Citat:
Ursprungligen postat av Björn Wiman, DN
De som redan idag lägger skulden på det mångkulturella samhället kommer att göra det ännu mera högljutt. Vad man då bör minnas är att en attack som den i Paris bara kan utföras av människor som hyser ett besinningslöst hat mot just det mångkulturella samhället.
Det är märkligt hur saker kan vridas ibland. Detta citat som är taget ur en längre text sprids just nu i sociala medier bland mina kritvita Stockholmsvänner boendes mitt i innerstaden. Nu ska alltså islamistiska fundamentalister klumpas ihop med extremhögern, vilket kanske inte är hela världen, men inte bara dem, utan alla som har synpunkter på det mångkulturella samhället. Man kan tycka att en vital del i ett fungerande mångkulturellt samhälle måste vara att kunna se nyanser, att kunna se de olika grupperna och kollektiven, förstå skillnader mellan dem för att kunna ta hänsyn till olika behov och åsikter, ett mångkulturellt samhälle måste ha en "åsiktskorridor" i storleksordning Panamakanalen för att fungera. Men som så ofta i hyckleriets högborg så gör man precis tvärt om, militanta islamister klumpas ihop med personer som drivs av helt andra åsikter under den gemensamma nämnaren "besinningslöst hat mot det mångkulturella samhället". Man får väl anta att vad som ryms inom definitionen "besinningslöst hat" är högst godtyckligt och säkerligen kan inkludera allt från SvPare till SDare och personer som ogillar tiggare, precis som att vem som helst lite godtyckligt kan stämplas som rasist eller rent utav fascist!
Istället borde man ta tillfället i akt och diskutera religiös fundamentalism och islamism, vilket är ett växande och reellt problem, högerextremism är också ett problem, och det ska man också diskutera, men vill man komma åt en lösning så ska man inte diskutera det som en och samma sak då de är fundamentalt olika i sin natur och är symptom på skilda samhällsutmaningar. Men svensk media har helt kört i diket och frångått sitt journalistiska uppdrag, det första man frågar sig är "vem gynnar detta?" och filtrerar och vrider nyheterna och debatten därefter. I journalisternas värld så är inte det största problemet att det finns extrema islamister som hotar yttrandefriheten och länders säkerhet, inte heller är det att ett tiotal oskyldiga har massakrerats, det största problemet är att detta kan gynna vissa åsikter och politiska partier. Helst av allt så hade man nog inte rapporterat om detta alls. Med en sådan utgångspunkt så kommer det aldrig bli någon konstruktiv diskussion som hade kunnat leda till någon form av lösning av problemet. Vilket inte är så konstigt när man inte ens kan identifiera en korrekt problemformulering, problemet är ju tydligen inte militant islamism i sig utan den blir ett problem främst för att motståndare till det mångkulturella samhället får vatten på sin kvarn på grund av den, rapporteringen sker därför enbart på de premisserna med skademinimering istället för konstruktiv debatt som följd.
Förövrigt så hade jag en diskussion med viss relevans för denna tråden häromdagen med en vän som är mycket aktiv inom Moderaterna och är kommunalråd i en Stockholmskommun. Jag frågade lite om DÖ och hur det egentligen stod till med partiet, hur tongångarna gick och sådär. Jag frågade även om den oerhörda aversionen mot SD och om man faktiskt trodde på den migrationspolitik man för. Svaret förbluffade mig en aning, för hon spydde ut ett hat mot media och journalister vars like jag bara hört här på flashback och från fulla SDare, man känner att ledningen lyssnar mer på media än på gräsrötterna inom partiet, och att dessa på riktigt tror att media representerar folket. Hon framförde hård kritik mot agendajournalistiken, att den "tredje statsmakten" inte var folkvald men hade enormt inflytande etc. Hon och många med henne inom partiet kände sig bakbundna av media helt enkelt, syltrygg kanske någon vill säga, men medias reaktion styr konsensus i partiet tydligen, ofrivilligt vad jag förstått, man tar för givet att alla andra tycker så också och resultatet blir att man får stå själv utan stöd från partivänner i en medial skitstorm om man lyfter, eller ens avviker i sin åsikt om, vissa PK-dogmer.
Fula Gubben har i denna tråd ofta hävdat medias roll som obetydlig, men att vi bidrar till att ge dem legitimitet och inflytande genom att förhålla oss till dem. Så är det inom M verkar det som, och tills dess att de inser att media inte är det samma som folket så är det nog dumt att bortse från medias inflytande och makt i politiken.
