Svara
- Ämnesverktyg
- Hitta inlägg efter datum
Citat:
Vad tror du om framtiden då? Varför är så positiv? Vidare, när det kommer till Kina så är det en rival till USA och EU. Där av den växande oppositionen mot Kina från västerländska eliter. Jag säger inte att Kina är behjärtansvärda men jag föredrar ett avlägset Kina framför DC/London/Tel Aviv/Bryssel hegemonin vi lever under.
Det som intresserar mig är möjligheter och svagheter, våra och andras.
Det är en intressant iakttagelse att din kreoliserade och Gürs etniska underklass, kostar mer resurser här än på de flesta plättar på jorden. Att kolonialiseringen inte skapar mervärde utan kostnad som minskas radikalt genom andra plättars komparativa fördelar. Det är alltså ett överflödsbeteende att hålla svenskt utanförskap igång. Det naturliga jämviktsläget är att det inte bor människor dyrare här än där. Finns en egenintresserad svensketnisk intention att uppnå denna jämvikt, så är den inte bara möjlig utan naturligt marknadsmässig.
Då kan man kontra med att kostnadens maximerande är själva meningen, eftersom den gynnar våra exploatörer i det neoliberala imperiet. Att förstöra Irak, Syrien och Libyen är ju förstås absolut slöseri, men relativ profit - eller hur?
Och där kommer Kina in. Utan att spendera mycket alls, har man tillgång till Irans olja och kanske snart Iraks och Syriens - eftersom det neoliberala imperiets imperiepolitik inte är absolut rationell utan relativt. Den amerikanska hegemonin vårdas inte av krafterna som kapat kontrollen, utan missköts å det grövsta.
En multipolär värld är goda nyheter och nya förutsättningar för små stater. Irak och Libyen kunde uppna en hög grad av suveränitet under Kalla kriget, som försvann med USA som hegemon och Israel-satellit - och kan kanske uppnå samma ställning igen. Liksom Sverige kanske kan.
Citat:
Ja, den etniska underklassen kostar pengar och stat, kommun och landsting kommer att över tid skära ned på verksamheterna. De låter inflationen äta upp allt från socialbidrag till studiemedel. Om du har ett barn som är deppigt kan det dröja ett år innan du får ett psykolog samtal på BUP. Folk märker inte det här naturligtvis. Ingen märker heller om bilköerna blir något längre eller att tågen börjar komma ett par minuter försent. Det är små försämringar som flertalet inte märker. Det är så kakan kommer se ut i Sverige - och ingen kommer märka något såklart annat än de berörda. Media kanske klagar och politikerna säger något men inget händer. Det är framtiden. Det som intresserar mig är möjligheter och svagheter, våra och andras.
Det är en intressant iakttagelse att din kreoliserade och Gürs etniska underklass, kostar mer resurser här än på de flesta plättar på jorden. Att kolonialiseringen inte skapar mervärde utan kostnad som minskas radikalt genom andra plättars komparativa fördelar. Det är alltså ett överflödsbeteende att hålla svenskt utanförskap igång. Det naturliga jämviktsläget är att det inte bor människor dyrare här än där. Finns en egenintresserad svensketnisk intention att uppnå denna jämvikt, så är den inte bara möjlig utan naturligt marknadsmässig.
Då kan man kontra med att kostnadens maximerande är själva meningen, eftersom den gynnar våra exploatörer i det neoliberala imperiet. Att förstöra Irak, Syrien och Libyen är ju förstås absolut slöseri, men relativ profit - eller hur? Och där kommer Kina in. Utan att spendera mycket alls, har man tillgång till Irans olja och kanske snart Iraks och Syriens - eftersom det neoliberala imperiets imperiepolitik inte är absolut rationell utan relativt. Den amerikanska hegemonin vårdas inte av krafterna som kapat kontrollen, utan missköts å det grövsta.
En multipolär värld är goda nyheter och nya förutsättningar för små stater. Irak och Libyen kunde uppna en hög grad av suveränitet under Kalla kriget, som försvann med USA som hegemon och Israel-satellit - och kan kanske uppnå samma ställning igen. Liksom Sverige kanske kan.
Det är en intressant iakttagelse att din kreoliserade och Gürs etniska underklass, kostar mer resurser här än på de flesta plättar på jorden. Att kolonialiseringen inte skapar mervärde utan kostnad som minskas radikalt genom andra plättars komparativa fördelar. Det är alltså ett överflödsbeteende att hålla svenskt utanförskap igång. Det naturliga jämviktsläget är att det inte bor människor dyrare här än där. Finns en egenintresserad svensketnisk intention att uppnå denna jämvikt, så är den inte bara möjlig utan naturligt marknadsmässig.
Då kan man kontra med att kostnadens maximerande är själva meningen, eftersom den gynnar våra exploatörer i det neoliberala imperiet. Att förstöra Irak, Syrien och Libyen är ju förstås absolut slöseri, men relativ profit - eller hur? Och där kommer Kina in. Utan att spendera mycket alls, har man tillgång till Irans olja och kanske snart Iraks och Syriens - eftersom det neoliberala imperiets imperiepolitik inte är absolut rationell utan relativt. Den amerikanska hegemonin vårdas inte av krafterna som kapat kontrollen, utan missköts å det grövsta.
En multipolär värld är goda nyheter och nya förutsättningar för små stater. Irak och Libyen kunde uppna en hög grad av suveränitet under Kalla kriget, som försvann med USA som hegemon och Israel-satellit - och kan kanske uppnå samma ställning igen. Liksom Sverige kanske kan.
USA:s utrikespolitik är en total clusterfuck. För Israel, Turkiet och Saudierna ligger det ett mervärde i att Syrien, Irak och andra länder är kaosartade. För oss andra är det naturligtvis tvärtom. För kineserna är det ett rent helvete eftersom skall bygga sin silkesväg genom Afghanistan, Syrien och Irak. Så länge USA befinner sig i regionen så kan kineserna inte traska in och bestämma. Som du vet så söker de ordning och inte kaos. USA närvaro i MENA leder naturligtvis till en kostnad. USA satsar nu nära 4% av sitt BNP på försvaret och kommer behöva höja anslagen om det här snordyra imperiet för särintressen skall fortsätta.
Så frågan är då vart gränsen går? Hur mycket vill USA kasta i väg på sina militära äventyr för främmande makt? Kineserna kan vänta. De är inte dummare än att de vet att pengarna i USA är på väg att ta slut. Vad jag förstår vill Trump plocka hem 10,000 soldater från Tyskland för att spara pengar. Det gick inte hem hos GOP etablissemanget och Demokraterna men kostnaderna är för stora. Det lustiga är att båda partierna tycker att USA skall fortsätta att se sin statsskuld växa okontrollerat. Det samma kan sägas om migrationen till Sverige. Finns det någon gräns? Egentligen inte men prioriteringar kommer behöva göras och försämrar man samhället bit för bit kan man hålla på länge. Många decennier. Det är så vår elit tänker - låt det förfalla men låt det inte gå för fort.
Citat:
Så frågan är då vart gränsen går? Hur mycket vill USA kasta i väg på sina militära äventyr för främmande makt? Kineserna kan vänta. De är inte dummare än att de vet att pengarna i USA är på väg att ta slut. Vad jag förstår vill Trump plocka hem 10,000 soldater från Tyskland för att spara pengar. Det gick inte hem hos GOP etablissemanget och Demokraterna men kostnaderna är för stora. Det lustiga är att båda partierna tycker att USA skall fortsätta att se sin statsskuld växa okontrollerat. Det samma kan sägas om migrationen till Sverige. Finns det någon gräns? Egentligen inte men prioriteringar kommer behöva göras och försämrar man samhället bit för bit kan man hålla på länge. Många decennier. Det är så vår elit tänker - låt det förfalla men låt det inte gå för fort.
Att vidmakthålla det romerska imperiet kostade naturligtvis blod och guld för romarna. Men vinsterna för imperieeliten övervägde kostnaderna. Så är det naturligtvis även för det Liberala Imperiet som ännu så länge har förmånen att kunna utfärda nya sestertier/dollar i en strid ström som bekostar världens största stående professionella armé och flotta som underhåller de ca 800 baser och installationer som finns runt om i världen.
Man bör förstå att Trump gjorde sig till dödsfiende med det Liberala Imperiets elit när han uttryckte det förhatliga "America first" som var ett direkt hot mot Imperiets elit. Fasansfulla tanke. Eliten skulle tvingas fundera över den egna befolkningens livsvillkor och använda de ekonomiska resurserna till andra ändamål än att föra liberala krig.
Adam hittar en ny mittpunkt
Den i tråden ofta aktuelle ledarskribenten Adam C skrev igår en krönika i Göteborgsposten där han tycker sig se en ny förnuftig mitt uppstå i den svenska invandringsdebatten. Han recenserar en rapport från Socialdemokraternas Tiden som handlar om ett tänkt slut på obegränsad massinvandring.
https://www.gp.se/ledare/en-ny-migra...nkt-1.30844113
Vi har sett den tänkta migrationspolitiska breda uppgörelsen falla samman - om inte det kommer en kompromiss i elfte timmen. Men narrativet att det har varit ett litet extremt Miljöparti och inte Socialdemokraterna och Moderaterna som själva drivit på massinvandringen vill inte riktigt sätta sig i det allmänna medvetandet.
Jag betraktar de som tror att Miljöpartiet varit den drivande politiska kraften som svagsinta. Särskilt när man ser det massuppbåd av tunga Socialdemokrater som nyligen gick ut och krävde fortsatt öppna gränser.
Den i tråden ofta aktuelle ledarskribenten Adam C skrev igår en krönika i Göteborgsposten där han tycker sig se en ny förnuftig mitt uppstå i den svenska invandringsdebatten. Han recenserar en rapport från Socialdemokraternas Tiden som handlar om ett tänkt slut på obegränsad massinvandring.
Citat:
Tiden placerar sig i denna fråga på en plats som närmast kan beskrivas som en ny migrationspolitisk mittpunkt. En position som på kort tid samlat både stora delar av borgerligheten och Socialdemokraterna. Målet för denna pragmatiska mittenposition är att minska utanförskapet och skapa ett mer sammanhållet och jämlikt Sverige.
Detta mål ersätter den messianska idén om Sverige som, oavsett praktiska konsekvenser, i alla lägen ska ställa migrationspolitiken ovan alla andra politiska hänsyn. Företrädare för den positionen nöjer sig i regel med att konstatera att de står upp för mänskliga rättigheter. Med tillägget att man antingen är för eller emot. Och vem vill vara emot?
Detta mål ersätter den messianska idén om Sverige som, oavsett praktiska konsekvenser, i alla lägen ska ställa migrationspolitiken ovan alla andra politiska hänsyn. Företrädare för den positionen nöjer sig i regel med att konstatera att de står upp för mänskliga rättigheter. Med tillägget att man antingen är för eller emot. Och vem vill vara emot?
https://www.gp.se/ledare/en-ny-migra...nkt-1.30844113
Vi har sett den tänkta migrationspolitiska breda uppgörelsen falla samman - om inte det kommer en kompromiss i elfte timmen. Men narrativet att det har varit ett litet extremt Miljöparti och inte Socialdemokraterna och Moderaterna som själva drivit på massinvandringen vill inte riktigt sätta sig i det allmänna medvetandet.
Jag betraktar de som tror att Miljöpartiet varit den drivande politiska kraften som svagsinta. Särskilt när man ser det massuppbåd av tunga Socialdemokrater som nyligen gick ut och krävde fortsatt öppna gränser.
En judisk haschdröm
Säkert var de flesta judar som levde under 1800 talet fullt och fast övertygade om att drömmen om ett eget etniskt hemland enbart för judar var en orealistisk utopisk dröm. Ändå arbetade ett antal judar enträget vidare för att realisera sin dröm trots allt motstånd från den egna gruppen och andra folk. Efter det andra världskriget så bars deras dröm frukt och judarna fick sitt eget land. Så stark var drömmen att de till och med lyckades skapa ett eget litet hemland innanför Sovjetunionens gränser - men klimatet var inte gynnsamt för apelsiner där det stakades ut om man så säger.
Tycker att både drömmare och pessimister i tråden och annorstädes kan ta lärdom av hur drömmen om ett etniskt homogent hemland för ett litet folk kan föras i mål.
Säkert var de flesta judar som levde under 1800 talet fullt och fast övertygade om att drömmen om ett eget etniskt hemland enbart för judar var en orealistisk utopisk dröm. Ändå arbetade ett antal judar enträget vidare för att realisera sin dröm trots allt motstånd från den egna gruppen och andra folk. Efter det andra världskriget så bars deras dröm frukt och judarna fick sitt eget land. Så stark var drömmen att de till och med lyckades skapa ett eget litet hemland innanför Sovjetunionens gränser - men klimatet var inte gynnsamt för apelsiner där det stakades ut om man så säger.
Tycker att både drömmare och pessimister i tråden och annorstädes kan ta lärdom av hur drömmen om ett etniskt homogent hemland för ett litet folk kan föras i mål.
En tillbakablick över repressionens mekanismer
Gunnar Sandelin skriver idag en krönika på Det Goda Samhället om de repressiva mekanismer som stoppade en välgörande debatt om massinvandringen. Inget nytt, men ett sammanfattande tidsdokument.
https://detgodasamhallet.com/2020/07...gi/#more-29714
Så frågan är vilka det är som kan avsluta anställningen för prominenta ledarskribenter? Vilka ger direktiv till deras "chefer"?
Gunnar Sandelin skriver idag en krönika på Det Goda Samhället om de repressiva mekanismer som stoppade en välgörande debatt om massinvandringen. Inget nytt, men ett sammanfattande tidsdokument.
Citat:
Därtill kom ett par ledarskribenter i våra större tidningar som berättade att de antingen fått recensionsförbud eller uppmanats att skriva kritiskt om min och etnologiprofessorn Karl-Olof Arnstbergs bok ”Invandring och mörkläggning”. Nu var de antingen hemligt kritiska inför mig mot sina chefer, som utfärdat ett sådant dekret, eller blidkande för att jag skulle förstå det svåra i deras situation. Ett av flera exempel på vad som hände då var när Aftonbladet i maj 2013 recenserade ”Invandring och mörkläggning” till bilder av marscherande nynazister. Recensionen avslutades med att sådana som Arnstberg och jag borde förpassas ut ur offentligheten:
”Frågor som dessa kan vi debattera, så får Arnstberg, Sandelin och alla de andra härja vidare någonstans i skymundan”, menade kulturskribenten Samuel Edquist.
Bekanta till mig, som fortfarande kunde ta plats på den offentliga arenan och som jag visste i stort sett delade mina åsikter, undvek att gilla mina migrationskritiska texter på Facebook. Som en av dem sade när jag frågade varför: ”Folk är fega, men själv är jag bara taktisk”. Jag minns också vad en framgångsrik vän på en av våra större redaktioner sa till mig: ”Skulle jag skriva vad jag tyckte, så skulle jag bli ekonomisk martyr”.
”Frågor som dessa kan vi debattera, så får Arnstberg, Sandelin och alla de andra härja vidare någonstans i skymundan”, menade kulturskribenten Samuel Edquist.
Bekanta till mig, som fortfarande kunde ta plats på den offentliga arenan och som jag visste i stort sett delade mina åsikter, undvek att gilla mina migrationskritiska texter på Facebook. Som en av dem sade när jag frågade varför: ”Folk är fega, men själv är jag bara taktisk”. Jag minns också vad en framgångsrik vän på en av våra större redaktioner sa till mig: ”Skulle jag skriva vad jag tyckte, så skulle jag bli ekonomisk martyr”.
https://detgodasamhallet.com/2020/07...gi/#more-29714
Så frågan är vilka det är som kan avsluta anställningen för prominenta ledarskribenter? Vilka ger direktiv till deras "chefer"?
Jag delar helt din syn på åt vilket håll utvecklingen går. Och utvecklingen går givetvis inte åt det hållet av en slump, utan det är en högst medveten strategi att driva utvecklingen åt just det hållet.
Utvecklingen är dock inte oundviklig. Vi kan stoppa den och vi kan vända den. Om vi vill och om vi vågar. Men för att det ska gå så krävs en kollektiv resning mot ni vet vem. För närapå hundra år sedan så var det nära att en sådan resning och befrielse lyckades (dock så lyckades ni vet vem att störta upprorsmakarna i krig, men det är en annan historia). Så tappa inte hoppet!
Utvecklingen är dock inte oundviklig. Vi kan stoppa den och vi kan vända den. Om vi vill och om vi vågar. Men för att det ska gå så krävs en kollektiv resning mot ni vet vem. För närapå hundra år sedan så var det nära att en sådan resning och befrielse lyckades (dock så lyckades ni vet vem att störta upprorsmakarna i krig, men det är en annan historia). Så tappa inte hoppet!
Citat:
För att citera HepCat-X;
Jag har samma hållning som honom. Jag tror att Sverige kommer bli ett en blandning av Argentina, Brasilien, Albanien, Jugoslavien, Libanon, Singapore osv. Jag tänker mig en framtid med stor social stratifiering med en slum du kanske hittar utanför Moskva. Jag tänker mig också "kåkstäder" i form av temporära tält och husvagnsstäder som idag är så vanligt förekommande i USA. Jag tänker mig att vi kommer ha en elit av vita som ser svensk kultur på ungefär samma sätt som Wasp såg på engelsk kultur. Den är för dem.
Jag tänker mig att majoriteten i Sverige kommer vara en kreolbefolkning - vitare än den i Brasilien men brunare än den svenska idag. På många sätt kommer samhället inte förändras - små steg till det sämre och över långa perioder med en del uppgångar. Jag tänker mig också en ekonomi som bygge på finansialisering och teknikbolag snarare än industri. Många människor kommer arbeta med temporära jobb och få någon form av bidrag av staten för en överlevnad för en ganska tråkig tillvaro. Jag ser ingen kollaps - men ett försämrat samhälle. Kanske som Rumänen är idag men med mer teknologi och ett större BNP. Knappast kontroversiellt och nyskapande. De flesta kommer inte märka något - de kommer vänja sig som med allt annat.
Jag antar att du har varit i NYC. Rika människor på Manhattan, hipsters och judar i Brooklyn och fattiga bruna i Bronx. Från förorterna, Staten Island och Queens pendlar en hispanic/kreol samt delvis vit arbetarklass in till Manhattan. Drömmen om att barnen skall få en bättre framtid är relativt död - du är kvar i din sociala klass även om du har utbildning. De kanske kan aspirera på att bli polis eller lärare. Födelsetalen är också låga - behovet av arbetskraft fylls upp av invandrare från utlandet och från USA som arbetar illegalt eller för låg lön. NYC är ett helt fungerande samhälle. Jobbar du på NYT och tjänar $250.000 om året finns det inget att klaga på. Tvärtom. Vill vi göra Sverige till detta? Ja, skulle Dagens Nyheters ledarsidor hävda men de sitter också på toppen i tornet så de skadas inte alls - men vanligt folk?
Vad tror du om framtiden då? Varför är så positiv? Vidare, när det kommer till Kina så är det en rival till USA och EU. Där av den växande oppositionen mot Kina från västerländska eliter. Jag säger inte att Kina är behjärtansvärda men jag föredrar ett avlägset Kina framför DC/London/Tel Aviv/Bryssel hegemonin vi lever under.
Jag har samma hållning som honom. Jag tror att Sverige kommer bli ett en blandning av Argentina, Brasilien, Albanien, Jugoslavien, Libanon, Singapore osv. Jag tänker mig en framtid med stor social stratifiering med en slum du kanske hittar utanför Moskva. Jag tänker mig också "kåkstäder" i form av temporära tält och husvagnsstäder som idag är så vanligt förekommande i USA. Jag tänker mig att vi kommer ha en elit av vita som ser svensk kultur på ungefär samma sätt som Wasp såg på engelsk kultur. Den är för dem.
Jag tänker mig att majoriteten i Sverige kommer vara en kreolbefolkning - vitare än den i Brasilien men brunare än den svenska idag. På många sätt kommer samhället inte förändras - små steg till det sämre och över långa perioder med en del uppgångar. Jag tänker mig också en ekonomi som bygge på finansialisering och teknikbolag snarare än industri. Många människor kommer arbeta med temporära jobb och få någon form av bidrag av staten för en överlevnad för en ganska tråkig tillvaro. Jag ser ingen kollaps - men ett försämrat samhälle. Kanske som Rumänen är idag men med mer teknologi och ett större BNP. Knappast kontroversiellt och nyskapande. De flesta kommer inte märka något - de kommer vänja sig som med allt annat.
Jag antar att du har varit i NYC. Rika människor på Manhattan, hipsters och judar i Brooklyn och fattiga bruna i Bronx. Från förorterna, Staten Island och Queens pendlar en hispanic/kreol samt delvis vit arbetarklass in till Manhattan. Drömmen om att barnen skall få en bättre framtid är relativt död - du är kvar i din sociala klass även om du har utbildning. De kanske kan aspirera på att bli polis eller lärare. Födelsetalen är också låga - behovet av arbetskraft fylls upp av invandrare från utlandet och från USA som arbetar illegalt eller för låg lön. NYC är ett helt fungerande samhälle. Jobbar du på NYT och tjänar $250.000 om året finns det inget att klaga på. Tvärtom. Vill vi göra Sverige till detta? Ja, skulle Dagens Nyheters ledarsidor hävda men de sitter också på toppen i tornet så de skadas inte alls - men vanligt folk?
Vad tror du om framtiden då? Varför är så positiv? Vidare, när det kommer till Kina så är det en rival till USA och EU. Där av den växande oppositionen mot Kina från västerländska eliter. Jag säger inte att Kina är behjärtansvärda men jag föredrar ett avlägset Kina framför DC/London/Tel Aviv/Bryssel hegemonin vi lever under.
Citat:
Ja, den etniska underklassen kostar pengar och stat, kommun och landsting kommer att över tid skära ned på verksamheterna. De låter inflationen äta upp allt från socialbidrag till studiemedel. Om du har ett barn som är deppigt kan det dröja ett år innan du får ett psykolog samtal på BUP. Folk märker inte det här naturligtvis. Ingen märker heller om bilköerna blir något längre eller att tågen börjar komma ett par minuter försent. Det är små försämringar som flertalet inte märker. Det är så kakan kommer se ut i Sverige - och ingen kommer märka något såklart annat än de berörda. Media kanske klagar och politikerna säger något men inget händer. Det är framtiden.
USA:s utrikespolitik är en total clusterfuck. För Israel, Turkiet och Saudierna ligger det ett mervärde i att Syrien, Irak och andra länder är kaosartade. För oss andra är det naturligtvis tvärtom. För kineserna är det ett rent helvete eftersom skall bygga sin silkesväg genom Afghanistan, Syrien och Irak. Så länge USA befinner sig i regionen så kan kineserna inte traska in och bestämma. Som du vet så söker de ordning och inte kaos. USA närvaro i MENA leder naturligtvis till en kostnad. USA satsar nu nära 4% av sitt BNP på försvaret och kommer behöva höja anslagen om det här snordyra imperiet för särintressen skall fortsätta.
Så frågan är då vart gränsen går? Hur mycket vill USA kasta i väg på sina militära äventyr för främmande makt? Kineserna kan vänta. De är inte dummare än att de vet att pengarna i USA är på väg att ta slut. Vad jag förstår vill Trump plocka hem 10,000 soldater från Tyskland för att spara pengar. Det gick inte hem hos GOP etablissemanget och Demokraterna men kostnaderna är för stora. Det lustiga är att båda partierna tycker att USA skall fortsätta att se sin statsskuld växa okontrollerat. Det samma kan sägas om migrationen till Sverige. Finns det någon gräns? Egentligen inte men prioriteringar kommer behöva göras och försämrar man samhället bit för bit kan man hålla på länge. Många decennier. Det är så vår elit tänker - låt det förfalla men låt det inte gå för fort.
USA:s utrikespolitik är en total clusterfuck. För Israel, Turkiet och Saudierna ligger det ett mervärde i att Syrien, Irak och andra länder är kaosartade. För oss andra är det naturligtvis tvärtom. För kineserna är det ett rent helvete eftersom skall bygga sin silkesväg genom Afghanistan, Syrien och Irak. Så länge USA befinner sig i regionen så kan kineserna inte traska in och bestämma. Som du vet så söker de ordning och inte kaos. USA närvaro i MENA leder naturligtvis till en kostnad. USA satsar nu nära 4% av sitt BNP på försvaret och kommer behöva höja anslagen om det här snordyra imperiet för särintressen skall fortsätta.
Så frågan är då vart gränsen går? Hur mycket vill USA kasta i väg på sina militära äventyr för främmande makt? Kineserna kan vänta. De är inte dummare än att de vet att pengarna i USA är på väg att ta slut. Vad jag förstår vill Trump plocka hem 10,000 soldater från Tyskland för att spara pengar. Det gick inte hem hos GOP etablissemanget och Demokraterna men kostnaderna är för stora. Det lustiga är att båda partierna tycker att USA skall fortsätta att se sin statsskuld växa okontrollerat. Det samma kan sägas om migrationen till Sverige. Finns det någon gräns? Egentligen inte men prioriteringar kommer behöva göras och försämrar man samhället bit för bit kan man hålla på länge. Många decennier. Det är så vår elit tänker - låt det förfalla men låt det inte gå för fort.
Nu tror jag att du kommer fortsätta i samma hjulspår, det är inte första gången jag uppmuntrat dig att göra din analys mer sofistikerad än att allt kommer mjuklanda i en stabil lagomdystopi. Du är inte ensam om det tänket, många nymornade systemkritiker framåträknar trender och missar att trender bryts. De tänker inte på hur det rent praktiskt ska gå till och varför.
Antagligen förstår du att Sverige inte kommer förbli ett invandrarland "för alltid", på samma sätt som Alaska eller Kalifornien inte levde i en evig guldrush. Men du har inte tänkt på det, inte på riktigt. Din inre bild av svenska favelor med Blade Runner-saxofon som tema är bara en kuliss, en härmande scenografi och inte en självständig analys.
En multipolär värld tornar kanske upp sig. Rivaliserande imperier som letar svagheter att exploatera. Kalergi mot Sun Tzu. Historiskt kom både Sveriges och Iraks guldålder med det manöverutrymme som följer den lilla staten mellan makter. Vår gemensamma olycka var den amerikanska hegemonin.
Det här är bara några osäkerheter/möjligheter att besinna som allra minst är betydligt mer intressanta än dina generiska svartpiller.
Citat:
Att vidmakthålla det romerska imperiet kostade naturligtvis blod och guld för romarna. Men vinsterna för imperieeliten övervägde kostnaderna. Så är det naturligtvis även för det Liberala Imperiet som ännu så länge har förmånen att kunna utfärda nya sestertier/dollar i en strid ström som bekostar världens största stående professionella armé och flotta som underhåller de ca 800 baser och installationer som finns runt om i världen.
Man bör förstå att Trump gjorde sig till dödsfiende med det Liberala Imperiets elit när han uttryckte det förhatliga "America first" som var ett direkt hot mot Imperiets elit. Fasansfulla tanke. Eliten skulle tvingas fundera över den egna befolkningens livsvillkor och använda de ekonomiska resurserna till andra ändamål än att föra liberala krig.
Man bör förstå att Trump gjorde sig till dödsfiende med det Liberala Imperiets elit när han uttryckte det förhatliga "America first" som var ett direkt hot mot Imperiets elit. Fasansfulla tanke. Eliten skulle tvingas fundera över den egna befolkningens livsvillkor och använda de ekonomiska resurserna till andra ändamål än att föra liberala krig.
USA:s utrikespolitik besjälas av allt annat än rationell imperiepolitik eller ekonomisk kalkyl. Det är vansinnigt vanskött inifrån-ut, uppifrån-ned. Det är också en intressant iakttagelse, att cyberkapitalismen inte är någon livsduglig Leviatan. Den är inte alls postidentitär, postmänsklig, står inte alls över mänskliga kollektivs avsikter och svagheter.
Citat:
Sverige var efterblivet i ordets rätta bemärkelse under en period vid mitten på 1800-talet. Att det blev så hänger samman med att industraliseringen och urbaniseringen tog fart vid denna tid, och att det blev svårt för fler än tidigare att försörja sig. Lägg till detta ett antal svåra nödår och du har incitamenten till att nappa på reklamen för Amerika-linjerna.Ja, det är detta Bilan Osman och hennes identitetspolitiska anhang inte förstått: Sverige har varit etniskt homogent. Det ligger i sakens natur att utvandrarländer är det. Sverige var etniskt homogent av samma anledning som Somalia är det idag: shithole countries. En miljon av fem lämnade Sverige på 1800-talet för att det näppeligen gick att leva här. Precis som Somalia idag är ett shithole country som ingen vill flytta till, utan därifrån, var Sverige ett sådant land. Men vi organiserade oss, kämpade och byggde ett rätt bra land. Och det utan att klaga på andra. Somalia kan göra likadant.
Men det blev ju bra ändå, som du skriver.
Citat:
Sverige var efterblivet i ordets rätta bemärkelse under en period vid mitten på 1800-talet. Att det blev så hänger samman med att industraliseringen och urbaniseringen tog fart vid denna tid, och att det blev svårt för fler än tidigare att försörja sig. Lägg till detta ett antal svåra nödår och du har incitamenten till att nappa på reklamen för Amerika-linjerna.
Men det blev ju bra ändå, som du skriver.
Men det blev ju bra ändå, som du skriver.
En smula historielöshet här i tråden?
I början av 1800 talet så förlorade Sverige hela den östra halvan av riket och bildade en föga populär union med den norska delen av Stordanmark. Sverige hade ohjälpligt förlorat sin position som regional hegemon.
Vaccinet och potäterna gjorde för första gången att Sveriges befolkning växte snabbare än det gick att föda och sysselsätta befolkningen.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera
