Början på ett mediakrig om mångkulturen?

För att citera den nakne, blåe varelsen i slutet av den serien Watchmen: "In the end?" Nothing ends, Adrian. Nothing EVER ends.

Inte ens den politiskt mest kraftfullt genomdrivna kompromissen är annat än en pågående balansakt mellan egenintresserade, konkurrerande aktörer. Precis som Min-Jeddak reflekterade så kommer min profetia om ett partiskt, fragmenterat Sverige besannas. Inte bara efter en simplistiskt etnisk förklaringsmodell, förvisso:



Denna ärvda grupptillhörighet är förstås också en klassfråga. Vill man, kan man beskriva en över generationer genetiskt urvald elit som bokstavligen är född att styra över andra. Eller kanske en intellektuellt inavlad, inskränkt och förtvinad adel som genom sin obefogade förmätenhet skapar sin egen ruin?

Det jag vill rikta in mig på i sammanhanget är att det i Sverige och i väst saknas en svensk eller vit elit. Visst, det finns många etniskt svenska makthavare - men inga som utövar makt i gruppens intresse. Som jag varit inne på tidigare har den vite mannens hegemoni varit så självklar att tribalismen kunde betraktas som primitiv och onödig. Vilket den kanske är - på en makronivå.

Nu när denna harmoniskt fungerande hegemoni är slagen i spillror så skapas ett vakuum som den politiska naturen inte länge kan acceptera: Det finns en enorm marknadsefterfrågan på en särintressets representation som inte var nödvändig i homogena nationalstater - som i förlängningen kommer mötas av ett nytt utbud.

Sett även ur ett klassperspektiv och från den opportunistiske individuelle aktörens rationella mikronivå är ju den etniska grupptillhörigheten, det abstrakta nationella kollektivet en konkurrensfördel som inte kan undvaras. När "alla" var angloamerikaner eller svenskar så var annat nätverkande avgörande - men för minoriteter har det alltid varit en fördel att tillhöra en exkluderande, preferentiell klubb.

Mekaniken är alltså komplex och har fler än två dimensioner - vilket inte hindrar att det både i en tredje och en fjärde dimension fortfarande finns en gravitation i form av allmänmänskligt förutsägbara beteenden och tendenser. Till vilka tribalism/nationalism/ingruppsdynamik måste räknas främst, menar jag.

Liksom du är jag ärligt förvånad över det valhänthet som finns bland styrande eliter att förstå vad det nya, fragmenterade paradigmet innebär. Både av faror för vissa att oroa sig för, men även möjligheter för andra att nyttja. Av någon anledning är det som om både DN och SD spelar schack i dimma.

Nyuppvaknade milt "invandringskritiska" msm journalister är som kossor som släpps på sommarbete och dominerar nu debatten med sina småkritiska flortunna analyser av problemet med mångkultur. Helt utan att en tanke på var, hur eller varför försöker man "upplysa" kulturmarxisterna om att de har fel. Invandringen är inte lönsam.
Vi är "fucking beyond" det läget. Analysera för f-n mekanismerna som lett oss hit.
Klarar man inte av en djupare analys kan man lika gärna hålla käft för ni hjälper ingenting med ert jävla alibimotstånd. Ni utmanar ingen med era inslagna öppna dörrar.

Nej. Fel. Helt ointressant. De homosexuella är ointressanta i sig för mäklarkasten, vad som är viktigt är att företräda gruppen (att mäkla resurser).


Också helt ointressant. Tror du politikerna verkligen bryr sig? En leende yrkeslögnare som Ullenhag, en ondskefull psykopat som Reinfeldt, randrobotar som Lööf eller AKB, totala dumskallar som Löfven eller ABK? Oduglingar som aldrig haft ett riktigt jobb, som större delen av riksdagen?

Konfliktytor mellan grupper är maktbalansmässigt ointressanta så länge man kan representera ett maximalt antal grupper.

Mäklarkasten är primärt intresserade av att behålla makten över mäklandet. Bögar kräver rättigheter! Perfekt för mäklarkasten, de representerar bögarna! Islamister kräver särrättigheter i samhället! Perfekt för mäklarkasten, de representerar "det moderata islam" (en term som de själva hittat på)! Motsättningar uppstår mellan dessa två pga helt oförenliga mål! Perfekt för mäklarkasten, som får babbla i oändlighet och anställa fler mäklare och göra större vinster på de konflikter som uppstår! Att inga resultat uppnås, eller landet försämras, spelar absolut ingen roll så länge man har ett maktmonopol!

För att citera Game of Thrones:
"Chaos isn't a pit. Chaos is a ladder."

Okej, så du vill ha ett samhälle på ett visst sätt, bög eller ickebög. Vem ska du vända dig till? Vem är din agent för detta? Vem mäklar för dig? Mäklarkasten har monopoliserat makten (vilket smärtsamt har bevisats genom DÖ, som ju fortfarande gäller i praktiken) och de är primärt intresserade av att upprätthålla kastsystemet.

Det är därför så otroligt ointressant att vifta med bögarna för att försöka stoppa islamisterna. Båda befinner sig inom den moraliska maktarenan eftersom de har utropats till dubbelplusgoda av moralmäklarna. Du förflyttar sympatin, och därmed den moraliska makten, mellan två Gardell-bröder. Är det ditt mål?

Den kan konkurrera som erbjuder ett alternativt moralsystem och inte ber om ursäkt för det. Det är DÄRFÖR Sverigedemokraterna är hatade, de erbjuder en alternativ moralbeskrivning där svenskarna tillåts existera utan skuld, det var därför Trump vann, han utropade Hillary till Ondskan och lovade att straffa henne. Han gjorde en Luther, så att säga (och jag har ju skrivit om exakt det förut). Den kan INTE konkurrera som förflyttar sig in på moralmäklarnas monopoliserade moralarena och börjar snyfta om rättigheter! Vad blir svaret på det? "Vi har gjort mycket, men vi måste kunna göra mer. Vi lanserar nu en ny satsning". "Vi ska tillsätta en utredning som visar om si är kompatibelt med så och om mer undervisning behövs". "Vi har ju jobbat i många år med detta och är experterna". Babbel, babbel. Du utmanar inte makten. Du bekräftar den. Du FÖRSTÄRKER den!


Nejdå. Detta kommer inte tillåtas på många år (tiotals, tills det börjar bli svårt att hitta nya mäklare utan andra bakomliggande agendor än att maximera mäklarkastens vinst). Du förväxlar återigen folkets mål (där kommer inte svenskarna stå som vinnare) med mäklarkastens (de kommer alltid se till att stå som vinnare).

För att förtydliga: det är fullt möjligt att vi om tjugo år står med svenskar under 50%, omfattande fattigdom/oroligheter/etniska konflikter men att SAMMA maktgäng sitter och säger SAMMA saker i riksdagen. Det är inkompatibelt med svenskarnas bästa men det är alls inte inkompatibelt med mäklarkastens bästa. Mångkultur? Ja, mäklarkasten är också en kultur bland många, och deras kultur är makt.


Ja. Detta är det perfekta scenariot för mäklarna. Det eviga kriget. Din identitet ska inte vara organisk; du ska förmås att konsumera dig till din identitet, i kamp med andra identiteter. En dalahäst-tshirt tillverkad av slavar i låglöneländer. De som hatar dig i "Orten" baserat på falska föreställningar om "maktstrukturer" (som mäklarna definierat och sålt in) ska konsumera en gangsterkultur med andra tshirtar med andra motiv, tillverkade i samma fabrik. Det instabila samhället är en garant för dels att ingen utmanar mäklarkasten, dels maximal repression (auktoritär och moralisk makt: kontrollerad av mäklarkasten), dels ett maximalt antal moralbaserade omfördelningar (ekonomisk och moralisk makt: kontrollerade av mäklarkasten), och dels en maximal konsumtion av identitetsmarkörer och säkerhetskänsloskapande lösningar (som kontrolleras av den med mäklarkasten allierade "entreprenörsindustrin", som alls icke skall förväxlas med tillverkningsindustrin).

Håller med dig i sak men har lite svårt för terminologin mäklare. För mitt otränade öga beskriver du mer ombudsmannasverige. Med intresseföreningar där ombudsmän företräder olika grupper.
Ofta självutnämnda.

Där till och med journalistiken blivit ett ombudsmannaspel för "svaga grupper". Eller för politiker.

Det vi ser är att folket rundar ombudsmännen både vid informationshämtandet och informationsgivande. Ombudsmännen kan inte vinna den kampen för det finns alltid någon därute som är mer påläst än ombudsmän vars status tidigare baserades på fackkunskap men där deras specialkompetensen nu urholkats av en politisk kompetens crowdfunding mha nya medier och Internet.
Summan av folkets kunskap är alltid större än den enskildes.
Det gäller speciellt för representativa ombudsmän som de flesta riksdagsledamöter.
De är egentligen bara knapptryckarkompanier.
Det är när folket ser hur dålig kompetens makten har att skaffa sig rätt kunskap snabbt som folket tappar respekt för makten. När makten inte är i takt med tiden och "inte kan ta till sig den bilden" tappar folket respekten för makten.

Folk vill ha kompetenta personer som leder landet. Inte inkompetenta som förleder landet.

Som Hårboll mfl redan har påpekat så får HBTQ rörelsen backa, precis som feminismen.
Detta upppmuntras märkligt nog även av HBTQ-rörelsen och feminismen här i väst.

Däremot tycks det pågående debaclet mellan turkarna och kurderna i Sverige vara ytterst förvirrande för journalisterna, eftersom dom inte tycks ha bestämt sig för vilken sida som är mest PK att ta ställning för så verkar dom tvingas till något så ovanligt som konsekvens neutral rapportering kring dessa gruppers bråk.

(En icke PK-vinkling kunde ju vara att ifrågasätta det kloka för landets del att importera stora grupper från olika stridande parter i en konflikt)


En annan sak som inte bara har slagit mig utan som också diskuteras i tråden om "Röda tråden marshen" är tystnaden i media kring dessa relativt stora demonstrationer, inte ett pip i lördagens eller gårdagens Rapport och Aktuellt. Inte heller i P1 har jag hört något om detta!

Erkänner villigt att ditt resonemang delvis går över mitt huvud, eller så orkar jag inte tänka efter en lång arbetsdag. Så jag vet inte hur jag ska tolka din text...men jag anser att du har fel angående hackordningen mellan bögar och exempelvis islamister, jag tycker mig ständigt se att islamisterna och deras värderingar går före, oftast förnekas det att det öht skulle finnas en motsättning som exempelvis i Studio etts reportage om Milo Yiannopoulos.

Vem företräder bögarna?
Vem gullar med islamisterna?
Om svaret på båda frågorna är "det socialliberala politomediala etablissemanget", spelar konflikter mellan dessa två grupper som båda företräds av samma part någon som helst roll för den totala maktbalansen i landet?

Angående HBTQ, Holland, o.s.v.: Mordet på Pim Fortuyn var en tragedi som förmodligen fördröjde ett uppvaknande hos hbtq-rörelsen.

Jag är osäker på att hbtq-rörelsen kommer att tiga still in i döden. Den helt dominerande rösten inom hbtq är homosexuella män av den fjolligare sorten. Åtminstone i gränssnittet mot oss förstockade heteros. I den gruppen (homomän) finns en inneboende önskan att vara kontroversiella, annorlunda, i opposition, o.s.v., hos en hög andel. När så den sexuella läggningen som sådan har förvandlats till en helt accepterad affär, med egen parad och allt, så infinner sig en ny efterfrågan trätofrågor. Helt enkelt: när den vite heteromannen inte längre än en fiende...så krävs nya fiender. Jag ser bara en kandidat till rollen.

Instämmer. En mäklare är en länk mellan två parter, där *båda* parterna ska bli något-så-när nöjda med den tjänst, som mäklaren utför (och själv skor sig på).

Någon är inte en "mäklare", när denne *enbart* är sakförare för en (1) part *på bekostnad av* en annan part, som blir exploaterad och utsugen (sakföraren tar själv en del av det rovet).

"Ombud"/"ombudsman" är ju ett neutralt begrepp t.o.m. med en viss positiv värdeladdning; Bergsturk vill förmodligen ha ett begrepp med en negativ värdeladdning typ exploatör.

Det finns nog all anledning att med Marx tala om en inneboende motsättning i detta mågkulturella paradigm, som kommer spränga det all världens väg.

Jag menar ju att denna allians, denna hierarki och hackordning är allt annat än stark och uthållig. Sidbyten, uteslutningar, omvänd lojalitetspolaritet kommer ske snabbt när det väl sker. Lika snabbt som åsiktsskjortor byttes, kommer lagtröjor att dras på. När det är individuellt opportunt.

Vi såg ju ett litet exempel på detta inom MP och media, där islamister och turkar fick en lektion i skillnaden mellan utlånad och verklig makt. Vips kunde även turkar förlänas fullt klandervärde som nationalister intill fascism och lika plötsligt var det oacceptabelt att inte ta en kvinna i hand.

Av en händelse var det liberal, progressiv uppslutning bland kurderna med medial plattform mot turkar som stod maktlösa. Men som nog inte känner sig mindre turkiska för det.

Speciellt när den vita heterosexuella mannen är den enda garanten för att inte bögarna skall bli slaktade av muslimerna.

Moral- eller värdegrundsprofitör, kanske?