Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Detta. Alla fascist-anklagelser och den extrema uppdelningen vi ser just nu, med en statsminister som sitter i studion i public service och kallar SD fascister skrämmer självklart många.

Just det att en statsminister, för att vinna politiska poänger, är beredd att kasta ut landet i den svåraste splittringen på åtskilliga generationer, känns inte speciellt statsmannamässigt.

På Rapport ikväll (som jag tror är Sveriges största nyhetsprogram) rapporterades det om att bostadsbristen har ökat markant på den ökade invandringen till Sverige.

Ett senare inslag handlade om "flyktingkaos" i Filipstad där Bert Karlsson smällt upp ett antal asylboenden och där SD har fyrfaldigat sitt väljarstöd sedan förra valet. Journalisten på besök frågade till och med en socialdemokratisk kommunpolitiker om det inte vore dags att börja prata om volymer. Det blev något svammel till svar.

Finns det inte en tredje tillhörighet?

1. Etnisk tillhörighet. Man föds i Sverige men har två föräldrar från Irak. Därmed Irakisk vad gäller etnisk tillhörighet.

2. Medborgarskap. Föds man i Sverige har man svenskt medborgarskap, och medborgarskap går också att få om man flyttar hit.

3. Kulturell tillhörighet, som Soran kanske refererar till. Han känner att han är både kurd och svensk, precis som vissa andra invandrare.

Udda att säga att han är 100% av båda, inte så logiskt.

Söder, skriver han inte ungefär att en judes judiska identitet är negativt proportionell mot svenska identiteten?

Förövrigt ser jag inga större fel med Söders resonemang. Har många invandrar-vänner som helt ostört säger att de x%är kurder, irakier, nigerianer eller whatever, och de rycker inte på näsan när jag säger att jag är 100% svensk.

Har fler än jag lagt märke till att SVT:s olika nyhetsprogram ändrat sig och faktiskt nu rätt ofta frågar kritiska frågor om invandringens konsekvenser?
Aftonbladet gör precis tvärtom.

SvT tar faktiskt täten på riktigt, jag blir ibland riktigt förvånad över deras ambitioner att gå tillbaka till journalistik istället för (anti-SD-)propaganda, senast ett reportage om Filipstad på rapport nu ikväll. Nu är det ju fortfarande bara en luten del av nyhetsflödet som ännu kan kallas riktig journalistik, men något har uppenbarligen hänt på redaktionen. Intressant utveckling. Just nu känns det som stats-Tv driver politikerna att sluta fluffa och bluffa i invandringsfrågan. Nästa steg för eventuellt pånyttfödda journalister borde vara att avslöja både högern och vänsterns äkta drivkrafter för sin invandringsvurm. Reformationen kan vara hör snabbare än vi tror (även om det möjligen är skräcken för SD som driver dem där med).

Detta är även min erfarenhet. Invandrare har oftast inga som helst problem med de olika etniska tillhörigheterna, dom vet att dom först & främst är kurder osv. Enbart svenska skitnödiga postmarxister har problem med detta.

Jag tror jag vet vad skräcken bottnar i. Efter extravalet är det tänkbart att SD hamnar i regeringsförhandlingar. En sak som SD kan och bör kräva är en utredning om hur Public Service har skött sitt uppdrag. Lämplig ordförande för utredningen kan vara Gunnar Sandelin.

Utredningen bör ha ett brett uppdrag och bl.a. snegla på en liknande utredning gjjord av BBC för några år sedan. Man bör titta på hur ofta olika partier bjuds in som gäster till olika diskussioner. (Jag gjorde själv det för Studio Ett i radio p1. Från valet fram till budgetkrisen tror jag de hade bjudit in två personer från Sveriges tredje största parti, och kanske 12 från Folkpartiet.)

Utredningen ska självfallet komma med rekommendationer för hur objektiviteten i framtiden ska säkerställas, vilka eventuella lagändringar som bör genomföras och om vissa redaktioner anses så genomgående partiska att de bör skrotas helt och hållet.

osv

Finns det några siffror på hur många som börjat säga upp sin TV-licens senaste åren ?

Det läser jag som 100 procent både ock. Vilket jag tycker är logiskt. Man har en identitet, den är sammansatt, och ibland komplicerad. Man behöver ju inte ta det så precist.

Den som i tonåren varit runt i dessa områden vet att den absolut första frågan som ställs till någon man ej träffat förut är "Var är du ifrån?". Då menas självklart ens etniska ursprung.

Det är första frågan som ställs. Det är hur naturligt som helst, och lika naturlig är det för samtliga att svara "Irak, Marocko, Sverige" etc. Journalister från landsbygden boendes på Södermalm vet dock inte om detta, eftersom de aldrig umgåtts med icke-svenskar på naturlig väg under uppväxten.

Jag tycker 50% av varje vore lite mer logiskt, men precis som du säger är det inte så petigt. Känner man sig både ock gör man.