HAX beskriver sig själv på twitter som libertariansk bloggare och ordförande för Frihetsfronten. Han är klipsk och relativt verklighetsförankrad. Om han kan tänka sig att övege sin entusiasm för fri invandring eller legaliserad narkotika m.m. ... vem vet. Att förespråka fri invandring eller legaliserad narkotika är ju inte särskilt verklighetsförankrat... http://www.frihetsfronten.se/hiorg.html
Jag kanske skulle fetat relativt...
Skämt åsido - jag vill minnas att han ganska tydligt redogjorde för skillnaden mellan ideologisk utopisk vision och realpolitiska möjligheter på sin blogg för en tid sedan.
Till skillnad från många andra anarkoliberaler är ju det onekligen ett friskhetstecken. Kanske åldern som hunnit ifatt honom?
Tiden slipar ner de värsta utopiska taggarna, enligt egen erfarenhet.
__________________
Senast redigerad av hogerspoket 2016-01-25 kl. 20:36.
Den här diskussionen i gårdagens Filosofiska rummet i P1, som många gånger annars föredragit att ha huvudet i det blå, var faktiskt rätt värd att ta del av. Ingen av de tre inbjudna gästerna resonerar helt på tvärs med verkligheten. Alltid något.
Citat:
”Det ligger i deras kultur” - om kulturkritik och rasism
Är det relevant eller rasism att betona förövarnas kulturella bagage i samband med sextrakasserierna i Köln, Kalmar och Kungsträdgården? Samtal mellan Per Bauhn, Heidi Avellan och Christian Fernandez.
Med risk att gå lite OT ger jag mig nu hän i en rant mot det samtida Sveriges politiska och mediala elit, med anledning av all skit som händer dagligen i den gyllene mångkulturens spår:
Det är enormt enerverande att se följderna av senaste årtiondets liberala och socialistiskt färgade politik, konsekvenser som vi nu dagligen kan läsa om. Själv blir jag alltmer övertygad i min konservativa grundsyn för var dag. Tyvärr saknas det perspektivet nästan helt i media och i politiken. Bara de andra verklighetsfrämmande åskådningarna som hörs och som driver landet mot avgrunden. Grundproblemet är att dessa politiker skapar sig en karta innan de gett sig ut i terrängen. Deras tankar bygger inte på empiri. De är reaktiva istället för proaktiva, eftersom det förutseende som krävs bottnar i att under lång tid och ordnade former ha prövat och undersökt sådana fenomen som tenderar att (om)forma samhället. I fallet med migranterna hade vi en verklighet att utgå från, nämligen deras egna länder. Men i Sverige skiter vi i långsiktighet; oförsiktigheten ses som ett tecken på att man har ädla visioner, som vi av någon märklig anledning ska försöka uppfylla här i Svea rike. Sedan, när verkligheten har dömt ut visionen, så kommer politiker och tyckare i media stapplande med irrande blick: "Ingen kunde ha anat att det skulle gå så här". Verkligen? Många av oss anade oöverskådliga risker med att ta in hundratusentals män(niskor), många utan känd identitet, ifrån några av världens värsta områden. Både omedelbara risker av säkerhetskaraktär, och mer långsiktiga risker för hela vårt samhällsbygge. Nej, nu måste det fanimej till ett långsiktigt tänk i det här landet, för att det ska kunna överleva i sin hittillsvarande form.
__________________
Senast redigerad av RogerRoger 2016-01-25 kl. 21:52.
Undrar om hon själv uppfattar sig som folklig? Texten är så obehagligt formulerad. Den dryper av förakt för den stora massan. Folket är blott en potentiell nazikraft, som måste tyglas. Hållas i vänsterns tukt och herrans förmaning. Sålunda
Citat:
Så vi, fyra av fem svenskar som inte är Sverigedemokrater, kanske kan vi hjälpa till ibland, till exempel genom att sluta fega och tipsa polisen om vem som tänder på flyktinganläggningen där vi bor eller vem som misshandlar skol*elever av annan härkomst. Låt oss hänga ut troll med namns nämnande på våra bloggar och i Facebook när de bryter mot lagen (ja, hot, förtal och hets mot folkgrupp är fortfarande olagligt!), låt oss ta diskussionen i lunchrummen medan det ännu är tid!
Mazettis politiska åskådning åldras i takt med hennes egen kropp. Det kan inte vara lätt att gå ålderdomen till mötes samtidigt som hela ens idévärld störtar in. Teoribygget visar sig inte förmå bära verkligheten. En inneboende tragik finns här, hur illa jag än tycker om Mazetti. Måtte jag själv åldras värdigare om jag får leva så länge. Om det är något man kräva att den äldre människan skall ha lärt sig, så är det anständighet och hederlighet. Mazetti saknar båda.
PS Henrik Alexandersson har en egen teori om polisens kod 291 och skriver: "Det handlar om att polisen inte vill att det skall bli allmänt känt att den håller på att förlora greppet."
Som sagt. Jag har själv hävdat detsamma. Och idag kom följande på VLT, dagens mest lästa artiklar (ni kan själva räkna ut vilken av dem som toppade listan). Platsen avser i båda fallen ett och samma asylboende:
Citat:
En pojke i tio-årsåldern ska ha utsatts för upprepade våldtäkter. Det var personalen på asylboendet Signalisten som slog larm till polisen.
Enligt beskrivningen möttes patrullen av en stor klunga människor i en trång korridor. Klungan ska ha stått och skrikit i en kör och hytt med nävarna i luften.
Så här skriver en av de poliser som var med:
”Det anslutar även fler människor bakom oss...//.. Jag var mentalt förberedd på att slåss för mitt liv..//…Vi är nu tio poliser i den trånga korridoren. Jag hör någon ropa att det finns en nödutgång.”
/.../
Fotnot: Med anledning av att åtskilliga artikelkommentatorer anklagat VLT för att ha mörkat det skedda vill vi säga följande:
I onsdags teg polisen om händelsen. VLT:s reporter fick bara veta att inget brottsligt hänt, reportern fick inte veta att poliserna blev omringade och fick fly. Först på måndagen blev det känt när VLT fick tillgång till den interna tillbudsrapporten.
Undrar om hon själv uppfattar sig som folklig? Texten är så obehagligt formulerad. Den dryper av förakt för den stora massan. Folket är blott en potentiell nazikraft, som måste tyglas. Hållas i vänsterns tukt och herrans förmaning. Sålunda
Mazettis politiska åskådning åldras i takt med hennes egen kropp. Det kan inte vara lätt att gå ålderdomen till mötes samtidigt som hela ens idévärld störtar in. Teoribygget visar sig inte förmå bära verkligheten. En inneboende tragik finns här, hur illa jag än tycker om Mazetti. Måtte jag själv åldras värdigare om jag får leva så länge. Om det är något man kräva att den äldre människan skall ha lärt sig, så är det anständighet och hederlighet. Mazetti saknar båda.
Jag måste säga att jag finner det ganska exotiskt med någon som fortfarande på fullt allvar tror att det är "Jimmie och järnrörsgänget" som är ute och tänder på asylboenden. Detta alltså när det så kort tid som för 2 dygn sedan var en kvinna som blev mördad på ett asylboende.
Idén med att allt ska börja anmälas har redan legat på bordet men då det gång på gång visat sig att det är asylanterna själva som står för i princip allt otyg har den idén fallit i glömska. Det är ungefär som om tiden stått still.
Jag är visserligen helt för konsekvensneutralitet men man kan ändå undra om redaktionen ens har reflekterat över hur en krönika där Osman tillåts ljuga helt skamlöst uppfattas av läsarna när den ena rapporten om trakasserier efter den andra når oss från hela landet. Osman jämställer den senare tidens debatt om sextrakasserier med "orientalism" och tillägger:
Citat:
Det finns inget land i världen där sexuellt våld, generellt, är socialt accepterat. Jag upprepar: inget. Idén om att människor ifrån Afghanistan eller Syrien är omedvetna om att det är fel att utöva sexuellt våld är inte enbart felaktig, utan även i grunden farlig.
Förra veckan sände SVT det första avsnittet i serien "De okuvliga" där den egyptiska musikern Yasmine El Baramawy berättade om det fruktansvärda övergrepp hon utsattes för på Tahrir-torget i Kairo. http://www.svtplay.se/video/5972288/...liga-avsnitt-1
I programmet belyser både kvinnliga och manliga egyptiska aktivister för kvinnors rättigheter just problemen med de utbredda sextrakasserierna i landet som ofta är systematiska och saknar rubricering i det egyptiska rättssystemet. Sexuella trakasserier existerar alltså inte ens som brott i Egypten utan omskrivs som "misshandel" om de ens leder till rättegång. El Baramawy var den första egyptiska kvinna någonsin som vågade berätta vad hon hade varit med om, trots att omgivningen pressade henne att avstå.
Enligt Osman borde El Baramawys otroligt modiga motstånd inte vara något problem eller leda till negativa konsekvenser eftersom alla invånare i Mellanöstern är rörande överens om att sexuella övergrepp och trakasserier är fel. Den som hävdar något annat, i det här fallet egyptiska feminister, ägnar sig alltså åt "orientalism". Osman för också ett luddigt resonemang om att kvinnors ställning i MENA förbättras i takt med demokratiseringen, (fast den var ju inte dålig från början eller hur var det nu?), och att t.ex. Tunisien valde in 27% kvinnor i parlamentet. Samtidigt har just Tunisien stora problem med sexuella trakasserier som, enligt inhemska feminister, beror på den kultur som återspeglas i landets rättssystem där kvinnor nästan alltid själva skuldbeläggs då de trakasseras.
Citat:
ATFD (L’Association Tunisienne des femmes démocrates) president Ahlem belhadj believes that the government and police must do more to tackle the harassment currently blighting Tunisia’s streets.
“The security institution is not prepared to deal with these cases.
“Meanwhile spaces dedicated to listening to these kind of issues are lacking in Tunisia and harassment survivors are often afraid to speak openly in public.”
(...)
Lawyer Emna Zahrouni, who is also an ATFD member believes that gaps within the law and a culture of victim blaming make it difficult for women seeking justice.
“The huge difficulty that faces harassed women is the great gap in the tunisian penal code, the articles 226 (3) and 226(4) suggest that the victim is almost responsible for the crime of which she was the subject.
“This means that the victim can be exposed to lawsuits if she fails to prove the act of harassment” she added. http://www.tunisia-live.net/2015/06/...sment-tunisia/
Tidigare i tråden citerade jag Özge Öners klockrena ledare om övergreppen i Kungsträdgården där även Öner konstaterade att den fundamentala skillnaden mellan Sverige och de länder många invandrarmän kommer ifrån är att "statliga institutioner sanktionerar övergrepp på kvinnor" i det senare fallet. http://www.svd.se/visst-handlar-kvin...olika-kulturer
Det är en hisnande och helt avgörande skillnad men att nämna detta faktum ska enligt Osman stämplas som "orientalism".
Varför publicerar Expressen Osmans nonsens? Vad vill man uppnå med detta?
Tidigare i tråden citerade jag Özge Öners klockrena ledare om övergreppen i Kungsträdgården där även Öner konstaterade att den fundamentala skillnaden mellan Sverige och de länder många invandrarmän kommer ifrån är att "statliga institutioner sanktionerar övergrepp på kvinnor" i det senare fallet. http://www.svd.se/visst-handlar-kvin...olika-kulturer
Det är en hisnande och helt avgörande skillnad men att nämna detta faktum ska enligt Osman stämplas som "orientalism".
Varför publicerar Expressen Osmans nonsens? Vad vill man uppnå med detta?
Internstrid mellan tidningens höger- resp. identitetsvänsterfalang (alltså ledarredaktion mot kulturdel) är min gissning.
Syftet är dock för mig, som alltid, höljt i dunkel - då jag faktiskt inte begriper mig på identitetsvänstern. Den här texten är ju, som du förtjänstfullt påpekar, faktiskt osann från början till slut.
Det torde väl vara uppenbart för de flesta nyktra betraktare att det i flera länder är fullständigt socialt accepterat med sexuella övergrepp. Och den gemensamma nämnaren mellan dessa länder är ju inte särskilt svår att identifiera.
[...]
Varför publicerar Expressen Osmans nonsens? Vad vill man uppnå med detta?
Ja du, det kan man fråga sig. Kanske vill man inte uppnå någonting alls. En närmast opolitisk tolkning är att det ofta inte handlar om vad som sägs utan om att avsändaren är den rätta. Svensk massmedia tycker fortfarande att det är häftigt att ha utlänningar som skriver krönikor, skit samma vad som skrivs. Med den tolkningen får Osman sina alster publicerade inte för vad som sägs utan för sin härkomsts skull. För Expressen representerar Osman det exotiska och det räcker.
Jag är visserligen helt för konsekvensneutralitet men man kan ändå undra om redaktionen ens har reflekterat över hur en krönika där Osman tillåts ljuga helt skamlöst uppfattas av läsarna när den ena rapporten om trakasserier efter den andra når oss från hela landet. Osman jämställer den senare tidens debatt om sextrakasserier med "orientalism" och tillägger:
Förra veckan sände SVT det första avsnittet i serien "De okuvliga" där den egyptiska musikern Yasmine El Baramawy berättade om det fruktansvärda övergrepp hon utsattes för på Tahrir-torget i Kairo. http://www.svtplay.se/video/5972288/...liga-avsnitt-1
I programmet belyser både kvinnliga och manliga egyptiska aktivister för kvinnors rättigheter just problemen med de utbredda sextrakasserierna i landet som ofta är systematiska och saknar rubricering i det egyptiska rättssystemet. Sexuella trakasserier existerar alltså inte ens som brott i Egypten utan omskrivs som "misshandel" om de ens leder till rättegång. El Baramawy var den första egyptiska kvinna någonsin som vågade berätta vad hon hade varit med om, trots att omgivningen pressade henne att avstå.
Enligt Osman borde El Baramawys otroligt modiga motstånd inte vara något problem eller leda till negativa konsekvenser eftersom alla invånare i Mellanöstern är rörande överens om att sexuella övergrepp och trakasserier är fel. Den som hävdar något annat, i det här fallet egyptiska feminister, ägnar sig alltså åt "orientalism". Osman för också ett luddigt resonemang om att kvinnors ställning i MENA förbättras i takt med demokratiseringen, (fast den var ju inte dålig från början eller hur var det nu?), och att t.ex. Tunisien valde in 27% kvinnor i parlamentet. Samtidigt har just Tunisien stora problem med sexuella trakasserier som, enligt inhemska feminister, beror på den kultur som återspeglas i landets rättssystem där kvinnor nästan alltid själva skuldbeläggs då de trakasseras.
Tidigare i tråden citerade jag Özge Öners klockrena ledare om övergreppen i Kungsträdgården där även Öner konstaterade att den fundamentala skillnaden mellan Sverige och de länder många invandrarmän kommer ifrån är att "statliga institutioner sanktionerar övergrepp på kvinnor" i det senare fallet.
Det är en hisnande och helt avgörande skillnad men att nämna detta faktum ska enligt Osman stämplas som "orientalism".
Varför publicerar Expressen Osmans nonsens? Vad vill man uppnå med detta?
Jag skulle tro, att redaktionensledningen över huvud taget inte alls tänker i termer av hur läsarna uppfattar en krönika där Osman "tillåts ljuga helt skamlöst".
För redaktionsledningen så är det Osman skriver bara "ett annat perspektiv". Om det är sant eller falskt... om det är rimligt eller orimligt intresserar inte redaktionsledningen.
Det är, som redaktionsledningen ser det, viktigt att ge utrymme åt "många perspektiv" och "flera röster" Dessa "många perspektiv" och "flera röster" omfattar inte personer, som är kritiska till massinvandringen eller kritiska till klimatkulten eller krtiska till islam osv - då "många perspektiv" och "flera röster" i praktiken betyder, att ge utrymme för skribenter som ser exotiska ut och/eller har en rejält skruvad världsbild.
Svenska medier och svenska s.k. journalister är tämligen ointresserade av, om de bränner sin egen trovärdighet - vilket ju har skapat alternativmedia.
__________________
Senast redigerad av Meiji 2016-01-26 kl. 10:41.
Jag var på Publicistklubbens debatt igår 25 jan om huruvida medier ska rapportera sakligt utan hänsyn till konsekvenser om t ex brottslingars etnicitet, den konsekvensneutralitet som bl a Erik Fichtelius talat sig varm för.
Alla inbjudna debattörer, inklusive Dagens Nyheters Lasse Granestrand som var den minst politiskt korrekta, tog avstånd från SD och att köra rak nyhetsförmedling oavsett hänsyn till etnicitet.
De mest fritänkande kring huruvida medier ska ta hänsyn till konsekvenser av publicering av fakta kring invandrares kriminalitet och dylikt var nog de gamla chefredaktörsrävarna Erik Fichtelius och Christina Jutterström. De hade inga större problem att tillåta publicering om de afghanska pojkar som antastade flickor i somras i Kungsträdgården, under förutsättning att detta kunde verifieras av polis och vittnen som Tommy Deogan.
Man kan faktiskt tillämpa vanlig nyhetsvärdering i sig på våra Mainstream Medier:
Publicera en nyhet om den är sann, relevant och intressant sa Erik Fichtelius, som nyligen gett ut boken Vad är en nyhet?
Är vad dagens medier står för inte relevant, intressant och sant ska de inte publicera något alls. Vad de sänder ut och trycker idag är sällan relevant, intressant eller ens sant. Deras nyhetsförmedling och därmed hela deras legitimitet faller alltså på eget grepp.
Ett knippe (politiserade) forskare i "globala studier" vid Göteborgs universitet, anförda av Prof Maria Stern, skriver i GP (dagen efter mordet på HVB-hemmet i Mölndal); de är skyldiga till det de anklagar deras vetenskapliga överman Valerie Hudson för:
"Ohederligt peka ut ensamkommande pojkar som en fara"
Citat:
I sin artikel presenterar Hudson en tankekedja där unga män, som är marginaliserade (läs: utländska flyktingar) och inte ”civiliserade” av heterosexuella förhållanden med kvinnliga partners, umgås i grupper. Detta, menar Hudson, leder ”naturligt” till att kriminella gäng bildas samt till trakassering av flickor i skolan. Detta är ett resultat av att det helt enkelt finns fler unga män (på grund av invandring) än vad som ”normalt” skulle vara fallet. Denna tankekedja är dock inte bara vetenskapligt tveksam och absurd, den är också oansvarig.
Att maskulint gruppbeteende i sig skulle främjar sexism och våld mot kvinnor är högst omtvistat forskningsmässigt i feministiska kretsar – eftersom detta antagande utgår ifrån ett alldeles för förenklat samband mellan maskulinitet och våld.
Vad nu då, har vi syndabefriats, trots arvet, den koloniala blicken? Kanske inte.
Citat:
Trots att artikeln använder sig av skenbart neutrala fakta och statistik så är budskapet tydligt: unga, utländska, marginaliserade män har inneboende farliga egenskaper.
Risken för våldsbrott är ju mångfaldig bland första och andra generationens invandrare i Sverige.
Citat:
Något som också är värt att påpeka är att fenomenet som Hudson diskuterar inte är nytt; Sverige har haft en invandring med en övervikt av män ända sedan 1960-talets arbetskraftsinvandring, utan att detta har lett till högre brottslighet i sig. Det kan vidare konstateras att problem med gängvåld har ökat sedan 1990-talet samt att trafficking är ett växande problem globalt.
Citat:
Att den svenska migrationspolitiken bör genomsyras av ett genusperspektiv ser vi som en självklarhet. Detta arbete gagnas dock inte av en debatt där vetenskapliga resultat förenklas och tas ur sitt sammanhang. Snarare än att måla upp en stereotyp bild av marginaliserade unga män bör vi föra en seriös och underbyggd debatt om hur asyl- och gränspolitiken bäst kan utformas för att skydda alla de människor – kvinnor, män och barn – som flyr undan krig och förföljelse samt fortsätta det svenska och internationella arbetet för jämställdhet mellan könen och emot våld.
Ingen omsorg om brottsoffer och svenskarnas önskemål?
Kan man inte fullständigt mörklägga våldsbrottens eskalering på gatuplanet, eller ljuga bort mord på HVB-hem, så kan man i alla fall bedriva advokatyr i debattartiklar som hävdar att det saknas vetenskapligt stöd för generalisering till svenska förhållanden. Kriget om perceptioner är ett vanligt postmodernt knep, liksom relativisering/nihilism. Politiska paradigm får styra forskningen och slutledningarna, seendet. Det är ju för ett gott ändamål, som det brukar heta. Och för det goda ändamålet vill nu publicistklubben verka för agenda-/opinionsjournalistiken - som om den inte redan är normen bland pro-MSM - eftersom det anses mest demokratiskt så. Polisledningen instämmer säkert med Kod 291.
Studio Ett i P1 hade ett tramsinslag idag som de själva beskriver så här:
Hur absurt blir det inte att lyssna till en barnombudsman som månar om barnen, samtidigt som barnen löper sexuell amok över rikets badhallar och offentliga rum? Där offren för barnen är riktiga barn.
Lyssna från 04:55 för att få höra journalisten ställa en riktigt rolig fråga till Anders Ygeman... Den lyder:
"Barn som inte ens är vuxna" - you can't make this shit up!
En annan smaklös undanmanöver är Expressens rubriksättning idag: "Barnen som stoppade knivmannen hyllas". Varför inte bara skriva "ungdomarna"? Är det dessutom inte lite för tidigt att hylla ingripandet dagen efter den anställda kvinnan dog? Om syftet är att försöka släta över den allvarligaste incidenten hittills på ett flyktingboende i Sverige lär det enbart få motsatt effekt.
Det är en fullständigt absurd rubrik om bara kan passera i MSM.
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
