Svara
- Ämnesverktyg
- Hitta inlägg efter datum
Citat:
Wågs beskrivning av förloppet är väl till stora delar korrekt skulle jag säga även om jag inte skulle använda de invektiv som han stoppat in för att markera att han står stadigt bland de goda och anständiga riddarna av ljuset.
Jag är ju skeptisk till krav på ideologisk renhet och att man måste göra avbön om man byter till den onda mörka sidan av kraften. Har dock förståelse för att de som så länge blivit hånade, hotade och bespottade offentligt gärna ser att folk som går över till den mörka sidan bekänner färg genom avbön.
Men det komiska i Wågs analys är att han konstaterar att motsvarigheten till 68-vågen tog slut 2016 när tiotusentals frustrerade fransmän ställt sig vid barrikaderna 2018 och fortfarande står kvar där 2019 efter nästan tio veckors protester.
Jag är ju skeptisk till krav på ideologisk renhet och att man måste göra avbön om man byter till den onda mörka sidan av kraften. Har dock förståelse för att de som så länge blivit hånade, hotade och bespottade offentligt gärna ser att folk som går över till den mörka sidan bekänner färg genom avbön.
Men det komiska i Wågs analys är att han konstaterar att motsvarigheten till 68-vågen tog slut 2016 när tiotusentals frustrerade fransmän ställt sig vid barrikaderna 2018 och fortfarande står kvar där 2019 efter nästan tio veckors protester.
Den så kallade 1968-vänstern konstituerades av en intellektuella övre medelklassvänster. Det var en mix av universitetsstudenter, lärare, professorer och högre tjänstmän. Ingen av dem var speciellt intresserad av att motverka ”kapitalism” eftersom det kapitalistiska systemet gynnade dem. Istället hämtade de sina idéer från den judisk-liberala Frankfurtskolan och från den post-modernistiska franska vänstern. Partipolitiskt gick det inget vidare. I valet 1968 i Sverige fick SAP under Tage Erlander femtio procent medan V fick tre procent. Du såg samma sak i Frankrike och överallt i världen.
Vad de däremot lyckades med var att ta över nyckelinstitutioner. För den dominerande liberala regimen spelade det naturligtvis mindre roll eftersom 1968-vänstern inte utgjorde något politiskt hot i och med att de mer eller mindre övergivit kritiken mot kapitalism och social ojämlikhet för ”anti-rasism”, öppna gränser, internationalism, (de)kolonialisering, mångkulturalism, hbtq osv. Den så kallade 68-vänstern och deras barn och barnbarn är lustiga på det här sättet. Den Europeiska Unionen och FN genomsyras av ”affärsintressen och vänstern försvarar detta blint utan någon som helst eftertanke eftersom EU och FN är en symbol för öppna gränser och internationalism. Faktum är att liberalerna skrattar sig harmynta åt dagens ”vänster” på ETC, Dagens Arena eller för den delen på Dagens Nyheters kultursidor.
Skälet till varför Mathias Wåg kan ha en karriär i journalistiken beror på inte på liberalerna tänker genomföra någonting av det han säger. De gillar honom eftersom gör det som är smutsigt och olagligt åt dem så som politisk kartläggning och dataintrång osv. Liberalerna bryr sig egentligen inte om nynazister. De är antagligen inte fler än 4000-5000 personer som sympatiserar med dem. Inte heller bryr de sig om militanta islamister eftersom de är ungefär lika många.
Vad de bryr sig om är faktiskt det som Mathias Wåg skriver om (där har helt rätt) – det finns en växande kritik mot den liberala dominansen från högern. Det är en högutbildad medelklasshöger som befinner sig antingen till ”höger” eller ”vänster” om Sverigedemokraterna. Den har egentligen inget politiskt inflytande men den finns där och den blir större. Det är den som Mathias Wåg vill ”hänga ut”. Ett politiskt privatliv får enligt Wåg och liberalerna inte existera eftersom folk kanske skulle våga sig på att kritisera någonting som liberalerna och 1968 vänsterns barnbarn (som Wåg) anser är heligt. DN skrev igår ännu en av de tusentals hysteriska ledare som de skrivit de senaste åren;
Citat:
Upprördheten är uppenbar. Den liberala borgerligheten som trivts med att få kalla sig ”höger” (i och med att den verkligen högern drevs från 1945 och framåt ut från institutionerna och politiken) är på väg att drastiskt förlora inflytande över policy. Liberalismen är och har alltid varit en vänsterideologi (där av sina nära samarbeten med socialister och kommunister).
- Emmanuel Macron, högernationalisternas hatobjekt nummer ett och det liberala Europas sista stora hopp, belägras, kraftigt försvagad, av gula västar.
https://www.dn.se/ledare/nationalist...g-over-europa/
https://www.dn.se/ledare/nationalist...g-over-europa/
Skillnaden mellan en kommunist och en liberal är att den förstnämnda föredrar en kleptomanisk stat medan liberalerna föredrar ett kleptomaniskt näringsliv. Om man skall säga något om Mathias Wågs perspektiv är att han är ”hemmablind”. När 1968 vänstern (som sedan splittrades i sekter) misslyckades partipolitiskt har den nationalistiska/konservativa högern lyckats partipolitiskt men misslyckats metapolitiskt. Skillnaden mellan 1968 och dagens nya höger är att 1968-vänstern var en radikaliserad del av det liberala politiska etablissemanget.
Alla deras synder var också förlåtna efter murens fall 1990 och frågan om de någonsin har behövt be om ursäkt för någonting. Ingen person på vänsterkanten har haft några problem att göra karriär – snarare tvärtom så får de fortfarande en del av kakan även om det är på liberalernas villkor. Den nya högern bryter mot den liberala ordningen. För dem handlar det om ett politiskt paradigmskifte. Den så kallade 1968 vänstern accepterade och tog till sig den liberala världsordningen. Sedan var mycket av hyllandet av Sovjet Unionen mer ”trendigt” än något seriöst stöd. Frågan är hur stor den (nya)högern är på väg att bli?
Tja, rörelsen är växande inte bara i västvärlden. Det handlar om hela världen. Visst, hoppas Financial Times, The Guardian, CNN, New York Times, Die Zeitung, Expressen, Le Monde och andra på att det skall gå åt helvete. Visst, partier går upp och ned men högern växer. Deras rädsla handlar om att högern skall bli hegemonisk över alla delar av samhället. De är rädda att högern skall sparka ut liberalerna från institutionerna. De är livrädda för att framtidens akademiker, journalister, jurister, statsvetare, lärare, ekonomer, ingenjörer, läkare, museivetare, musiker, företagsledare osv. skall vara höger.
De är rädda för sina karriärer, att de skall få sparken från sina överbetalda och trygga journalist, byråkrat eller professorsjobb och ersätts av mer kvalificerade människor med högeråsikter som idag hankar runt på lägre positioner. Finns det fog för det? Tja, det är precis det som gör Polen och Ungern gör om än i mycket modesta former. Det är vad Jair Bolsonaro har sagt att han tänker göra. Göra den liberala eliten arbetslös och lika marginaliserad som dagens nynazister. Den liberala eliten kommer där med inte var en elit längre men än marginaliserad politisk grupp utan politiskt, institutionellt eller diskursivt inflytande över dagordningen.
Vem vill jobba och samarbeta med Expo om den svenska Säkerhetspolisen klassificerade dem som en terroristorganisation? Vem vill jobba eller köpa Bonniers produkter om Bonnier klassificerades på samma sätt av staten och samhället på det sätt som Arktos förlag eller Fria Tider blir idag? Idag när det skall debatteras politik i statsägda TV så står liberala Expressens ledarskribenter mot Aftonbladets liberala ledarskribenter. Det är på den nivån. Det är två liberala dockor som tycker likadant. Det finns egentligen bara en åsikt representerad – en generisk form av liberalism där konflikten ligger huruvida skatten skall höjas eller sänkas med en krona. En högerskribent och författare så som Joakim Andersen (tycka vad man vill om honom) är minst lika kompetent att skriva på Svenska Dagbladets kultursidor som Andreas Lokko men det kommer han aldrig få göra. Frågan är om det spelar någon roll längre? Den nya teknologin dödar pappersmedierna. Om det statliga apanaget drogs in skulle tidningen gå i konkurs inom ett år.
Jag tror att en Davosliberal som Mattias Wåg bör sluta läsa Dagens Industri och Wall Street Journal på morgonen. I synnerhet borde han släppa att det är någon form av bastion för vänsterpolitik. Han borde läsa bättre Proletären, Mondoweiss, Jacobin Magazine eller de utmobbade vänsterskribenterna på Unz Review. Killen är lika intressant att läsa som Cas Mudde eller någon gapig Oxfordutbildad köpeprofessor i the Guardian.
__________________
Senast redigerad av Edgerton 2019-01-10 kl. 20:22.
Senast redigerad av Edgerton 2019-01-10 kl. 20:22.
Vår utrikesminister är Margot Wallström, med gymnasiekompetens men en full portfölj av globalistiska floskler. Utrikesministern i Västvärldens näst folkrikaste land verkar bätte historiskt medveten. Ernesto Henrique Fraga Araújo skriver:
The enemy of the West is not Russia or China, nor is it an enemy state, but indeed primarily an enemy within, abandoning one’s own identity; and an outside enemy, radical Islamism – which, meanwhile, plays second fiddle to the first, because Islamism only poses a threat because it finds the West spiritually weak and disconnected from itself. There is no ‘us-versus-them logic’ here, contrary to what Trump’s detractors are fond of saying. There is instead an ‘us seeking to reclaim ourselves’ logic.https://www.centerforsecuritypolicy....pian-populism/
[...]
Just like Ronald Reagan – educated at some insignificant university in the middle of cornfields in Illinois, a mediocre sports commentator, an actor with very little talent – achieved what generations of sophisticated politicians and Ivy League aristocrats failed to do, that is, defeat communism, so too, Donald Trump – that billionaire clad in suits that are a bit too big, a corporate member of casinos and golf clubs – seems to have a worldview the depth and spread of which far surpass the perspectives of the hyper-intellectualized, cosmopolitan elites who despise him.
In Warsaw, on July 6, 2017, Trump delivered a remarkable speech defending the West – a speech no other current leader could muster the courage or ability to deliver. Its central theme was the vision of a West – viewed as a community of nations (and not as an indistinct, borderless amalgam) – that faces an existential threat from within and will survive only if it can regain its spirit.
[...]
Nationalism – the idea of nation – is closely linked to the birth of the West. According to Aeschylus, in the heat of the battle of Salamis, the Greeks sang:
Ô paídes hellênon íte,
eleutheroúte patrída, eleutheroúte de
paídas, gynaíkas,
theôn te patrôon édê,
thêkas te progónôn,
nun hypér pántôn agôn!
(Forward, you sons of Hellas!
Set your country free! Set
free your sons, your wives,
the tombs of your ancestors,
and the temples of your gods.
All is at stake: now fight!)
Of course, the portrait of the battle that Aeschylus sketches here is a romanticized one – but perhaps not so much so. The Naval Battle of Salamis, in which an alliance of Greek cities defeated the Persian invaders (and saved the nascent West) occurred in 480 BC, and Aeschylus – who himself fought in the battle – as early as 472 BC wrote the play entitled “The Persians,” from which the quote is taken. Salamis must have happened more or less the way he describes it. The Greek cities formed the first alliance of the West against the Persian invaders, a West at the time confined to Greece, more or less along the lines described by Trump – a community of independent nations that were at one and the same time fiercely independent but viewed as a group completely different from the invader or the rest of the world; and united not by some type of geo-strategic convenience not to preserve trading routes or anything of the sort but to defend freedom, family, their cultural heritage, and their gods.
[...]
Only a God can still save the West, a God working through the nation, including – and perhaps, especially – the American nation. Heidegger never believed in an America as a standard-bearer for the West; he considered the United States to be a country as materialistic as the Soviet Union, incapable of the metaphysical self-perception that is vital to creating a “new beginning,” as he called it – a rebuilding of the West that would replicate in other terms the first beginning brought about by the ancient Greeks. Heidegger might perhaps have changed his mind after hearing Trump’s speech in Warsaw, and might have proclaimed: Nur noch Trump kann das Abendland retten – Only Trump can still save the West.
__________________
Senast redigerad av Napoleon.Snowball 2019-01-10 kl. 20:24.
Senast redigerad av Napoleon.Snowball 2019-01-10 kl. 20:24.
Citat:
Om man nu ser den svenska invandringspolitiken som något som i grunden kommer och har förändrat den svenska sociala kontexten som ett stort problem för vad det framtida Sverige kommer att bli är den enda som försöker framstå som "brandsoldat" SD. Alla de övriga har inga som helst planer på att ändra den svenska invandringspolitiken, endast putsa lite här och där på marginalen. /.../
Medan icke-vänstern konstant gisslas av media och är föremål för guilt by association. Den obehaglige Dan Korn skriver i Expressen:
Medan icke-vänstern konstant gisslas av media och är föremål för guilt by association. Den obehaglige Dan Korn skriver i Expressen:
För Katerina Janouch står hela världen i brandhttps://www.expressen.se/kultur/ide/...rlden-i-brand/
[---]
På denna sida frågade Jens Liljestrand för en tid sedan ”Hur är det att vara Katerina Janouch?”. Jag skulle vilja fortsätta där han slutade och funderar på hur det är. Och jag tror att det handlar om att man ser en värld i brand.
När huset brinner är man inte så nogräknad att man bryr sig om ifall brandsoldaten är nazist. Tror man på ett nära förestående harmageddon, den totala kollapsen, ragnarök och apokalyps kan man tänka sig extrema lösningar. …
Om huset brinner får man ta de brandsoldater som finns, när det inte finns någon valmöjlighet när det gäller vem som är brandsoldat. Det enda valet som finns är att man förlorar huset eller har det kvar men med mindre bra politiska makthavare i andra avseenden.
Citat:
Om man nu ser den svenska invandringspolitiken som något som i grunden kommer och har förändrat den svenska sociala kontexten som ett stort problem för vad det framtida Sverige kommer att bli är den enda som försöker framstå som "brandsoldat" SD. Alla de övriga har inga som helst planer på att ändra den svenska invandringspolitiken, endast putsa lite här och där på marginalen.
Om huset brinner får man ta de brandsoldater som finns, när det inte finns någon valmöjlighet när det gäller vem som är brandsoldat. Det enda valet som finns är att man förlorar huset eller har det kvar men med mindre bra politiska makthavare i andra avseenden.
Om huset brinner får man ta de brandsoldater som finns, när det inte finns någon valmöjlighet när det gäller vem som är brandsoldat. Det enda valet som finns är att man förlorar huset eller har det kvar men med mindre bra politiska makthavare i andra avseenden.
Instämmer. Jag kommenterade blott medias dubbla måttstockar.
Citat:
Ernesto Araujo är den mest underliga utrikesminister jag läst i modern tid. Wiki om honom. https://en.wikipedia.org/wiki/Ernesto_Ara%C3%BAjo
Han tar öppet intryck av traditionalister så som Oswald Spengler, René Guénon och influeras av Martin Heidegger, Edgar Julius Jung, Carl Gustav Jung, Julius Evola, Friedrich Nietzsche. Han kritiserar också globalisering utifrån ett nära explicit (etno)nationalistiskt perspektiv och han gör det mycket bra.
Citat:
- Take “diversity,” for example. It’s often said that Africa’s problems – civil wars, coups d’état, massacres, and instability – are as a result of the artificially-created colonial borders the independent African countries inherited, borders that brought together several rival ethnic groups under one state. Underlying that interpretation, which is so common among well-meaning people, is the assumption that ethnic diversity within a country thus triggers the most serious conflicts. An obvious corollary is that African borders should, ideally, be redrawn along ethnic lines, avoiding diversity within the same country.
However, the same well-thinking people go to extremes to promote diversity in Western countries, arguing that not only is it a moral duty but also that, given its supposed benefits, saying that the diversity provided by immigration stimulates intellectual advancement, cultural output, and the economy. Quite interesting. The only way to rationally explain this reverse sign of diversity – bad in Africa, good in the United States or in Europe – is to assume that certain people have the capacity to live with diversity while others do not.
Such an explanation would, of course, be met with rejection by an outraged dominant ideology. How, then, do they explain it? They don’t. They remain double-minded, the Stalinist logic, whereby 2 + 2 is sometimes 5, is sometimes 3, depending on what is politically-expedient. “Diversity’ is thus explained as a concept that is not rational, nor searchable, nor can be inquired into, but merely a slogan, a brick you throw into a window you want to break, rather than a brick to be used, along with other bricks, to construct a building of logical thinking.
https://www.centerforsecuritypolicy....pian-populism/
However, the same well-thinking people go to extremes to promote diversity in Western countries, arguing that not only is it a moral duty but also that, given its supposed benefits, saying that the diversity provided by immigration stimulates intellectual advancement, cultural output, and the economy. Quite interesting. The only way to rationally explain this reverse sign of diversity – bad in Africa, good in the United States or in Europe – is to assume that certain people have the capacity to live with diversity while others do not.
Such an explanation would, of course, be met with rejection by an outraged dominant ideology. How, then, do they explain it? They don’t. They remain double-minded, the Stalinist logic, whereby 2 + 2 is sometimes 5, is sometimes 3, depending on what is politically-expedient. “Diversity’ is thus explained as a concept that is not rational, nor searchable, nor can be inquired into, but merely a slogan, a brick you throw into a window you want to break, rather than a brick to be used, along with other bricks, to construct a building of logical thinking.
https://www.centerforsecuritypolicy....pian-populism/
Läser man Ernesto Araujo blogg inser man ju att Jair Bolsonaro en man som uppenbart är influerad av den tyska aristokratiska revolutionära högern från 1920-talet till utrikesminister. Den högern var unik i och med att den vände sig mot både liberalism, socialism och Hitlers modernitiska (ny)nationalistiska populism. Hans blogg heter ”Metapolitics Brazil” och påminner i mångt mycket om de skriverier du kan finna på Motpol men med en långt högre litterär nivå. För att förklara tongångarna. Hans julhälsning;
Citat:
- The life tree: In the center of paradise were planted two trees: the tree of good and evil and the tree of life. God forbade Adam and Eve to eat the fruit of the tree of good and evil, did not say anything about the tree of life. It could be argued that He wanted to see them eating from the latter. Christ is the fruit of the tree of life, not of the tree of good and evil. Christ is the fruit of a woman's womb, not an abstract axiom or a moral system. Mary is the tree of the life of paradise, lignum vitae. Christ gives men the opportunity to make the right choice this time, and this choice is not fundamentally ethical, but existential, organic, vital. Merry Christmas!
https://www.metapoliticabrasil.com/
https://www.metapoliticabrasil.com/
Liberaler fattar inte det här är en kritik av efterkrigstidens tolkning av den senmoderna katolicismen. Han har antagligen en gnostisk syn på kristendom vilket skiljer sig från de idiotiska evangeliska kristna och dagens katolska kyrka. För att inte tala om vår egen vulgära liberala folkkyrka. Jag rekommenderar verkligen att läsa hans blogg. Bloggen är portugisiska men Google Translator gör mycket bra översättningar av portugisiska till engelska. Jag tror inte ni fattar vilken bra gruva av artiklar som Napoleon Snowball har hittat åt oss.
Ernesto Henrique Fraga Araújo leder det mesta han skriver i bevis med mycket rationella argument. Det är också källhänvisningar. Det är alltså inte någon Axess konservatism utan detta är traditionalistisk konservatism. Det är sådant som du inte kan läsa i Sverige. Jag vet att Frankrike och Tyskland har en form av levande traditionalistisk konservatism. Sverige har ingenting sådant. Det unika i detta är som sagt att detta är Brasiliens utrikesministers ord och är på en hög intellektuell och stilistisk nivå.
I artikeln nedan argumenterar Ernesto Araújo för att liberaler och marxister är omänskliga genom att de kontrollerar språket. Jag är inte lingvist som utrikesministern och bör inte citera hela det långa inlägget (där han leder argumentation i bevis genom platoniska resonemang) men slutsatsen är klar;
Citat:
- The postmodern culture in which we live suffers from terrible literalism. Many people lose their ability to understand the symbol or metaphor, irony or joke, fail to move between different levels of speech, do not perceive the figures of language, consequently do not discern the sense of humor nor decipher the suggestive thought. They become incapable of abstract reasoning, based on concepts or universals: they are limited to individuals, to the tautological repetition of specific cases. They think that all speech is descriptive, they do not distinguish the evocative function of speech. (…)In a civilization that forbids transcendence, some people have begun to cling to certain material manifestations or "contemporary myths" (more or less as CG Jung says in his essay on flying saucers, A Modern Myth) that function as a substitute for the transcendent, the numinous, the sacred that they can no longer conceive directly and independently. We already know that the left does not tolerate transcendence, since openness to transcendence is ultimately what constitutes the humanity of man, and we also know that the left is antihumanist.
https://www.metapoliticabrasil.com/b...eol%C3%B3gicos
https://www.metapoliticabrasil.com/b...eol%C3%B3gicos
Här är ett till inlägg från utrikesministern;
Citat:
- Something is happening in Brazil, putting us at the forefront of a worldwide process. We are breaking down the barriers separating various aspects of human life and thinking. The barriers between material and spiritual life. Between economics and deep values. Between politics and the people.
The rise of these increasingly high barriers had threatened to stifle humanity, with the absurd rule that politics is only politics, economy is just economy, diplomacy is just diplomacy. Each neuron in a cubicle, without communicating with the others. This generated technical societies, cold, without life. It shrouded human thought.
We are overthrowing this horrible prison of the spirit made up of so many lonely cells. Suddenly, ideas reconnect with feelings. People reconnect to their own deep longings. Citizens reconnect with one another and discover that they form a nation. God himself, who was a sad prisoner chained in one of those cells, begins to move freely again through the human soul.
For some reason, this frightens some "opinion makers." They adored that comfortable, tautological world, where it was enough to repeat sentences, respect the walls of their own cell, and their day was won. This is over, but they refuse to see and despair: "Where's the wall that was here? Where's my truism? What is it coming here? An original idea? A true feeling? Not! Not! I want to go back to my cell! "
But hopefully this Christmas, the joy of learning and understanding a new thing out of your cubicle, and seeing something authentic that is being born, may still be able to infect even those "opinion formers" and light up some spark in the your brain and your heart.
https://www.metapoliticabrasil.com/b...A1-acontecendo
The rise of these increasingly high barriers had threatened to stifle humanity, with the absurd rule that politics is only politics, economy is just economy, diplomacy is just diplomacy. Each neuron in a cubicle, without communicating with the others. This generated technical societies, cold, without life. It shrouded human thought.
We are overthrowing this horrible prison of the spirit made up of so many lonely cells. Suddenly, ideas reconnect with feelings. People reconnect to their own deep longings. Citizens reconnect with one another and discover that they form a nation. God himself, who was a sad prisoner chained in one of those cells, begins to move freely again through the human soul.
For some reason, this frightens some "opinion makers." They adored that comfortable, tautological world, where it was enough to repeat sentences, respect the walls of their own cell, and their day was won. This is over, but they refuse to see and despair: "Where's the wall that was here? Where's my truism? What is it coming here? An original idea? A true feeling? Not! Not! I want to go back to my cell! "
But hopefully this Christmas, the joy of learning and understanding a new thing out of your cubicle, and seeing something authentic that is being born, may still be able to infect even those "opinion formers" and light up some spark in the your brain and your heart.
https://www.metapoliticabrasil.com/b...A1-acontecendo
Den här killen är höger. Det lustiga är liberalerna är för dumma för att fatta vad killen skriver. Istället tjafsar de om hans kritik av klimatpolitiken. Araújo har öppna kommentarer och var enda brasiliansk högerinriktad universitetsstudent, doktorand och skrivbordsintellektuell är upp till öronen över den här killen. Som någon skrev en gång i tiden; "Rid tigern".
__________________
Senast redigerad av Edgerton 2019-01-10 kl. 23:14.
Senast redigerad av Edgerton 2019-01-10 kl. 23:14.
Citat:
Trevligt att det föll dig i smaken! För att på ett kortfattat sätt betona Araújos grundinställning kan vi kanske tillägga att hans blogg på portugisiska heter Metapolítica 17 - CONTRA O GLOBALISMO.
Ernesto Araujo är den mest underliga jag läst från utrikesminister i modern tid. Wiki om honom.
https://en.wikipedia.org/wiki/Ernesto_Ara%C3%BAjo
Han tar öppet intryck av traditionalister så som Oswald Spengler, René Guénon och influeras av Martin Heidegger, Edgar Julius Jung, Carl Gustav Jung, Julius Evola, Friedrich Nietzsche. Han kritiserar också globalisering utifrån ett nära explicit (etno)nationalistiskt perspektiv och han gör det mycket bra.
Läser man Ernesto Araujo blogg inser man ju att Jair Bolsonaro en man som uppenbart är influerad av den tyska aristokratiska revolutionära högern från 1920-talet till utrikesminister. Den högern var unik i och med att den vände sig mot både liberalism, socialism och Hitlers modernitiska (ny)nationalistiska populism. Hans blogg heter ”Metapolitcs Brazil” och påminner i mångt mycket om de skriverier du kan finna på Motpol men med en långt högre litterär nivå. För att förklara tongångarna. Hans julhälsning;
Liberaler fattar inte det här är en kritik av efterkrigstidens tolkning av den senmoderna katolicismen. Han har antagligen en gnostisk syn på kristendom vilket skiljer sig från de idiotiska evangeliska kristna och dagens katolska kyrka. För att inte tala om vår egna vulgära liberala folkkyrka. Jag rekommenderar verkligen att läsa hans blogg. Den är portugisiska men Google Translator gör mycket bra översättningar av portugisiska till engelska. Jag tror inte ni fattar vilken galet bra guldgruva av artiklar som Napoleon Snowball hittat åt oss.
Ernesto Henrique Fraga Araújo leder det mesta han skriver i bevis med mycket rationella argument. Det är också källhänvisningar. Det är alltså inte någon Axess konservatism utan detta är traditionalistisk konservatism. Det är sådant som du inte kan läsa i Sverige och de går sällan på djupet. Jag vet att Frankrike och Tyskland har en form av levande traditionalistisk konservatism. Sverige har ingenting sådant. Det unika i detta är som sagt att detta är Brasiliens utrikesministers ord och är på en hög intellektuell och stilistisk nivå.
I den här artikeln nedan argumenterar Ernesto Araújo för att liberaler och marxister är omänskliga genom att de kontrollerar språket. Jag är inte lingvist som utrikesministern och bör inte citera hela det långa inlägget (där han leder argumentation i bevis genom platoniska resonemang) men slutsatsen är klar;
Här är ett till inlägg från utrikesministern;
Den här killen är som sagt höger. Det lustiga är liberalerna är dumma för att fatta vad killen skriver. och tjafsar om hans kritik av klimatpolitiken. Araújo har öppna kommentarer och var enda brasiliansk högerinriktad universitetsstudent, doktorand och skrivbordsintellektuell är upp till öronen över den här killen. Som någon skrev en gång i tiden; "Rid tigern".
https://en.wikipedia.org/wiki/Ernesto_Ara%C3%BAjo
Han tar öppet intryck av traditionalister så som Oswald Spengler, René Guénon och influeras av Martin Heidegger, Edgar Julius Jung, Carl Gustav Jung, Julius Evola, Friedrich Nietzsche. Han kritiserar också globalisering utifrån ett nära explicit (etno)nationalistiskt perspektiv och han gör det mycket bra.
Läser man Ernesto Araujo blogg inser man ju att Jair Bolsonaro en man som uppenbart är influerad av den tyska aristokratiska revolutionära högern från 1920-talet till utrikesminister. Den högern var unik i och med att den vände sig mot både liberalism, socialism och Hitlers modernitiska (ny)nationalistiska populism. Hans blogg heter ”Metapolitcs Brazil” och påminner i mångt mycket om de skriverier du kan finna på Motpol men med en långt högre litterär nivå. För att förklara tongångarna. Hans julhälsning;
Liberaler fattar inte det här är en kritik av efterkrigstidens tolkning av den senmoderna katolicismen. Han har antagligen en gnostisk syn på kristendom vilket skiljer sig från de idiotiska evangeliska kristna och dagens katolska kyrka. För att inte tala om vår egna vulgära liberala folkkyrka. Jag rekommenderar verkligen att läsa hans blogg. Den är portugisiska men Google Translator gör mycket bra översättningar av portugisiska till engelska. Jag tror inte ni fattar vilken galet bra guldgruva av artiklar som Napoleon Snowball hittat åt oss.
Ernesto Henrique Fraga Araújo leder det mesta han skriver i bevis med mycket rationella argument. Det är också källhänvisningar. Det är alltså inte någon Axess konservatism utan detta är traditionalistisk konservatism. Det är sådant som du inte kan läsa i Sverige och de går sällan på djupet. Jag vet att Frankrike och Tyskland har en form av levande traditionalistisk konservatism. Sverige har ingenting sådant. Det unika i detta är som sagt att detta är Brasiliens utrikesministers ord och är på en hög intellektuell och stilistisk nivå.
I den här artikeln nedan argumenterar Ernesto Araújo för att liberaler och marxister är omänskliga genom att de kontrollerar språket. Jag är inte lingvist som utrikesministern och bör inte citera hela det långa inlägget (där han leder argumentation i bevis genom platoniska resonemang) men slutsatsen är klar;
Här är ett till inlägg från utrikesministern;
Den här killen är som sagt höger. Det lustiga är liberalerna är dumma för att fatta vad killen skriver. och tjafsar om hans kritik av klimatpolitiken. Araújo har öppna kommentarer och var enda brasiliansk högerinriktad universitetsstudent, doktorand och skrivbordsintellektuell är upp till öronen över den här killen. Som någon skrev en gång i tiden; "Rid tigern".
__________________
Senast redigerad av Napoleon.Snowball 2019-01-10 kl. 22:53.
Senast redigerad av Napoleon.Snowball 2019-01-10 kl. 22:53.
Citat:
Läser man Ernesto Araujo blogg inser man ju att Jair Bolsonaro en man som uppenbart är influerad av den tyska aristokratiska revolutionära högern från 1920-talet till utrikesminister. Den högern var unik i och med att den vände sig mot både liberalism, socialism och Hitlers modernitiska (ny)nationalistiska populism. Hans blogg heter ”Metapolitcs Brazil” och påminner i mångt mycket om de skriverier du kan finna på Motpol men med en långt högre litterär nivå. För att förklara tongångarna. Hans julhälsning;
Har du någon koll på den fjärde politiska teorin? Den ska vara en invändning mot liberalism, kommunism och fascism och därför modernismen.
Sociolog/filosof Alexander Dugin har skrivit om det. Utöver det har han skrivit en bok Ethnos and Society som verkar intressant. Här en recension:
Citat:
http://4pt.su/en/content/ethnos-and-society-review
A few months ago, Arktos released a new book by the famous Russian philosopher Alexander Dugin called Ethnos and Society. Whereas his famous work, The Fourth Political Theory, is a political manifesto for a return to tradition and a merciless fight against modernity and it’s last surviving ideological offspring, Liberalism, Ethnos and Society represents professor Dugin's sociological work, or to be more precise his ethnosociological research. But what is ethnosciology actually? Whereas modern sociology concerns itself with modern society and takes the bourgeois individual and nation state as norm, whereas premodern communities are treated as “backward” and “savage”, ethnosociology goes the other way round. It concerns itself manly with the ethnos (tribal community) as first form of human organization and then concerns itself with its more complex derivations. When the Viennese Richard Thurnwald founded this discipline in the beginning of the 20th century, it was his aim to better understand social history and the differences between ancient tribes and modern society.
According to Dugin, the possible, not teleological, development of human communities goes as the follows: The first derivate of ethnos is the narod (folk society), followed by the nation, left beside by civil society, then transforming into global society and finally ending in post society. As one of the most important events he regards the transformation from the narod to the nation, since it also signifies the transition from premodern community (according to Ferdinand Tönnies) to the modern state. It means the destruction of not only the traditional Indo-European hierarchy among the castes of the priests, warriors and peasants, but also of the community’s integral wholeness.
A society in contrast to community consists only of individuals with their own economic interests, common culture, tradition and religion are attacked in the name of enlightenment. Herein may lie one of the most controversial points of Dugin's book: In his eyes the nation state is mere instrument of the enlightened bourgeoisie to better follow their economic goals. Nationalism is herein only a mean to prevent the individualistic society from collapse, until it’s individuals are enlightened enough to leave the nation state behind as the artificial construct it is and integrate all nations into a global civil society.
Whereas the transition from the nation to civil society demands the deconstruction of the nation, global society only means the worldwide success of this process and the end of history. In his opinion, institutions like the European Union are first examples of such a global society. After the end of all collective identities, the post-modern society would finally signalize the breakdown of the individual and it’s implosion: The revolt of the eyes against the dictatorship of the brain, the end of death in transhumanist concepts of human brains connected to computers and robots.
The most important aspect of Dugin's book is the point, that there’s no such thing possible as a tamed progression of modernity like in Faye’s concept of Archeofuturism. If you want the outmost pleasure of modernity, please keep in mind that this means the loss of all tradition and connection to your ancestors and even your own humanness. If you decide yourself for a traditional community, you have to fight modern society and degeneracy in all forms.
Where right-wing liberals and conservatives preach “you can’t do anything against the progression of modernity, it’s only possible to gradually influence the process”, Alexander Dugins Ethnos and Society tells you the exact opposite: When one realizes the fact, that there are still ethnic societies around this planet in the Amazon, that the Muslim communities of the Middle East still live in the community of their narod, that in Russia and India the modern nation state is just a thin layer, then it’s obvious that the decay of modernity is just a possibility and not our destiny. If we want to continue the suicide of Europe and follow modernity to its conclusion and change nothing. But if we want to restore our tradition and ensure the existence of our people, we have to radically change our habits, morals and our way of life.
Whereas The Fourth Political Theory tells us to return to pre-modernity in order to protect our Dasein (narod), Ethnos and Society shows us how the preconditions for a return to pre-modernity work. Therefore, Ethnos and Society, is not only important to better understand the work of professor Dugin, but also in order to fight post-modernity to the last blood. If one doesn’t let oneself be scared off by the theoretical depth of this book, it’ll greatly improve one’s understanding of the current processes of globalization, decadence and the Great Replacement. This book is exactly what all the right-wing populist parties in Europe would need in order to change their policies of fake populism and realize what is really necessary to revive European identity.
I can recommend this book to everyone willing to fight for the return of tradition and against post-modernity.
According to Dugin, the possible, not teleological, development of human communities goes as the follows: The first derivate of ethnos is the narod (folk society), followed by the nation, left beside by civil society, then transforming into global society and finally ending in post society. As one of the most important events he regards the transformation from the narod to the nation, since it also signifies the transition from premodern community (according to Ferdinand Tönnies) to the modern state. It means the destruction of not only the traditional Indo-European hierarchy among the castes of the priests, warriors and peasants, but also of the community’s integral wholeness.
A society in contrast to community consists only of individuals with their own economic interests, common culture, tradition and religion are attacked in the name of enlightenment. Herein may lie one of the most controversial points of Dugin's book: In his eyes the nation state is mere instrument of the enlightened bourgeoisie to better follow their economic goals. Nationalism is herein only a mean to prevent the individualistic society from collapse, until it’s individuals are enlightened enough to leave the nation state behind as the artificial construct it is and integrate all nations into a global civil society.
Whereas the transition from the nation to civil society demands the deconstruction of the nation, global society only means the worldwide success of this process and the end of history. In his opinion, institutions like the European Union are first examples of such a global society. After the end of all collective identities, the post-modern society would finally signalize the breakdown of the individual and it’s implosion: The revolt of the eyes against the dictatorship of the brain, the end of death in transhumanist concepts of human brains connected to computers and robots.
The most important aspect of Dugin's book is the point, that there’s no such thing possible as a tamed progression of modernity like in Faye’s concept of Archeofuturism. If you want the outmost pleasure of modernity, please keep in mind that this means the loss of all tradition and connection to your ancestors and even your own humanness. If you decide yourself for a traditional community, you have to fight modern society and degeneracy in all forms.
Where right-wing liberals and conservatives preach “you can’t do anything against the progression of modernity, it’s only possible to gradually influence the process”, Alexander Dugins Ethnos and Society tells you the exact opposite: When one realizes the fact, that there are still ethnic societies around this planet in the Amazon, that the Muslim communities of the Middle East still live in the community of their narod, that in Russia and India the modern nation state is just a thin layer, then it’s obvious that the decay of modernity is just a possibility and not our destiny. If we want to continue the suicide of Europe and follow modernity to its conclusion and change nothing. But if we want to restore our tradition and ensure the existence of our people, we have to radically change our habits, morals and our way of life.
Whereas The Fourth Political Theory tells us to return to pre-modernity in order to protect our Dasein (narod), Ethnos and Society shows us how the preconditions for a return to pre-modernity work. Therefore, Ethnos and Society, is not only important to better understand the work of professor Dugin, but also in order to fight post-modernity to the last blood. If one doesn’t let oneself be scared off by the theoretical depth of this book, it’ll greatly improve one’s understanding of the current processes of globalization, decadence and the Great Replacement. This book is exactly what all the right-wing populist parties in Europe would need in order to change their policies of fake populism and realize what is really necessary to revive European identity.
I can recommend this book to everyone willing to fight for the return of tradition and against post-modernity.
Angående det fetade så följer här en text som Henry Kissinger skrev 2009:
Citat:
https://www.henryakissinger.com/arti...w-world-order/
Current international economic policy seems to be based on the illusion that once the current crisis subsides, the old globalized system can be restored. But a major cause of the crisis has been the gap between the economic and the political organization of the world. The economic world has been globalized. Its institutions have a global reach and have operated by maxims that assumed a self-regulating global market.
The financial collapse exposed the mirage. It made evident the absence of global institutions to cushion the shock and to reverse the trend. Inevitably, when the affected publics turned to their national political institutions, these were driven principally by domestic politics, not considerations of world order. Every major country has attempted to solve its immediate problems essentially on its own and to defer common action to a later, less crisis-driven point. So-called rescue packages have emerged on a piecemeal national basis, generally by substituting seemingly unlimited governmental credit for the domestic credit that produced the debacle in the first place, so far without achieving more than stemming incipient panic. International order will not come about either in the political or economic field until there emerge general rules toward which countries can orient themselves.
In the end, the political and economic systems can be harmonized in only one of two ways: by creating an international political regulatory system with the same reach as that of the economic world; or by shrinking the economic units to a size manageable by existing political structures, which is likely to lead to a new mercantilism, perhaps of regional units. A new Bretton Woods kind of global agreement is by far the preferable outcome.
The nadir of the existing international financial system coincides with simultaneous political crises around the globe. Never have so many transformations occurred at the same time in so many different parts of the world and been made globally accessible via instantaneous communication. The alternative to a new international order is chaos.
The financial collapse exposed the mirage. It made evident the absence of global institutions to cushion the shock and to reverse the trend. Inevitably, when the affected publics turned to their national political institutions, these were driven principally by domestic politics, not considerations of world order. Every major country has attempted to solve its immediate problems essentially on its own and to defer common action to a later, less crisis-driven point. So-called rescue packages have emerged on a piecemeal national basis, generally by substituting seemingly unlimited governmental credit for the domestic credit that produced the debacle in the first place, so far without achieving more than stemming incipient panic. International order will not come about either in the political or economic field until there emerge general rules toward which countries can orient themselves.
In the end, the political and economic systems can be harmonized in only one of two ways: by creating an international political regulatory system with the same reach as that of the economic world; or by shrinking the economic units to a size manageable by existing political structures, which is likely to lead to a new mercantilism, perhaps of regional units. A new Bretton Woods kind of global agreement is by far the preferable outcome.
The nadir of the existing international financial system coincides with simultaneous political crises around the globe. Never have so many transformations occurred at the same time in so many different parts of the world and been made globally accessible via instantaneous communication. The alternative to a new international order is chaos.
Kaos för vem?
__________________
Senast redigerad av frasselito 2019-01-10 kl. 23:16.
Senast redigerad av frasselito 2019-01-10 kl. 23:16.
Citat:
Har du någon koll på den fjärde politiska teorin? Den ska vara en invändning mot liberalism, kommunism och fascism och därför modernismen.
Sociolog/filosof Alexander Dugin har skrivit om det. Utöver det har han skrivit en bok Ethnos and Society som verkar intressant. Här en recension:
http://4pt.su/en/content/ethnos-and-society-review
Angående det fetade så följer här en text som Henry Kissinger skrev 2009:
https://www.henryakissinger.com/arti...w-world-order/
Kaos för vem?
Sociolog/filosof Alexander Dugin har skrivit om det. Utöver det har han skrivit en bok Ethnos and Society som verkar intressant. Här en recension:
http://4pt.su/en/content/ethnos-and-society-review
Angående det fetade så följer här en text som Henry Kissinger skrev 2009:
https://www.henryakissinger.com/arti...w-world-order/
Kaos för vem?
Ja, jag vet vem Alex Dugin och jag känner till The Fourth Political Theory och läst recensioner av boken och artiklar om den men jag måste medge att jag aldrig läst boken eller någon av hans böcker. Jag har bara läst artiklar av honom. Mannen är rysk och jag uppfattar den fjärde politiska teorin som någonting mycket ryskt. Ryssland är egentligen ingen nationalstat men ett imperium där rysk (europeisk) kultur är en form av ledkultur som alla andra etniska grupper (och de är ganska många) underkastar sig. Under mycket lång tid fick inte icke européer botsätta sig i europeiska Ryssland. Så är det inte idag men så var det och så var det även i Sovjet Unionen.
För en europeisk publik som värnar om den traditionella nationalstaten är Alex Dugin rätt underlig men för en ryss är mycket logiskt eftersom de värnar om sitt historiska imperium. Själv tycker jag nog att de här minoritetsgrupperna skall få möjlighet att forma sina egna nationalstater istället för att var underkastade den ryska ledkulturen, en kultur de många gånger inte vill vara en del av. Det finns som sagt sådant jag gillar med Dugin så som en multipolär värld. Det är också något som kända amerikanska politiker så som Pat Buchanan och Ron Paul också argumenterar för. Intressant recension av Dugins nya bok. Jag måste läsa in mig på detta men å andra sidan har jag så mycket annat på min boklista som jag måste gå igenom. Jag uppfattar att Dugin var i ropet för tio år sedan snarare nu. Men som sagt, vad vet jag.
Kaos för den globala liberala eliten. Liberaler kan inte frodas i konservativa, nationalistiska, monarkistiska, tribala eller anarkistiska eller för den delen libertarianska samhällen. Liberaler kan bara frodas i liberala stater som kontrolleras genom supra-nationella institutioner. Där av liberalernas förkärlek för multilaterala politiska och ekonomiska avtal som förhindrar folket på lokal och regional nivå från att säga sina sin mening och sträva efter politisk förändring.
Citat:
Ja, du hittade verkligen någonting intressant. Jag undrar vilken typ av politik som Jair Bolosonaro kommer att driva. Jag läste i Spectator att det kan bli svårt att driva någonting mer än symbolpolitik givet att Bolsonaro har fått sina röster från ekonomisk, religiösa, sociala och demografiska läger med mycket skilda uppfattning i nyckelfrågor.
Hur som helst tack för tipset. Du tipsade ju också om en recension i NY Books Reviews eller något sådant som någon halvdansk kolumnist sedan skrev en kolumn om. Jag vet inte vart du hittar din information men du är mycket insatt. Många i den här tråden när det. Världen förändras i en rasande takt. Jag hinner inte med.
Citat:
I huvudet på en självtillräcklig God sk journalist. Den förnämliga tänkaren och skribenten Negra Efendic - hon som i ett minnesvärt Sommarprogram förklarade att hennes pappa invandrade från Bosnien till Sverige med sin familj "för att förädla den svenska nationen" - förkunnar utan att darra det minsta på manschetten att journalister, till skillnad från "människor" inte kan ha någon agenda. Mycket intressant och talande ordväxling mellan journalist och politruk angående Statsrådet Strandhälls ovilja att besvara frågor med egen oemotsagd hänvisning till att Statsrådet Strandhäll endast företräder en övergångsregering:
Idag vägrade @strandhall komma och svara på frågor i Aktuellt med hänvisning till övergångsregeringen. Däremot har hon den senaste tiden skrivit flera debattartiklar. Att hon kommer undan med det är ganska intressant.https://twitter.com/NiklasGillstrom/...46101739016192 ...
Notera hur folk lackar ur när Efendic hävdar att journalister inte är människor och där med kan de inte ha någon agenda.
Citat:
Även fullt resonabla argument förkastas med nya frågor (hon verkar inte vilja besvara några frågor själv). Nivån är så sjukt låg på journalister. Många är totala idioter. Journalister är dock inte den enda rätt rubbade yrkeskåren. Lärare, journalister, socialarbetare, läkare, sjuksköterskor, akademiker, kulturarbetare och en bunt andra yrkesgrupper har också en överrepresentation av dumskallar. Jag råkade skriva gillande om bankirer här i tråden. De människorna är dock lätta att förstå. De tänker bara på pengar och deras moral, personlighet och yrkesprofessionalitet är rent incitament-driven. Man kan tycka vad man vill om det men bankirer hymlar sällan om det enda de bryr sig om är pengar. En sådan människa förstår jag. För dem spelar det ingen roll vem som styr bara de får sin penningfix. Frågan är vad som driver Efendic?
"”Människor” kan ha agenda, inte journalister. Vi bygger våra grejer på hårda fakta. Och om någon hävdar agenda, hey granska fakta och återkom."
https://twitter.com/NegraE/status/1083039843414958080
https://twitter.com/NegraE/status/1083039843414958080
__________________
Senast redigerad av Edgerton 2019-01-10 kl. 23:48.
Senast redigerad av Edgerton 2019-01-10 kl. 23:48.
Kajsa Norman i Kvartals fredagsintervju imorgon. Enligt Huitfeldt har hon skrivit 2018 års viktigaste bok, Sweden’s Dark Soul. Vi får väl se hur det är med den saken. Chang Frick ska visst vara hjälten i narrativet och DN boven. Låter ju iofs bra.
Edit. Huitfeldt hatar DN f.ö.
Edit. Huitfeldt hatar DN f.ö.
__________________
Senast redigerad av Friherr 2019-01-10 kl. 23:38.
Senast redigerad av Friherr 2019-01-10 kl. 23:38.
Det är märkligt att Wolodarski låter denna skribent hållas. Någon som har en förklaring?
Viktor Barth-Kron: Dags att begrava myten om Macron
https://unv.is/dn.se/nyheter/politik...IfVdYvkqEEA69k
Viktor Barth-Kron: Dags att begrava myten om Macron
Ni vet hur historien brukar skrivas: Efter Brexitomröstningen i Storbritannien och Trumps valseger i USA stod även Frankrike vid avgrunden. Hotet var överhängande, men tack vare en socialliberal och EU-vänlig pånyttfödelse kunde mörkrets krafter betvingas i sista stund. Typ.https://www.dn.se/nyheter/politik/vi...IfVdYvkqEEA69k
En fin historia. Dessvärre inte särskilt sann.
Det främsta skälet till att Emmanuel Macron blev president var att den traditionella högerkandidaten var korrupt. Om inte den katolskt konservative François Fillon hade avslöjats med att slussa skattemedel till sin fru så hade det förmodligen blivit han som fått möta (och besegra) Nationella Frontens Marine Le Pen i presidentvalets utslagsrunda.
/…/
De mer visionärt orienterade verkar dock måttligt intresserade av sådant. Allt fler tycks i stället redan ha lagt det ouppklarade valet 2018 bakom sig, och ser nu fram mot nästa stora strid: Valet till Europaparlamentet i sommar. Då ska det minsann bli åka av! En kontinental folkomröstning om anständigheten! Antingen är du med Cecilia Wikström (L), eller så är du med Steve Bannon!
Utanför fönstret skiftar verkligheten fortfarande i grått.
https://unv.is/dn.se/nyheter/politik...IfVdYvkqEEA69k
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera
