__________________
Senast redigerad av estetik 2020-02-02 kl. 13:17.
Senast redigerad av estetik 2020-02-02 kl. 13:17.
Citat:
Socialdemokrater har inga lösningar på någonting. Daniel Suhonen:
https://sekotidningen.se/asikter/kro...ta-prata-skit/
En extra semestervecka för att lösa problemen. Man häpnar. Helt ofattbart.
Slutsatsen måste vara att socialdemokratins problem och samhällets problem är två helt olika problem.
https://sekotidningen.se/asikter/kro...ta-prata-skit/
En extra semestervecka för att lösa problemen. Man häpnar. Helt ofattbart.
Slutsatsen måste vara att socialdemokratins problem och samhällets problem är två helt olika problem.
DN:s korrupte (och mediokre) kulturchef Björn Wiman skriver i sin anspråksfulla helgkrönika idag att myten och religionen - nya och gamla religiösa föreställningar och troper - aktivt måste tas i bruk för att rädda den Goda Politiken, rädda samhället (läs MP:s och DN:s världsbild), rädda mänskligheten. Kapitulationen inför antiintellektualism, obskurantism, auktoritetstro och importerade dumheter kan inte gärna bli tydligare.
Citat:
Ursprungligen postat av Björn Wiman
Under regeringskrisen förra sommaren fick han /Matteo Salvini/ kritik för att inte respektera åtskillnaden mellan stat och religion när han ständigt framträdde med sitt rosenkranshalsband i parlamentet. Salvini svarade demonstrativt med att ta upp rosenkransen ur fickan och kyssa den. Några dagar senare spelade han den italienska nationalsången i ett dj-bås på en strand, endast iförd badbyxor och ett krucifix.
Också hans parti Lega har förnyat sin variant av den främlingsfientliga nationalismen med hjälp av katolicismen och andra myter. Ett exempel är ett årligt möte på en plats som kallas för ”den heliga ängen”, där man genomför en sorts politiskreligiös ritual med symboler som den italienska flaggan, krucifix och jungfru Marias heliga hjärta.
(----)
I stället måste de som försvarar den sekulära, liberala demokratin börja förstå mytens och berättelsens centrala position i samhällslivet – redan Platon förstod att även ett förnuftigt samhälle behöver sina myter. I boken ”Frihetens rike” från 2001 återvänder författaren Anders Ehnmark till ”det röda Emilien” i norra Italien, som han besökte i slutet av 1960-talet och där Matteo Salvini förra helgen led ett svidande valnederlag.
Ehnmark hittar ingen ny socialistisk utopi, men väl en vacker berättelse om hur demokratin ständigt återuppfinns i vardagslivets strävan efter förnuft och jämlikhet: ”Det närmaste republikanismen kommer en utopi är detta lagom.”
Jag tror att idén om ”detta lagom” – den skenbart banala tanken att alla människor på jorden ska kunna leva så anständigt som möjligt – skulle kunna vara en mobiliserande ”motmyt” mot vår tids fanatiker. ”Historien har ingen plan, men det finns gläntor där det är ganska bra”, skriver Anders Ehnmark, medan väderbitna kypare bär in berg av kyckling och lambrusco, det röda och oberäkneliga vinet med bottensats.
Ett slags nattvardsritual? Kanske. Det är så man vill tänka sig frihetens rike.
Också hans parti Lega har förnyat sin variant av den främlingsfientliga nationalismen med hjälp av katolicismen och andra myter. Ett exempel är ett årligt möte på en plats som kallas för ”den heliga ängen”, där man genomför en sorts politiskreligiös ritual med symboler som den italienska flaggan, krucifix och jungfru Marias heliga hjärta.
(----)
I stället måste de som försvarar den sekulära, liberala demokratin börja förstå mytens och berättelsens centrala position i samhällslivet – redan Platon förstod att även ett förnuftigt samhälle behöver sina myter. I boken ”Frihetens rike” från 2001 återvänder författaren Anders Ehnmark till ”det röda Emilien” i norra Italien, som han besökte i slutet av 1960-talet och där Matteo Salvini förra helgen led ett svidande valnederlag.
Ehnmark hittar ingen ny socialistisk utopi, men väl en vacker berättelse om hur demokratin ständigt återuppfinns i vardagslivets strävan efter förnuft och jämlikhet: ”Det närmaste republikanismen kommer en utopi är detta lagom.”
Jag tror att idén om ”detta lagom” – den skenbart banala tanken att alla människor på jorden ska kunna leva så anständigt som möjligt – skulle kunna vara en mobiliserande ”motmyt” mot vår tids fanatiker. ”Historien har ingen plan, men det finns gläntor där det är ganska bra”, skriver Anders Ehnmark, medan väderbitna kypare bär in berg av kyckling och lambrusco, det röda och oberäkneliga vinet med bottensats.
Ett slags nattvardsritual? Kanske. Det är så man vill tänka sig frihetens rike.
https://www.dn.se/kultur-noje/bjorn-...olen-de-vaxer/
Även om man skulle tolka krönikan som ett "vi Goda måste bli lika bra på att ljuga, skarva och sälja in bluffande narrativ som Trump" (han får förstås rejält med plats tidigare, men jag ville inte citera hela texten) så är det ett häpnadsväckande erkännande. Wiman medger i praktiken att "här på DN tycker vi inte att drömmen om det upplysta samhället som ska försvaras enbart med blanka vapen håller längre, vi behöver mycket mer propaganda och irrationalism". Det är förstås ingen nyhet att det ser ut så om man läser DN då och då -men att chefen säger det öppet!
Wiman säger förstås inte rakt ut att dessa "goda myter" ska kompletteras med privata och offentliga ritualer, förstärkning av åsiktskorridoren, PK-memes, mer inkvotering i media osv, men det hör till de direkta konsekvenserna.
Att Wiman sedan skriver som om "storytelling" vore en nyhet för honom och andra inom Bonniermedia är ju nästan gulligt....
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera
