Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Ja, IHRA:s definition är tyvärr hopplöst luddig och inriktad på att omöjliggöra (eller tysta ner) många olika slags tydlig kritik mot staten Israel, dess aktiviteter, dess krig och dess talesmän (officiella och inofficiella). En så här bred definition av "hat" skulle inte accepteras för någon annan etnisk, religiös eller ideologisk grupp än just judar.

Ännu ett klipp från Ledarsidorna. Den rättegång som inleddes igår i ett förtalsmål mellan Ann-Sofie Hermansson, utintrigerad politiker från Göteborg, och tre kvinnliga muslimska /jihadistiska aktivister lär bli ett viktigt testfall. Jihadist-tjejerna (med koppling till Muslimska Brödraskapet och en historia av att ha försvarat IS-resenärer) anklagar Hermansson för förtal utifrån att hon kallade dem extremister och farliga. Som bekant behöver ett påstående enligt svensk lag inte vara osant för att utgöra förtal, det räcker med att det är/kan vara ägnat att skapa "oskälig missaktning" för en person.

https://ledarsidorna.se/2020/01/ratt...-brodarskapet/

Till och med trådkändisen Ingrid Lomberg inser att IHRA:s definition är problematisk.
I ett radioinslag i P1:s Studio Ett från i onsdags tar hon och Stefan Löfven upp detta.
Börjar 27.05 in i programmet:
https://sverigesradio.se/avsnitt/1431801

Speciellt från 35.35 tar hon upp denna fråga specifikt.

På vilket sätt blir då Jönsson nettonyttig?

Den som förespråkar en "klassisk liberalism" baserad på individens hypotetiska suveränitet, men utan identitetspolitikens praktiska verktyg att försvara rättigheterna - vad är den annat än en pacifist och vapenvägrare å den egna gruppens vägnar? Annat än en nyttig idiot som lurar sina följare att förbli mångkultur-illiterata suckers med intakt barnatro på nästa universella projekt.




Notera att Westerholm hela vinkling är att S och delar av Myndighetssverige chockerade nog INTE kommer vilja anpassa sig till dessa påbud.

Det är här den svenska ingruppens immunförsvar måste aktiveras. Vänner låter inte vänner backa upp ovänner. Låter inte vänner utsättas för bondfångeri.

Denna typ av lagstiftning mot "antisemitism" drivs nu igenom synkront i hela västvärlden och resluterar paradoxalt nog i att "antisemitism" blir en tvärpolitisk konsensus som förenar över nations- och religionsgränser. Den populistiska impulsen att verka mot makten i dess uttryck som rovglobalism, internationell finans, evig krig-lobby, folkens icke-suveränitet och exploatering - allt möts med samma repression och konnotation.

Det som många möjligen inte tänker på är det här med "Ryssland" faktiskt är relevant, även om det i verkligheten snarare blir Ryssland/Kina, med tonvikt på Kina som utmanar ett amerikanskt imperium som håller på att frätas sönder inifrån av sin elits hat mot de bärande vita majoritetsbefolkningarna.

Varför skulle Kina på sikt INTE välja att kontrollera Mellanösterns olja eller hela Eurasiens konsumentmarknad genom samma sorts subversion som de själva utsätts för i Hong Kong - bara med exponentiellt större folkligt stöd från förtvivlade svenskar och fransmän, förbittrade irakier och saudier? Jag såg någon gif som visade hur en blå världkarta symboliserande USA som viktigaste handelspartner, på några decennier blivit röd när Kina flippar land efter land och kontinent efter kontinent.

Jag tänker på den israeliske nationalisten Yoram Hazony som gjorde den korrekta iakttagelsen att det i varje imperiums kärna sitter nationer som styr i egenintresse. Vilka nationer som styr det amerikanska imperiet förblev förstås outtalat och hypotesen om att det varit hegelianska tyskar som drivit på för postnationalismen som den manifesterats i hela den europeiska världen, känns förstås haltande.

Poängen är att den som styr det amerikanska imperiet, styr illa. Den globala rollen som hegemon i en unipolär värld har en döende materiell bas. När imperieelitens interna opposition kemiskt kastreras, blir också imperiet impotent externt.

När Kalergi möter Sun Tsu, ser Sun Tsu svagheter att använda.

Bitterhet och hämndlystnad är inte rasism. Behövs inga komplicerade tankekonstruktioner för att vilja ge betalt för gammal ost när tillfället ges.

Haha, när t o m Ingrd Lomfors är kritisk mot en definition för att den ställer till problem (även för judarna själva?) så inser man att det är allvar (men typiskt nog för svensk public service säger hon ingenting om *vilka* punkter det är hon uppfattar som knepiga...)

Teknikalitet: typiskt nog har Sveriges Radios minimalistiska webbdesigners gjort vad de kan för att dölja snabbspolningsfunktionen så att man ska behöva lyssna igenom hela programmet (om man inte vill ladda hem ljudfilen). Den ligger nu allra längst ner i sidfoten när man satt igång programmet, en liiiiten grå strimma som kommer att vara lögn att hitta för många. Kan inte någon skicka SR:s och SVT.s designers på en kurs i tydlighet och användarvänlig, effektiv och klar formgivning av sina sidor?

Du är helt tondöv. Westerholm anser uppenbarligen inte att Löfven borde gå med på att i princip göra IHRA:s definition till svensk lag eller något sådant, det är helt klart att JW ser den som förkastlig. Det är bara det att han inte låter sitt inlägg domineras av att skälla ut Löfven som "sionistlakej" eller liknande, istället lägger han lugnt och diskret pedagogiskt korten på bordet för läsarna och visar hur läget ser ut. Mycket effektivare.

Det krävs rationalisering för att kunna rättfärdiga mördandet av fiendefolkets barn och för att förstöra deras tempel och salta deras jordar. När styrkeförhållandena vänds stannar aldrig hämnden vid "öga för öga, tand för tand"; det blir snarare "två ögon för ett öga och en käke för en tand". För att det ska bli möjligt måste man förvandla fienden till icke-människa - framställa honom som fundamentalt annorlunda. Detta gör de exploaterade medan de exploateras, men eftersom att de omöjligen kan ge uttryck för den under tiden de exploateras sublimeras den fram till dess att styrkeförhållandena ändras och den fullkomligen exploderar.

Ett annat exempel på rasism som inte är kopplat till exploatörer är när två separata folk är underställda ett tredje. Hinduerna och muslimerna blev båda exploaterade av britterna men närde ett betydligt större hat och förakt mot varandra än vad de gjorde mot sina exploatörer.

Rasism kan användas för att rättfärdiga exploatering, men också för att rättfärdiga våld. Å andra sidan kan man hävda att våld bara är ett medel för att bli exploatör eller för att tillskansa sig resurser som man sedan kan förbruka i exploateringssyfte, men då har man hakat upp sig på ordet "exploatering". Det väsentliga är att rasism är något man kan finna på många olika ställen, även om den varierar i styrka och uttryck beroende på en grupps förutsättningar.

Åklagare Thomas Ahlstrand levererar ett beskt svartpiller i GP.

Ingenting biter på de nya gängkriminella

Två särskilda drag gör den moderna gängkriminaliteten annorlunda än den vi känner sedan tidigare. Gängen skiter i oss och våra värderingar på riktigt.

[...]

Den nya generationen invandrarbarn finner sig tillrätta i den nya omgivningen, föräldrarnas och det gamla landets auktoriteter gäller inte längre, det nya landets regler har man inte tagit till sig, det finns möjligheter att tjäna snabba pengar. Så har det varit länge, även i Sverige, och den goda nyheten är att problemen klingat av med tiden när den nya omgivningens normer internaliserats hos tillräckligt många.

[...]

Och hos de moderna gängkriminella jag kommit i kontakt med tycker jag att jag kan se två särskilda drag som sticker ut, som gör den moderna gängkriminaliteten annorlunda än den vi känner sedan tidigare.

Det ena nya är de kriminellas inställning. Vår tradition i att hantera kriminalitet går ut på att den kriminelle egentligen är en av oss, en som har våra normer, men som av sociala faktorer – arbetslöshet, dåliga framtidsutsikter, påverkan från andra, missbruk – fallit in i ett kriminellt levnadssätt. Vi möter dem med skyddsåtgärder, med övervakning, med terapi, med utbildning och – i sista hand – med fängelsestraff som ska innehålla delar av allt detta. Vi involverar deras familjer. Och underförstått i alla våra åtgärder ligger föreställningen att den kriminelle egentligen delar våra värderingar, vår moral och vår samhällssyn. Det har ofta gått ganska bra. Men vi vet inte hur vi ska hantera en kriminell som på riktigt skiter i oss och i våra värderingar.

Inte varit chanslösa i livet

För de gängkriminella vi möter i dag är inte unga män som varit chanslösa i livet. De har inte kommit snett. De har inget missbruk. De delar helt enkelt inte våra normer, och de har absolut ingen lojalitet eller ens vilja till lojalitet gentemot samhället. En dom till fängelse är ingen skam, den är ett besvär, något obekvämt, något att undvika för att det är opraktiskt och långtråkigt att sitta inne. Lojaliteten är däremot oerhört stark när det gäller gänget, kompisarna, familjen, klanen, kvarteret; och den är dubbelriktad. Vi kan inte alltid involvera deras familjer när vi vill behandla dem för kriminalitet; för familjerna kan tycka att grabben är bra, han drar hem pengar. Den ofta oreserverade kärleken till mamman och respekten för pappan motsvaras inte sällan av en fullständig, och i bästa fall blind, lojalitet tillbaka.

Det andra nya är brutaliteten. Man ska inte underskatta modeströmningar. De moderna gängkriminella ser på film och TV hur en modern gangster skall vara, och de gör vad de kan för att leva upp till det. Som alla kriminella har de svårt att förstå konsekvenserna av sitt eget handlande. De har uppfostrats till och lärt sig att de har rätt till omedelbar behovstillfredsställelse. De är lättkränkta.

Ju mer våldet eskalerar, desto räddare blir de, desto mer ökar deras ångest där de lever i sitt egentillverkade helvete, och till följd av detta blir de än mer stressade, upprivna och impulsiva. Snart är de oförmögna att känna annat än rädsla, hat och triumf. Det finns mycket vapen i omlopp och de har mycket pengar. Brutaliteten kommer att öka.

En av dem som skjutit mot andra i Biskopsgården förklarade sitt dåd med att de som han skjutit mot ”ska inte vara här”.

Att denne åklagare inte förmår komma med ett AfS-liknande lösningsförslag måste vi har överseende med. Hans slutsats är att samhället havererar (eftersom han inte kan/vill föreslå verksamma åtgärder). DN kunde i en annan tid skriva att invandrarna krigar mot svenskar med rån. Nu kan inte ens en åklagare nämna det. Här kommer det kolsvarta pillret:

Så vad finns att göra? Vi kan låsa in, länge, och längre, för alla brott som har med vapen och skottlossning att göra. Vi kan ändra fokus, från de misstänktas rättigheter och vällevnad, till brottsoffrens och till samhällets behov. Vi kan inte utgå från att de gängkriminella vill väl innerst inne. Men vi kan försöka fånga upp unga män och kvinnor tidigt, och involvera dem i samhället. Men risken är stor att vi bara kan härda ut, hoppas att det går över.

https://www.gp.se/debatt/ingenting-b...ella-1.3971165

Möjligen är du ironisk. Annars ger ju en kursiv titt på artiklar och politiska teckningar ett intryck som mycket väl harmonierar med Flams monomant identitetspolitiska angrepp på S.

Det är så enkelt att imperialismen inte är död. Den frodas och lever på många olika håll.
I en global värld utsätts också vi för globala maktambitioner. Det sker ofta på vår bekostnad.
Att tro något annat är ytters naivt.

Första steget för att kunna stå emot och senare kunna bekämpa dessa ambitioners negativa påverkan på oss som folk nation och land är att inse att de finns och alltid kommer finnas.

Pax Americana var ett behagligt tillstånd en tid men också det får med tiden en negativ påverkan på oss som randstat i imperiet då deras kärna med tiden korrumperas av särintressen.

Den "globala liberala världsordningen " är bara en ompackning av Pax Americana.

Men imperialismen som styrelseskick sjunger på sista versen på grund av motreaktionen från nationer.
EU blir inget imperium. UK lämnar detta imperiebyggande just för att behålla sin egna makt.

Det finns inget behov av stora imperium för att garantera fred. Tvärtom.
Fred och frihet garanteras bäst över tid av länder i samverkan med respekt och förståelse för varandra.
EU är fullt av självbestämmande länder och regioner och fler blir det. Den imperiebyggande EU byråkratin är på väg att förlora till nationella intressen. UK och Brexit är en naturlig utveckling.

Det är imperiebyggandet dvs maktkoncentrationen som måste bekämpas.
Det är mot maktkoncentrationer som alla folks immunförsvar måste aktiveras.

Alldeles oavsett om det är politisk, ekonomiskt, etnisk eller medial maktkoncentration.

Demokrati räcker inte. Det måste till en förståelse om att även i demokratier pågår maktambitioner som använder alla de verktyg som finns för att vinna makt för sin egna sak.

Men samtidigt är det enkelt att avslöja dessa maktambitioner bara man släpper tabun och ställer alla de kritiska frågor som är helt naturliga att ställa. Då är imperiets kejsare oftast helt naken. Och väldigt ensam.

Detta är ett svartpiller för de som förfäktar det de kallar "liberal demokrati" -- d.v.s att den härskande klassen, vårt etablissemang, bestående av opinionsbildare, statliga tjänstemän och en lång radda "forskare" ska få styra och ställa utan någon opposition och som samtliga menar att minsta kritik mot dem eller deras åsikter är ett hot mot "demokratin".

Detta för att ingenting de gör eller föreslår fungerar.

Ahlstrand skriver att gängen och deras omgivningar inte har tagit till sig det nya landets regler men han har fel. De har i allra högsta grad tagit till sig att de kan hålla på som gör de ganska obehindrat och de har dessutom lärt sig att de kan ta till "rasism". Och det gör de.