Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Jag tror du har fel om den svenska utvecklingen. Under dagen har vi sett att stora grupper vänsterpartister har uttryckt att det blir ett "nej" till den föreslagna nyliberala pakten. Jag kan göra en felbedömning av EU och de blivande styrkeförhållandena där. Men jag tror vi kan vara överens om att nyliberalismen (globalisterna) kommer att försvagas. Och i och med att dom försvagas så kommer deras reformtempo att begränsas. Vi kan jämföra perioderna Reinfeldt I och Reinfeldt II, samma regering, samma personer, men skilda styrkeförhållanden. Reinfeldt II fick avsevärt mindre gjort och det kommer även gälla EU-federalisterna.

Om du såg på liberalernas sända debatt om svenska regeringsbildningen idag såg du att det som liberaler är absolut mest rädda för är nationalism. Och det liberala etablissemangets toleransgrad för nationalism är noll. Inte litegrann. Inte ett uns. Utan bara noll. Allt annat än noll stör ut deras liberala reformer och dom kommer börja med internkannibalism och bråka internt istället.

Vi kanske inte löser varken EUs eller Sveriges brist på nationalism och hänsyn till nationer och nationalstater över en natt. Men ju längre tiden går ju starkare och starkare blir nationalisternas störsändare som till slut kommer att störa ut "den liberala demokratin".

Joakim Anderson (Oskorei) har ju skrivit politik på Motpol i säkert femton år. Jag undrar vad det är för kille. Fruktansvärt beläst är han. Det jag tar med mig från den här Fria Tider artikeln är detta;

Jag har själv skrivit om det och amerikanska kolumnister har talat om detta under en mycket lång tid. Det vill säga att medelklassen är på väg att dö ut. Först gav sig internationalisterna på trasproletariatet, sedan den lägre arbetarklassen, övre arbetarklassen och nu är det den lägre medelklassen och delar av den övre medelklassen som skall bort. I slutändan får du ett samhälle där den rikaste procenten är fruktansvärt förmögen och vars makt upprätthålls av de andra 9 procenten. Idag känner till och med en ingenjör och mellanchef pressen.

Kanske inte så mycket när det gäller hans eller hons egen framtid men hans högskoleutbildade barns framtid. Som Joakim Andersen senare i texten skriver. Det finns väldigt mycket småborgare som kommer fara illa av globaliseringen. Frågan är som sagt om folket i Europa vill leva som man gör i Manila. De rika köper upp mark i Makati-distriktet och bygger gated communities och skyskrapor. Sedan bor medelklassen rätt risiga hus och kämpar för att upprätthålla någon form av framtid. Arbetarklassen? De bor i slummen. Det är så liberalerna tänker sig framtiden. Tydligen har socialisterna och liberalerna tagit makten på Färöarna. De har redan nu börjat inskränka på yttrandefriheten. Poängen är att bara en åsikt, den internationalistiska, skall vara accepterad. En konservativ person uttrycker sig dumt. Det användes sedan för att legitimera omfattande inskränkningar i yttrandefriheten. Färöiska "The Local" skriver;


Således, den socialistiska/liberala eliten använder folks ilska emot dem. De använder ilskan för att rasera just demokratins mest grundläggande fundament. Varken socialister eller liberaler har varit intresserade av någon form av folkstyre. De tänker sig en värld där rika med hjälp av en liten professionell klass styr. Du hör detta i den svenska debatten. Det skall vara "professionen" som styr innehållet i skolan, sjukvården, byråkratin, akademin, media, rättsstaten osv. De rika och politiker behöver där med inte ta något ansvar för vem vågar kritisera de "professionella". De är ju experter. Kriminologerna säger att brottsligheten går ner i Sverige och då är det tydligt sant för att de har sagt trots att vem som helst som förstår sig på grundläggande vetenskapsmetod och statistiska metoder vet att deras "forskning" är högst försåtlig. Väldigt många tankesmedjor, där bland Bergrundian förespråkar elit demokratier. Där folket endast har en rådgivande roll men där "professionella" och de ägarna av de stora internationella företagen bestämmer den politisk dagordning. Detta är grundstenen i den så kallade "liberala demokratin". Den är inget majoritetsstyre eller folkstyre men ett elitstyre.

Ja, vi är överens om rätt mycket. Jag tror de flesta i tråden är överens om det mesta. Vi gör bara litet olika tolkningar om vad vi ser. I mitt fall är jag pessimist när det kommer till politik men i slutändan tror jag på någon form av politisk förändring.

Jag har också noterat att Lars Ohly (osv.) oroar sig för den här S/Mp regeringen med stöd av L och C. Vem skulle inte göra det? Utgångspunkten är ju att progressiv internationalism skall kombineras med nyliberal (eller snarare post-liberal) kleptomani. Det är detta som hela vår liberala elit förespråkar. De som är mest drivande är som vi alla vet L och C. De är mest rabiata och extrema av dem medan de andra i någon mån vill se försiktiga reformer mot det hållet. Jag tror att det är detta som allt fler i vänsterpartiet oroar sig för. De får sina öppna gränser, hbtq och hedonistiska post-marxism men välfärdsstaten kommer bara finnas till för att privata bolag skall kunna tjäna pengar på den. Det blir ingen mer arbetsrätt. I Israel ägnar man sig åt "Pink Washing". Israel tillåter Pridefestivaler och eftersom de tillåter Pridefestivaler är av någon anledning mer "demokratiska" och "liberala" än de omgivande staterna när Israel de facto inte är det. Jag menar, vad skall V i framtiden gå till val på? Mer HBTQ? Jag tror inte delar av V vill överge den ekonomiska politiken. Det är trots att den ekonomiska politiken som gjort vänstern framgångsrik men i det här senmoderna liberala samhälle vi har får vänstern bara kulturpolitiken men den ekonomiska politiken skall ägas av storföretag och den professionella klassen.

Christophe Guilluy, som jag presenterade för tråden för snart två år sedan -

(FB) Början på ett mediakrig om mångkulturen?

- har intervjuats av Spiked (med anledning av de gula västarna). Guilluy är en framstående sociolog som förutsåg de gula västarnas ankomst på scenen.

Han säger nu att de gula västarna inte går att stoppa.

spiked: What is the role of culture in the yellow-vest movement?

Guilluy: Not only does peripheral France fare badly in the modern economy, it is also culturally misunderstood by the elite. The yellow-vest movement is a truly 21st-century movement in that it is cultural as well as political. Cultural validation is extremely important in our era.

One illustration of this cultural divide is that most modern, progressive social movements and protests are quickly endorsed by celebrities, actors, the media and the intellectuals. But none of them approve of the gilets jaunes. Their emergence has caused a kind of psychological shock to the cultural establishment. It is exactly the same shock that the British elites experienced with the Brexit vote and that they are still experiencing now, three years later.

The Brexit vote had a lot to do with culture, too, I think. It was more than just the question of leaving the EU. Many voters wanted to remind the political class that they exist. That’s what French people are using the gilets jaunes for – to say we exist. We are seeing the same phenomenon in populist revolts across the world.

[...]

spiked: What role has the liberal metropolitan elite played in this?

Guilluy: We have a new bourgeoisie, but because they are very cool and progressive, it creates the impression that there is no class conflict anymore. It is really difficult to oppose the hipsters when they say they care about the poor and about minorities.

But actually, they are very much complicit in relegating the working classes to the sidelines. Not only do they benefit enormously from the globalised economy, but they have also produced a dominant cultural discourse which ostracises working-class people. Think of the ‘deplorables’ evoked by Hillary Clinton. There is a similar view of the working class in France and Britain. They are looked upon as if they are some kind of Amazonian tribe. The problem for the elites is that it is a very big tribe.

The middle-class reaction to the yellow vests has been telling. Immediately, the protesters were denounced as xenophobes, anti-Semites and homophobes. The elites present themselves as anti-fascist and anti-racist but this is merely a way of defending their class interests. It is the only argument they can muster to defend their status, but it is not working anymore.

Now the elites are afraid. For the first time, there is a movement which cannot be controlled through the normal political mechanisms. The gilets jaunes didn’t emerge from the trade unions or the political parties. It cannot be stopped. There is no ‘off’ button. Either the intelligentsia will be forced to properly acknowledge the existence of these people, or they will have to opt for a kind of soft totalitarianism.

A lot has been made of the fact that the yellow vests’ demands vary a great deal. But above all, it’s a demand for democracy. Fundamentally, they are democrats – they want to be taken seriously and they want to be integrated into the economic order.

spiked: How can we begin to address these demands?

Guilluy: First of all, the bourgeoisie needs a cultural revolution, particularly in universities and in the media. They need to stop insulting the working class, to stop thinking of all the gilets jaunes as imbeciles.

Cultural respect is fundamental: there will be no economic or political integration until there is cultural integration. Then, of course, we need to think differently about the economy. That means dispensing with neoliberal dogma. We need to think beyond Paris, London and New York.

Man måste komma ihåg att det är sådana som Guilluy, Lasch, Houllebecq och Huntington som har fått rätt, medan de som hyllats som hovastrologer (Fukuyama, Boot, Norberg osv.) alltid har visat sig vara helt fel ute.

https://www.spiked-online.com/2019/0...e-unstoppable/

Håller i stort med om ovan förutom att det inte handlar om arbetarklass mot eliter. Det går inte att använda gamla klassdefinitioner för att förklara denna trend. De handlar om något helt annat.
Något nygammalt som ställer äldre förklaringsmodeller på ända.
Något som ännu ej är helt definierat, formulerat, förstått eller beskrivet.

Widar Andersson klarsynt som vanligt. Det är inte mer liberalism socialdemokraterna behöver, det är mer konservatism som behövs. Sverige behöver verkligen inte liberalare invandringspolitik, en konservativ hållning om att skynda betydligt långsammare än vad som varit brukligt de senaste decennierna är vad som behövs. Till det liberalsocialistiska regeringsförslaget sällar sig WA uppenbarligen till "reservanternas" skara.

Reservanter är för övrigt ett nytt intressant begrepp att sammanfoga med myndighetsvänster och Davosadel.

Jag har absolut inga problem med att Socialdemokraterna byter ut V mot C och L som särskilt gynnade oppositionspartier. Landar många av de utredningar som finns i utkastet på goda och vettiga slutsatser som dessutom också genomförs så är mycket vunnet med det.

Problemet är ett annat i mina ögon.
Utöver att huvuddelen av de 73 punkterna i överenskommelsen är kostnadsdrivande för det allmänna utan att jag kan ana beredskapen för motsvarande besparingar, så är ett grundproblem att regeringens attityd och utstrålning blir mer liberal även på de områden där mer konservativ stramhet är av nöden. Utredningsbeskeden om nej till nya grund- och gymnasieskolor på religiös grund och om införandet av språkkrav för att bli medborgare i Sverige är helt ok. Förstås. Men de har högst marginell inverkan på verkligheterna.

I den utredning/kommitté som enligt överenskommelsen ska ta sig an dessa frågor så uttalar de fyra partierna att de gemensamt ska driva införandet av ännu en ”humanitär skyddsgrund” för att få uppehållstillstånd i Sverige och de är också eniga om att åter liberalisera anhöriginvandringen; som redan idag utgör den avgjort största invandringsgruppen och det viktigaste integrationsproblemet.


Verkligheterna finns kvar

Utöver det helt nödvändiga beskedet om att den tillfälliga lagen ska förlängas i två år så är detta i stort det hela på det invandringspolitiska området. Vilket är mycket illavarslande för Sverige och för Socialdemokraterna. Flera regeringar har misskött invandringspolitiken under många år. Vilket nu påverkar Sverige på i stort sett alla samhällsområden från pensionssystemets finansiering, finansieringen av kommunernas vård/skola/omsorg, polisens utmattningssymptom, ökad risk för terrorbrott, försämrade skolresultat och till skyhög arbetslöshet i stora invandrargrupper.

Invandring/folkvandring är en naturlig del av tillvaron i världen och i Sverige. Givet vår mycket generösa välfärdsstat vars grundläggande finansiering är beroende av hög produktivitet och högt arbetskraftsdeltagande så är det dock centralt att invandringen totalt sett hålls på låga nivåer. Övergångsregeringens migrationsminister Heléne Fritzon har nämnt antalet 14 000 per år som en riktsiffra. Av detta återfinns emellertid inte något alls i den sakpolitiska överenskommelsen. Vilket är mycket oroande. Verkligheterna finns nämligen kvar därute.

https://www.folkbladet.se/bloggar/wi...&entry=9886642

Widar har inte fått memot att det han kallar konservatismen är det nya progressiva.
Det är liberalismen som stelnat i förlegat tänkande och fastnat i tankemönster som trots fina ord blivit omodernt.

I en upplyst verklighet ser man tydligt att liberalismen inte åldrats väl utan blivit tanketrög.

Vad vi behöver är inte en återgång till gammal konservatism eller nationalism.
Det är heller inte det som sker.
Det vi ser ske är att det håller på att bildas helt nya tankemönster som utmanar gamla tankemönster om höger-vänster, klass mot klass, och liberalism-konservatism-nationalism.

DET är progressivt och utmanar befintliga politikers och politiska partiers grunder.
Därav alla dubbelbeteckningar i dagens politik. Liberalkonservativ, socialliberal, nationalkonservativ och så vidare.
Tidigare vedertagna definitioner passar inte längre in för att beskriva det politiska landskap som skapas av den efterfrågan av modernare politik som nu växer fram helt organiskt hos väljarna.

Väljarna ser i vardagen och verkligheten en politisk oförmåga att på ett vuxet sätt att inte bara följa utan leda samhällsutvecklingen åt rätt håll.

Det finns ett stort sug efter vuxna kloka politiker som kan föra en politik som dessa politiker kan formulera grunderna för själva. Inte bara i Sverige utan i hela västvärlden.

Det är en enorm möjlighet som de gamla partierna i desperat självförsvar kallar populism.

Widar kallar det konservatism. En del kallar det nationalism.
Men det är en politisk revolution som sker. En revolution som sker som reaktion på det politiska övergrepp som pågått mot majoriteten av befolkningen i västvärlden.

Vi ser det med Brexit, Trump, Gula västarna, Orban, SD och liknande. I land efter land.

Det ÄR en proteströrelse som ännu inte fått någon teoretisk beskrivning och formulerats som en -ism.

Och det skall den heller inte göra för detta ÄR modernt folkstyre och då blir det olika lösningar över tid och rum. Gamla imperialistiska politiska ismer är passé. Det finns inte en politisk teori från förrförra århundradet som passar in i varje land idag. Det är omodernt med en sanning. Även om de kallar den liberalism.
Att tvinga in olika kulturer, samhällen, klasser och medborgare i fördefinierade mallar låter sig inte längre göras.

Vägen ut är att visa respekt för alla människors åsikter och samarbeta.
Precis det våra politiska partier och företrädare inte gör. Men som folk i allmänhet gör dagligen.

Det går inte att trycka på folk mångkultur ovanifrån. Det blir en reaktion.
Det är mångkulturen som blivit droppen i detta förhållningssätt av dekret ovanifrån som blivit fundamentet i den "globala liberalismens" styrelseskick.

Det är över nu. Folk kräver respekt och att bli sedda. Inte bli behandlade som "deplorables."
Och det är ingen klassfråga.

Idag hade GP en rolig ledare som väl kommer att kunna bli basen för många memes framledes.


http://www.gp.se/ledare/jök-med-flygproblem-1.12346270

Frågan är dock om den ska tolkas som om det är fråga om att de vänsterliberala i sexuell bemärkelse befläckar den parlamentariska demokratin genom att j--a den enligt gammal svensk slang. Eller ska det ses som en liknelse tagen ur fåglevärlden där de vänsterliberala genom att lägga ett så stort ägg i den parlamentariska ordningen skuffar demokratin ur boet för några år framåt?

Något med JÖK-ande är det i vart fall. Många fler menaiter blir det oavsett. Mediakriget mot svenskarna fortsätter.

De leker väl med den klassiska JÖK-en (juridisk översiktskurs)?

Jag har uppfattat det som att JÖK är förkortning för januariöverenskommelsen, precis som decemberöverenskommelsen förkortades till DÖ eller DÖK, vilket ledde till en hel del ordvitsar.

Chris Forsne skriver på Ledarsidorna om den mest hatade fransosen:


Så Macron ska skuffa över globalisternas haveri på folket, och säga "ni ville ju ha det så här". Men samtidigt som Macrons taffliga bot på "demokratiundeskott" så rapporteras i Breitbart


Och Nyheter Idag skriver en artikel om att Le Pen försöker värva gula västarnas stöd inför EU-valet.

Samtidigt försöker våra egna globalistlakejer, efter att ha förfasat sig över Decemberöverenskommelsens demokratiunderskott trixa igenom Januariöverenskommelsen som är precis samma sak. Vi kanske också får av etablissemanget påbjudna demokratimöten i Folkets Hus där vi tvingas delta i medborgardebatt. Dock inte om FN Global Compact eller stängda gränser.

Ibland undrar jag, allting i Europa pekar på att det kommer gå åt helvete för globalisterna och federalisterna i EU. Och Sverige ligger sist. Ungern och Polen ligger först. Merkel kommer tappa greppet i Tyskland. Macron kommer tappa greppet i Frankrike.

Då har vi Tyskland, Frankrike och England som har problem. Och då, utav logisk följdriktighet har EU då massiva problem. Så Sverige och den tänkta "Januariregeringen" kommer också att ha massiva problem, för det finns snart inga globalist-profiler att ta stöd av och gömma sig bakom.

Då står Löfvén och ska prata sig varm om FN Global Compact och fördelning inom EU men samtalsparterna heter inte Macron och Merkel utan Orban och Le Pen. "Sverige klarar sig inte ensamt" brukar det heta. Men Sverige är snart ensamt. Alldeles helt ensamt.

I judiska SvD förfasas Teresa Küchler över vändningarna i Frankrike. Artikeln ligger bakom betalvägg men det gör ingen. Allt väsentligt framgår som ni ser av citatet ändå.
https://www.svd.se/journalister-malt...astarna--horor

Det har uppenbart gått upp för fransmännen att mediehororna inte tjänar folkets intressen, och heller inte förtjänar dess respekt. När redaktionsbyggnader sätts i brand reportrar attackeras var de än påträffas, då är hororna inte så kaxiga längre. Finns det något mediekräken fruktar mer än folkets vrede?

Frågan är kanske inte så mycket om vi får se en spridning och eskalering på hemmaplan, utan mer när och hur det kommer utkristalliseras. Att de själva planerar för just scenarier likt detta hör snarast till allmänbildningen. Utgångspunkten är då givet att de själva inte har någon del i det, att vreden som väcks istället handlar om sexism, främlingsfientlighet och homoislamofobi mm.

Nu ger vi oss ut i spekulationernas tassemarker. Men det konstaterades ju här i tråden att The Local ansåg att Sverige var fanbäraren för det nya proggressiva och att det var viktigt att fanbäraren inte föll.

Jag kan dock tänka mig att de globalistiskt sinnade fortfarande hoppas på att Trump ska försvinna i USA och att Demokraterna tar makten igen. Då blir nog spelplanen en annan och ordningen i Europa kan kanske återställas. Det handlar bara om att hålla ut i några år till så kanske det löser sig. Därför så laddar Annie på med mer mångkultur och Macron håller ut. Fjamåt med fanan högt. Den blågula och trikoloren.