusk i denna historien, det är svårt att greppa att detta faktiskt är på riktigt. Vi kan nog lita på att det grävs på diverse redaktioner, hoppas uppföljningen av dokumentärserien om Kevin-fallet kommer väl tajmat innan valet. Kanske får vi se Laila Freivalds fly från kamerorna, kanske får vi se en intervju med ett 27-årigt före detta flyktingbarn...
En pikant detalj står även att hämta på wikipedia-artikeln om Dan Eliasson: "1995–1998 politiskt sakkunnig vid Justitiedepartementet hos justitieministern Laila Freivalds"
Kan vi högerextrema konspirationsteoretiker äntligen få bekräftat vad vi misstänkt så länge: att det korrupta stolpskottet Eilassons kometkarriär inom det offentliga Sverige bars fram de hållhakar han hade på Sveriges politiska "elit".
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera
