Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Centerpartiet ser därför ingen annan möjlighet än att rösta nej till dessa lagförändringar.

Svensk migrationspolitik måste bygga på långsiktighet och förutsägbarhet. Den behöver fokusera på de mest utsatta och de människor som har verkligt skyddsbehov, samtidigt som den uppmuntrar den som lär sig språket och har egen försörjning. Regeringens förslag till lagförändringar i gymnasielagen gör inget av detta.

Regeringen har också lagt fram ett förslag till förordningsändring om förändringar i begreppet varaktig anställning. Även denna förändring innebär än att ett hopp tänds som snabbt skulle släckas, då förändringen inte hjälper många av dessa unga. Vi är därför kritiska även till denna förändring, men menar att förordningar är regeringens ansvar.

Vi kommer därför att avstå i voteringen om det utskottsinitiativ som M lagt fram i syfte att fjärrstyra förordningsändringen från Riksdagen.

På Hammarkullsskolan går 220 elever från förskoleklass till tredje klass. Bara fyra av dem har svenska som modersmål. Många är trångbodda och har ont om pengar. I klassrummen finns alltid smörgåsar och på måndagar och fredagar serveras pasta eller kött för att många barn behöver extra mat inför och efter helgen. Linnea Lindquist beskriver hur hennes lärare får arbeta hårt med språket och att de inte kan börja med läsförståelse förrän barnen går i andra klass. Vad är det som gör att det har blivit värre?
– För att skolkoncernerna tillåts expandera obehindrat och det leder till att segregationen ökar. I vissa skolor har hundra procent av eleverna svenska som modersmål, hos oss är det nästan tvärtom.
På ett pedagogiskt sätt beskriver hon i boken hur det fria skolvalet, vinstuttag och den likvärdiga skolpengen – att privata och kommunala skolor får lika stor ersättning per elev – hänger ihop. Systemet är särskilt gynnsamt för de privata skolorna som kan bestämma exakt hur många – och vilka – elever de tar emot.

Ditt argument att friskolor endast tar in personer med hög utbildning och studiemotiverade barn stämmer inte.

Däremot erbjuder de ett lugn och studiero som inte de kommunala skolorna har eftersom de helt enkelt inte bryr sig hur det går för barnen, så länge skolan är kommunens ansvar kommer det sparas in pengar och större klasser är vardag. Med Sveriges obefintliga plan hur man tar emot invandrare samt i en mängd som samhället klarar kommer inte din eller någon strategi funka

Barn från familjer med eftergymnasial utbildning väljer i högre grad en friskola, medan barn till föräldrar med låg eller knappt någon utbildning alls inte gör något val och därför hamnar i den kommunala skolan.

Och på så sätt fortsätter segregationen att öka. Om inte staten sätter stopp för det här, vill säga.

Konkurrensverket är kritisk till dagens allt vanligare system med kötid som urvalsgrund vid val till grundskolan. I ett remissyttrande delar Konkurrensverket utredningens bedömning att kötid inte ska tillåtas som urvalsgrund med motiveringen att alla vårdnadshavare ska få samma möjligheter och förutsättningar vid valet av grundskola.

Konkurrensverket skriver att även elever vars vårdnadshavare inte gjort något val ska kunna placeras på en fristående skola inom en rimlig närhet. Konkurrensverket avstyrker därför förslaget att dessa elever endast ska kunna placeras i skolenheter med kommunal huvudman.

Ta bort kösystem, utgå från syskonförtur, geografiskt baserat urval, kvoter för att främja en allsidig social sammansättning av elever, eller förtur till en skolenhet med högre årskurser (skolspår eller verksamhetsmässigt samband).

"I klarspråk får de kommunala skolorna ta hand om de barn som kräver mest resurser, utan att få någon kompensation." I vår kommun finns det något som kallas tilläggsbelopp och det kan sökas av alla skolor för barn som behöver extra stöd, såväl kommunala som fristående. Det största problemet med de kommunala skolorna är inte i första hand brist på medel, utan ett ineffektivt och i många fall undermåligt ledarskap, vilket gör att föräldrar inte vill ha sina barn där. Om de kommunala skolorna vore av hög kvalitet så vore det här inte något problem.

Det är svårt för även den skickligaste lärare att göra stordåd om du har de förutsättningarna. Det enklaste sättet att skapa bättre resultat är att satsa på mer blandade klasser. Då får svaga elever draghjälp, och forskning visar att även starka elever "tjänar" på ett mer blandat kompisunderlag. Dessa barn kommer ju mötas någon gång i livet, då är det bättre att de gör det redan i skolåldern. Det tror jag ger bättre förutsättningar för ett mer stabilt, bra och säkert samhälle på sikt.