Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Från och med nu måste politiken styras av tre viktiga mål. Det handlar om att få kontroll på vilka som har kommit och kommer in i vårt land, att få stopp på det helt orimliga flyktingtrycket och se till att alla som får asyl kommer i arbete eller i utbildning så fort som möjligt.

Tänk bort nyhetsmedier. Nyhetsjournalistiken har under lång tid visat att man inte utgör en konstruktiv kraft i den migrationspolitiska debatten utan bidrar med få undantag i stället till fortsatta låsningar och beslutsimpotens. Det är dags att samtliga partiföreträdare får lite mer självförtroende gentemot journalister och vågar uttrycka självklarheter, som till exempel att vi svårligen kan ha asylregler som skiljer sig markant från övriga EU-länder eller att asylrätten inte automatiskt ger rätt till att välja asylland. Vårt ansvar är inför väljarkåren, inte nyhets- eller kulturredaktionerna.

"se till att alla som får asyl kommer i arbete eller i utbildning så fort som möjligt."

Mycket talar för att Landskronas utveckling är att förvänta i många andra delar av landet. Inte minst givet den nuvarande mycket stora flyktingströmmen. Frågan vi bör ställa oss är om vi inte i flyktingfrågan på allvar måste ta hänsyn till vår förmåga att bygga ett samhälle av alla dessa individer?

... I alla diskussioner jag haft om integrationspolitiken med mina statsvetenskapliga kollegor ställer jag alltid samma fråga: nämn en svensk politiker som kommer ens nära av att formulera något som liknar en lösning på integrationsproblemen?

Det finns ingen som kan svara på frågan. Olika regeringar har i över tjugo års tid nu aktivt försökt med integration från vänster till höger till mitten och tillbaka så många gånger att det börjar likna Albert Einsteins definition av vansinne: ”att prova samma sak om och om igen och förvänta sig olika resultat”.

... Tänkande människor har för länge sedan insett att gapet mellan vad arbetsmarknaden kräver och vad många i utanförskapet kan erbjuda bara kommer att växa i takt med att globaliseringen tilltar och konkurrensen från Asien ökar. Ingen politiker kan idag svara på vad en arbetslös 20-åring med utländsk bakgrund och ofullständiga betyg ska göra med sitt liv. Som världsekonomin ser ut idag finns all anledning att tro att utanförskapet först kommer att fördjupas för att sedan bli bestående med svåra sociala konsekvenser som följd.

... Oavsett var man står politiskt, så borde ett sunt samhälle vägledas av principen att ta emot så många invandrare/flyktingar som samhället har en rimlig chans att integrera. Sverige är inte ”förstaland” från någon konfliktzon, och vårt mottagande kan därmed rättas efter integrationsförmåga medan bistånd riktas till de länder och flyktingläger där den överväldigande andelen av flyktingarna hursomhelst kommer att befinna sig.

... I det krisläge som nu råder handlar det inte om ”att öppna våra hjärtan” som förre statsministern Fredrik Reinfeldt sade i ett av sina minnesvärda, men verklighetsfrånvända uttalanden om invandringen under sin sista tid som statsminister. Vi måste istället öppna våra hjärnor, först för att få situationen under kontroll och sen för att hitta lösningar. Den första åtgärden regeringen bör ta till är att tillfälligt stoppa eller åtminstone kraftigt begränsa flyktingströmmen till Sverige.

Välkommen till vänster-SVT
...
"Mångfald i röster och i ansikten är SVT:s uppdrag. Genom att utse Gina Dirawi till årets Julvärd visar vi återigen på mångfalden i public service bland våra kvinnliga programledare. Dirawi ska sedan återigen leda Melodifestivalen. Dirawi ska vidare traditionsenligt leda Musikhjälpen. Och Dirawi har också lett Ginas show, Ginas värld och så har hon sitt eget intervjuprogram Edit: Dirawi.
...
Genom att anställa ännu fler vänsterdebattörer fullföljer SVT sitt public service- uppdrag enligt sändningsavtalet om att "programverksamheten ska som helhet bedrivas utifrån ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv."

Alice Teodorescu: Naiv kan du vara själv, Stefan Löfven!

Kära politiker, ni har inte varit naiva. Ni har varit fega, inkompetenta och ansvarslösa. Därför sitter jag i en sal med några av Sveriges främsta journalister och är rädd.