Ann Heberlein gör det bra som vanligt i GP. Denna gång om den usla nivån på debatten hos mångkultursförespråkarna.
Jag minns en debatt i Aktuellt för några år sedan mellan Rossanna Dinamarca och någon från det "onda" lägret som förespråkade minskade volymer. Med sedvanlig överlägsenhet slängde Dinamarca omedelbart ur sig floskeln "det är människor vi pratar om" och sedan var det liksom färdigdebatterat. Eftersom det är "människor" vi pratar om går det per definition inte att ha några invändningar mot ytterligare införsel. Just det här som Ann påtalar, att inte ställa grupper mot varandra, är annars en av mina personliga hatobjekt inom området usla sakargument, då i stort sett allting i politiken går ut just på att väga gruppers intressen mot varandra. En tröst i bedrövelsen är att denna floskel hörs alltmer sällan i debatten. Sannolikt beroende på att allt fler har tvingats konstatera att flodvågen 2015 ledde till det ofrånkomliga faktum att grupper behövde ställas mot varandra och att det var svenskarna som grupp som drog nitlotten då resurserna skulle fördelas.
https://www.gp.se/ledare/heberlein-v...tten-1.4607802
Citat:
Påståendet att vi som förordar förbud mot tiggande tror att det går att ”förbjuda fattigdom” är bara ett exempel på totalt vansinniga påståenden som under alltför lång tid bakbundit debatten och fördummat det offentliga samtalet. En av de dummaste debatter som – på största allvar – förts i det offentliga samtalet är diskussionen för och emot godhet. Besinna er för tusan, människor!
Andra idiotiska påståenden som lamslagit debatten är idén att man inte får ”ställa grupper mot grupper” och hävdandet att man inte får diskutera volymfrågan i anslutning till migration eftersom ”flyktingfrågan är en speciell fråga eftersom den handlar om människor”.
Naturligtvis måste vi ställa olika individers och gruppers behov mot varandra – det vet varenda vuxen människa med ansvar för sin ekonomi. Resurserna är inte oändliga och därför måste man välja vems behov och önskemål som ska tillgodoses. Och det där med att flyktingfrågan är speciell för att ”det handlar om människor”? Säg vilken politisk fråga som inte handlar om människan och hennes värde – sjukvården? Äldreomsorgen? Bostadsfrågan?
Andra idiotiska påståenden som lamslagit debatten är idén att man inte får ”ställa grupper mot grupper” och hävdandet att man inte får diskutera volymfrågan i anslutning till migration eftersom ”flyktingfrågan är en speciell fråga eftersom den handlar om människor”.
Naturligtvis måste vi ställa olika individers och gruppers behov mot varandra – det vet varenda vuxen människa med ansvar för sin ekonomi. Resurserna är inte oändliga och därför måste man välja vems behov och önskemål som ska tillgodoses. Och det där med att flyktingfrågan är speciell för att ”det handlar om människor”? Säg vilken politisk fråga som inte handlar om människan och hennes värde – sjukvården? Äldreomsorgen? Bostadsfrågan?
Jag minns en debatt i Aktuellt för några år sedan mellan Rossanna Dinamarca och någon från det "onda" lägret som förespråkade minskade volymer. Med sedvanlig överlägsenhet slängde Dinamarca omedelbart ur sig floskeln "det är människor vi pratar om" och sedan var det liksom färdigdebatterat. Eftersom det är "människor" vi pratar om går det per definition inte att ha några invändningar mot ytterligare införsel. Just det här som Ann påtalar, att inte ställa grupper mot varandra, är annars en av mina personliga hatobjekt inom området usla sakargument, då i stort sett allting i politiken går ut just på att väga gruppers intressen mot varandra. En tröst i bedrövelsen är att denna floskel hörs alltmer sällan i debatten. Sannolikt beroende på att allt fler har tvingats konstatera att flodvågen 2015 ledde till det ofrånkomliga faktum att grupper behövde ställas mot varandra och att det var svenskarna som grupp som drog nitlotten då resurserna skulle fördelas.
https://www.gp.se/ledare/heberlein-v...tten-1.4607802
