Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Du har rätt men vad är vägen ut ur detta om inte fler människor i landet inklusive krönikörer vaknar upp ur sin törnrosasömn och börjar påtala att den självutnämnda kejsaren är väldigt naken. Och omskuren.

Håller helt med. Dagens skolsystem har blivit mer av ideologisk fostran snarare än bildning och utvecklande av intellekt som klarar att ta sig an verkligheten som den är snarare än vad den bör vara enligt rådande regims ideal.

Visst är det så. Frågeställningen har magnituden av 10 000 kr... minst, och under tiden kokas goyim i sitt eget flott och tror sig kunna finna en väg ut, en lösning medelst fri åsiktsbildning, liberal demokrati och parlamentarism. Det fönstret mina vänner, det är stängt och igenbommat. Kriget ÄR biologiskt och klockan är långt mer sen än vad som realpolitiskt är bekvämt tänka. Kalla det svartpiller, kalla det vad ni vill, det förändrar inte ett dugg vad som på markplan verkligt är. Därmed inte sagt det inte finns lösningar, men den elektroniska juden äger HELA spelplanen. Så vad gör vi?

Både ja och nej. Skolsystemet har nog aldrig haft något annat huvudsyfte än att fostra och producera icke systemhotande lydiga nettovinstgivande samhällsmedborgare. Det är det ena, det andra är att kranen idag är något så in i helvete åtdragen så att den synliggjorda dissonansen har ökat med försöken att döda det naturliga biologiska medelst det onaturliga syntetiska.

Mycket bra analys. Se på dessa karriärspolitiker och broilers som inte gjort ett ärligt handtag i hela sitt liv innan de påbörjade sin politiska bana i något ungdomsförbund. En lallare som Fridolin är rena skolboksexemplet på detta.

Man försöker klamra sig fast vid skolbänken. Universiteten är till stora delar mer ideologiproducenter och fostringsanstalter än lärdomssäten. Att tänka rätt är större än att tänka fritt. Fostran ingick förvisso även förr, men då för att studenten skulle utvecklas till en samhällsbevarande, ansvarstagande individ.

Var finns den motkraft som så väl behövs i dag, som sprider kunskap om ideologiska alternativ till ungdomen? Vid universitetet läser de inte Guillaume Faye eller Alain de Benoist. Vad jag vet.

Ja fast man får nog söka förövarna på nivån ovanför redaktionerna. Det är ägarna som styr via redaktionscheferna. Här tror jag vi närmar oss den svenska djupa staten. Det inkarnerade statsintresset. Det finns ett antal nätverk inom politik, media och näringsliv som styr landet och som bestämt att Sverige ska vara en del av det liberala imperiet i västvärlden. Familjen Wallenberg är en del av det och familjen Bonnier en annan. Jag tror ju också att Nobelstiftelsen finns med på ett hörn. Liksom TT. Det skulle förstås gå att lägga pussel här och komma den svenska djupa staten närmare in på livet.

Carl Norberg på De Fria på Youtube försöker ringa in den svenska djupa staten med sin lite kryptiska abstrakta stil. Ibland känns det som han trampar vatten och aldrig kommer till saken men han är klart se- och hörvärd.

https://www.youtube.com/watch?v=qM-fvzmAEeY&t=1041s

Det är inte så mycket här frågan om antingen eller, utan det är både och. Naturligtvis. Huvudsakligen har TT judiskt majoritetsägande, Bonnier och Schibsted äger omkring 40 % var. Likriktningen kan knappast vara tydligare, så väl nationellt som internationellt.
Hursomhelst, juden är idag huvudsakligen elektronisk och det är ingen slump dessa idag fullständigt styr över världshistoriens främsta kontrollverktyg, TV - radio - Tidningar - WWW - Film - Nyhetsbyråer - Nöjesindustri, jämte Utbildningsväsende - Lobbyorganisationer - Tankesmedjor - Lagstiftning - Rättsväsende... listan kan göras längre men tagna positioner är historiskt sett fullständigt exempellösa, en alldeles enastående framgångssaga.

Vad Norberg försöker göra råder nog delade meningar om . Nåja, jag har skrivit några poster i tråden (FB) Carl Norberg, sanningar eller en ren konspirations teori? eller här (FB) Partiet de Fria, ett nytt parti! Något att hänga i julgranen? (Sammanfogade ämnen) om vad Carl Norberg har för sig. Bra du är vaksam kritisk, inget som direkt är signifikativt för De frias följare...

Dags för republik i Sverige?

Vår tronföljare har tydligen glömt bort att hon ska vara monark över svear och götar då hon nu går ut och propagerar för mer mångfald. Enligt Fria Tider så kräver hon att modeindustrin ska bli mer inkluderande.


https://www.friatider.se/kronprinses...r-mer-mangfald

Min tro är att hon liksom tidigare monark nu blivit galen och är omgiven av dåliga rådgivare. Hon kommer aldrig att bli de menaitiska diasporornas drottning.

EDIT: Kanske dags för att utnyttja den urgamla rätten att både taga och vräka konungar.

Detta är intressant. Det är väl inte för inte som gruppen i fråga kommit att representeras av en stereotyp "evig jude", den evige, i och med att omvärlden iakttagit något oföränderligt och outgrundligt i den judiska exercisen. Allt under det att den västerländska individualismen gett upphov till ett irrande utan slut mellan ständigt växlande ståndpunkter. Paradoxalt nog har vi också "den vandrande juden" samt bilden av den rotlösa judenheten, fast judar snarast haft sin fasta punkt i den rituella upprepningen under nära 3 000 års tid.

Så vitt jag ser det står den hårda vägen lågt i kurs i dag i vårt samhälle. Man gör inte läxan men drömmer smått enfaldigt om ett annat tillstånd som plötsligt ska uppenbara sig någonstans vid regnbågens slut. Man slår in på alla möjliga och omöjliga vägar — står strax vilse ute i skogen, kanske snavar man över ett lik eller två, men hittar inte stigen tillbaka. Hvi suckar det så tungt uti skogen?

Missförstå mig dock rätt: på ett individuellt plan är det både naturligt och fruktbart att inte låta kedja fast sig vid dogmer och ideologiska käpphästar. Irrandet är en del av livet. Kollektivt är det inte heller säkert att ideologiska experiment leder till ett mycket bättre samhälle. Risken är stor att det blir tvärtom. Men metafysiskt är det något som lämnat ett hål efter sig hos oss. Jag saknar något en känsla av hemvist på en skala som sträcker sig långt in i framtiden. Vårt samhälle har förlorat ett meningsfullt sätt att navigera i tid och rum. Det gör att man varken planerar eller investerar den tid och eftertanke som krävs, i sin egen situation eller allas, i nuet och inför framtiden.

Bedrövligt. Men det är klart hon är ju en del av det statliga sektorn och ska väl vara "modärn" som en äldre gammaldags kvinnlig släkting lite nedlåtande sa med skorrande R på 50-talet. Men nu heter det väl "progressiv". Apropå äldre släktingar såhar jag en annan sådan som när han kom igång drog det här exemplet från 20-talet någon gång som handlar om rättskrivning: "Galen och omgiven av dåliga rådgivare kan jag inget annat än beklaga Erik den fjortonde". MVH

De allra flesta självutnämnda judar med ursprung gjorde sitt intåg på den historiska världsscenen så sent som omkring föra bara 1200 år sedan! De allra flesta judar är INTE semiter, klart som fan inga judar vill tala om detta.

De officiella narrativen judarna sålt in till världen om sig själva och sin historiska kontext är baserade på lögner och åter lögner. Bara den som är så mäktigt kraftfull och förslagen kan mäkta med att lura en hel värld.

Det är härlig livsbejakande mångkultur och värdegrund när vi gör det - förintelse, antisemitism och hat när det rör judar.

Har antisemitismen någonsin varit mer relevant än idag?

I uppslag efter uppslag, i krönika efter krönika och i ledare efter ledare talas det om antisemitism och hur viktigt det nu är att mota den nazistiska statskuppen, som bara tycks ligga timmar bort. I samma andetag får vi också höra hur ondskefullt nazistiskt det är att inte välkomna eget folkmord. Det så kallade mediekriget om mångkulturen skräder inte orden, Hitlers ande svävar osaligt över tingens ordning, mer aktuell än någonsin. Vilka som bestämmer tingens ordning, det vet vi.

Bokstäver bildar ord som i sin tur, dessutom med mycket hög verkningsgrad, styr tankar. Vilka som styr och kontrollerar vad och i vilka syften det vet vi också.

Artikeln förhållandevis lång, läsvärd i sin helhet.

Är antisemitism bara en sund försvarsmekanism?

Vi européer har idag ett tankeförbud vad gäller grupper. Vi förväntas tala om alla andra som individer. George Soros är bara en rik filantrop utan minsta koppling till det judiska samfundet, överfallsvåldtäkter har inget med invandrare att göra utan enbart enskilda förövare och vi har inget att frukta om vi på sikt byts ut som folk. Samtidigt ska vi vara kollektivt ansvariga för allt möjligt, från det svarta slaveriet till nazisternas förehavanden. Som vita är vi alla anklagade för att utöva ”vit makt” och alla män bär ett kollektivt ansvar för det andra män gör. Vi förväntas också värna s.k. minoriteter. Dessa ses med självklarhet som en grupp med kollektiva intressen medan vi själva aldrig får ha några. Svenskar och européer existerar inte ens som ett folk, enligt makthavarna.

När man börjar nysta i denna dubbelmoral hittar vi oftast en agenda, inte sällan väl dold för oss och de senaste 100 åren är nästan alltid judiska organisationer och personer de mest pådrivande. Genom århundradena har det judiska agerandet och dubbelmoralen, en för dem och en för oss andra, resulterat i fientlighet mot judar och lett till ständiga folkliga uppror mot dem. De har vid minst ett hundratal tillfällen fördrivits från de platser, länder och regioner där de bott. Vad beror det på och varför ser vi samma mönster i olika länder, tidsepoker och kulturer? Denna fråga har sysselsatt många akademiker och har av såväl judar som icke-judar benämnts “Den judiska frågan” (JQ – The Jewish Question).
[...]

En naturlig förklaring

Lyckligtvis har vi redan fått en rimlig förklaring till detta ihållande fenomen av en av grundarna till den sionistiska rörelsen, Theodor Herzl. I sin bok på tyska, Der Judenstaat, som publicerades 1896, skriver han att oavsett var i världen judarna bor är de ett folk. Hertzl menade att var än judarna levde var konflikter med ursprungsbefolkningen inte bara troliga, utan också oundvikliga. Han skriver:

“Den judiska frågan existerar varhelst judar finns i ett större antal….och där den inte redan finns kommer den att tillta när antalet judar ökar….”

I både offentliga och privata texter förklarade Hertzl att antisemitism inte är en avvikelse utan snarare en naturlig reaktion hos en befolkning mot ett främmande judiskt beteende. Den beror inte på okunskap och fördomar, såsom många hävdar. Istället är konflikten, enligt Hertzl, en logisk följd av att judar är ett distinkt folk med egna intressen som ofta står i konflikt med folken där judar bor.

Det anti-judiska sentiment i modern tid berodde på att när judarna tilläts lämna sina ghetton med början på 1700-talet kom de i kontakt med de bredare befolkningslagren. Hertzl skrev:

“Jag finner att antisemiterna har sin fulla rätt….och är en naturlig följd av de judiska bristerna”.

Hans slutsats var att judarna måste sluta låtsas att de är som alla andra och ärligt erkänna att de är ett eget folk med egna intressen. Enligt Hertzl var den enda lösningen på den judiska frågan att judarna fick ett eget land. I ett brev till den ryska tsaren skrev han att:

“..sionismen är den slutgiltiga lösningen på den judiska frågan.”

https://friasidor.is/ar-antisemitism...svarsmekansim/

Att eftersträva antismetism för antismetismens skull är inte lösningen, den etiketten kommer på köpet, säkert som amen i kyrkan.

Jag vänder mig mot synen att judiska trosuppfattningar som de kommer till uttryck i en ständigt utvecklad och omtolkad samling som t.ex. talmud skulle vara en rituell upprepning. Tvärtom så handlar det om en ständig omtolkning och omskrivning av tidigare texter. Gilad Azmon lyfter särskilt fram den skolning och kunskap i argumentationsteknik som kommer ut av behovet av att kanske komma till en helt motsatt uppfattning än Mose lagar. Tekniken kallas pilpul och är som jag ser det ett utmärkt redskap om man vill utveckla lagar och få dem att betyda något annat än vad som ursprungligen avsågs.

https://www.unz.com/gatzmon/pilpul-f...ghlight=pilpul

Vissa kanske skulle kalla det sofismer. Andra kallar det pilpul.

Förvisso. Kalla det dialog, diskussion, besvärjelser. Talrika är de rabbiner genom tiderna som bidragit med de oräkneliga kommentarer som fyller ut de judiska skrifterna. Glöm dock inte andra delar av toran än talmud. Det viktiga är i alla händelser att judar av alla möjliga sorter levt i en bok- och bokstavskultur där en grupp i den judiska församlingen åtagit sig att fortsätta arbetet, som i allt väsentligt utgår från samma källor, oavsett vad som händer.