Citat:
Ursprungligen postat av
fasligt
Här är länken till hela den sorgesamma rapporten:
https://polisen.se/Global/www%20och%...ofredanden.pdf
Flickor under 15 år är den klart mest utsatta gruppen men även pojkar under 15 utsätts tämligen frekvent för sexuella ofredanden i varierande
hemskhetsgrad. Mycket multikulturell sammansättning på gärningsmannakadern.
Om vi håller den här verkligheten, de här otaliga, medialt osynliggjorda, vardagmänskliga erfarenheterna i tankarna när vi läser
DN:s huvudledare med anledning av händelserna i Orlando, så tror jag vi sätter fingret på det mångkulturella Sveriges dysfunktion. Bristen på reciprocitet,
apartheidens autism.
Citat:
De senaste årens islamistiska terrordåd på europeisk mark har huvudsakligen varit ”blinda” och riktat sig mot tunnelbaneresenärer, stadsflanörer, restaurangbesökare, konsertbesökare och andra mer ospecifika grupper. Men ett par har också haft tydligt utvalda judiska mål. Om det skulle visa sig att gärningsmannen på motsvarande sätt nu valt ut en plats där många homosexuella finns är det något nytt – sett till mål, motiv och skadepanorama.
Specifika attacker mot homosexuella är, precis som attacker på judar, ett angrepp på långt fler än de berörda grupperna. Det är angrepp mot religionsfrihet och individens frihet. Och därför ett angrepp mot oss alla och det samhälle vi har valt att bygga upp.
Viktigare än vem som hotar vårt samhälle är hur vi måste stå enade när vi försvarar det. Erfarenheterna från 1930- och 1940-talet visar att förföljelse och terror snabbt kan sprida sig. Ett samhälle som inte försvarar utsatta minoriteter förråas. Våldet föder mer våld. Det undergräver tilltron till institutionerna och kan få hela samhällsordningen att falla sönder.
Nej, DN - det är inte brotten, hatet, förgripelserna som är "blinda" - de är osynliggjorda i sin orsaksbeskrivning av er och andra i media. För det ÄR fransmän, svenskar, européer som är allmänt planerade måltavlor och fördomsfullt utvalda offer. Att åka tunnelbana eller flanera är inte det förhatliga i terroristens blick - det är att vara av en annan, hatad sort. Att tillhöra ett konkurrerande kollektiv.
Det var de
vita kropparna tillhörande västerländska, europeiska majoritetssvenskar i julhandeln som var måltavlan för Taimour Abdulwahab - inte "humanoida livsformer" eller "innehavare av svenska pass". Om en sida av torget varit fylld med "rasifierade", möjliga muslimer och den andra av "majoritetsnormativa", sannolikt icke-muslimska etniska svenskar, så hade de senare prioriterats. På precis samma sätt som en palestinsk självmordsbombare i Israel vill döda okulärt förmodade judar, även om araber eller turister mycket väl kan falla offer. Varken mer specifikt eller mindre svepande.
En symbolisk svensk, västerlänning, europée blöder inte mindre än en symbolisk jude. Och deras personliga erfarenhet av att vara oskyldigt utsinglad för sin grupptillhörighet är densamma.
Istället är det betraktarens etnohierarkiska tänkande som ger sig tillkänna, den strukturella rasismen i väggarna på svensk media. Instinkten att döda etniska svenskar på IKEA var specifik och dessutom precis i sitt utförande - men lika glömd av DN för det. "Svennehorans" trauma lika mycket förnekat som "judehorans" framlyft av Cwejman.
Därför är det enade, solidariska, öppensvenska, medborgarpatriotiska Sverige en hopplös utopi - ömsesidigheten, svenskens jämlika företräde, saknas.
Slutsatsen både normsvenskar och minoritetsrepresentanter med medial plattform mangrant missat är denna: Det som effektivast "undergräver tilltron till institutionerna och kan få hela samhällsordningen att falla sönder" är inte ett samhälle som inte försvarar minoriteterna, utan ett som underlåter att samvetsgrant och oväldigt försvara
majoriteten mot minoriteterna.